Detta är en studie av två svenska cleantech-företags internationaliseringsprocess i Kina. Studien undersöker vilka osäkerheter företagen ställts inför, hur dessa hanterats och vilken påverkan detta haft på etableringens tidsomfattning. Ett flertal osäkerheter identifieras, varav de viktigaste härrör till juridiska skillnader, problem med pålitliga samarbetspartners och osäker efterfrågan. Tidigare erfarenhet av liknande marknader och anställning av lokal personal konstateras vara kritiska för att snabbt inhämta marknadsspecifik kunskap. Studien konstaterar att tiden för etablering i hög grad beror på marknadens befintliga efterfrågan, behovet av nätverkande med kunder och möjligheten att formalisera kunskap och skala upp försäljningsvolymer. Avslutningsvis konstateras att det på den kinesiska marknaden kan vara fördelaktigt att inte vara först med en produkt. Detta då riskerna med varumärkesintrång och informationsspridning är höga samtidigt som kvalitet och innovation värderas lägre än på västerländska marknader.

Commitment Issues? – En kvantitativ studie om commitment i relationen mellan kund och bank  Frågeställning  Hur upplever kunden commitment i relationen till banken och Internetbanken? Hur kan banken agera för att påverka kundens commitment?  Syfte Studien syftar till att undersöka commitment i relationen mellan kund och bank för att dra slutsatser kring vikten av kundens commitment. Vidare är syftet att undersöka påverkansfaktorerna förtroende och misstro samt bankens och Internetbankens påverkan på commitment.  Metod För att undersöka kundernas upplevda commitment genomfördes en kvantitativ studie med hjälp av en Internetbaserad enkät som besvarades av 1 265 svensktalande respondenter.  Slutsats Kundens commitment är influerat av relationen till banken och hur bankens commitment upplevs. Banken har således möjlighet att stärka kundens commitment genom att visa engagemang och kommunicera på ett personligt sätt, för att tydliggöra att kundens behov och intresse är främsta prioritet. Förtroende är en viktig grundsten i relationen mellan bank och kund, vilket ligger till grund för commitment. Om en kund däremot känner misstro för banken är benägenheten att byta bank större. Commitment till Internetbanken är nära kopplat till kundens commitment till banken. Stärkt commitment till banken stärker commitment till Internetbanken och vice versa. / Commitment Issues? – A quantitative study about commitment in the relationship between the customer and the bank  Research questions What is the customer perception of commitment in the relationship with the bank and online bank? How should the bank act to influence customer commitment?  Purpose The study aims to explore the concept of commitment in the relationship between the customer and the bank. The paper also examines the influence of trust, distrust and online banking on customer commitment and gives direction for how Swedish banks should conduct their business in order to build commitment.  Method In order to explore customers perceived commitment, a quantitative study was carried out using an online survey which was conducted by 1 265 Swedish speaking respondents.  Conclusion The perceived commitment is influenced by the relationship with the bank. It is influenced by the manner of communication, personalization has proven effective to show customers that their needs and interests are prioritized. Customers generally have a higher level of commitment when they feel valued by the bank. Trust is the main pillar in the relationship between the bank and the customer, which is the foundation of commitment. Distrust on the other hand increases the likelihood that the customer will switch to an other bank branch. The commitment to financial services online is closely related to the commitment to the bank branch. A strong commitment to the bank creates a strong commitment to the online bank, and vice versa.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur bankpersonalen på ett nyetablerat bankkontor arbetar i förhållande till sina kunder och hur kunderna upplever det, för att fastställa om det finns ett samband mellan RM och lojalitet. Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är en kundenkät och semistrukturerade intervjuer av personal. Studien visar att det finns ett samband mellan relationsmarknadsföring och lojalitet. Det nyetablerade bankkontoret har med hjälp av ett visionsdokument, en positiv nybyggaranda och specialrekryterad personal lyckats få nöjda kunder vilket innebär goda förutsättningar för långvariga relationer med lojala kunder. Sambandsanalysen visar att det starkaste sambandet är mellan känslomässigt åtagande och lojalitet.</p> / <p>The purpose is to investigate and analyze how the personnel at a newly established bank office work with their customers and how this is perceived by the customers, in order to ascertain if there is a correlation between relationship marketing and loyalty. This study shows that there is a correlation between relationship marketing and loyalty. A newly established bank office has, with the help of a mission statement, a positive pioneering spirit and careful recruitment of personnel, succeeded in obtaining satisfied customers, which is a prerequisite for lasting relationships with loyal customers. The correlation analysis showed that the strongest correlation is between affective commitment and loyalty. The study is of qualitative character with a quantitative collection of data. A survey has been used for the collection of data from the customers and semi-structured interviews have been carried out with the personnel.</p>

<p>Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet. Undersökningen har även innefattat intervjuer med revisorassistenter med en examen från samma universitet. På så sätt har vi kunnat undersöka vad utbildningen har skapat för förväntningar på yrket och vilka kunskaper som utbildningen har givit studenterna för att hantera arbetet som revisor. Uppsatsen har mynnat ut i en slutsats om att det till största del är på arbetsplatsen som studenternas socialisering in i revisorrollen sker. Även om utbildningen inte är yrkesförberedande bör inte det utesluta en tydligare koppling till den faktiska yrkesrollen, då vi genom vår undersökning fått indikationer på att detta skulle ge studenterna en större trygghet när de intar yrket.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur bankpersonalen på ett nyetablerat bankkontor arbetar i förhållande till sina kunder och hur kunderna upplever det, för att fastställa om det finns ett samband mellan RM och lojalitet. Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är en kundenkät och semistrukturerade intervjuer av personal. Studien visar att det finns ett samband mellan relationsmarknadsföring och lojalitet. Det nyetablerade bankkontoret har med hjälp av ett visionsdokument, en positiv nybyggaranda och specialrekryterad personal lyckats få nöjda kunder vilket innebär goda förutsättningar för långvariga relationer med lojala kunder. Sambandsanalysen visar att det starkaste sambandet är mellan känslomässigt åtagande och lojalitet. / The purpose is to investigate and analyze how the personnel at a newly established bank office work with their customers and how this is perceived by the customers, in order to ascertain if there is a correlation between relationship marketing and loyalty. This study shows that there is a correlation between relationship marketing and loyalty. A newly established bank office has, with the help of a mission statement, a positive pioneering spirit and careful recruitment of personnel, succeeded in obtaining satisfied customers, which is a prerequisite for lasting relationships with loyal customers. The correlation analysis showed that the strongest correlation is between affective commitment and loyalty. The study is of qualitative character with a quantitative collection of data. A survey has been used for the collection of data from the customers and semi-structured interviews have been carried out with the personnel.

Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet. Undersökningen har även innefattat intervjuer med revisorassistenter med en examen från samma universitet. På så sätt har vi kunnat undersöka vad utbildningen har skapat för förväntningar på yrket och vilka kunskaper som utbildningen har givit studenterna för att hantera arbetet som revisor. Uppsatsen har mynnat ut i en slutsats om att det till största del är på arbetsplatsen som studenternas socialisering in i revisorrollen sker. Även om utbildningen inte är yrkesförberedande bör inte det utesluta en tydligare koppling till den faktiska yrkesrollen, då vi genom vår undersökning fått indikationer på att detta skulle ge studenterna en större trygghet när de intar yrket.

I dagsläget har alla människor en sorts relation till sin bank. Relationen kan vara alltifrån sparande, lån, aktier och med mera. Produkter och tjänster mellan de olika bankerna har blivit likartade efter avregleringen år 1986. Detta har medfört att det har blivit alltmer viktigare för banker att vara konkurrenskraftiga i sina produkter och tjänster till sina kunder. I detta fall har fler banker investerat mycket på sina resurser för att få lojala kunder. Relation skapas i en bank då sammanhängande faktorer såsom kommunikation, åtagande, kompetens samt konflikthantering uppnås. Detta leder till studiens syfte, vilket är att utforska huruvida bankrådgivarna använder sig utav de psykografiska- och relationsfaktorerna för att kunna uppnå en god relation till sin kund. I studien har man använt sig utav hermeneutisk forskningsfilosofi, detta tillsammans med en abduktiv ansats, samt en kvalitativ metod. Denna metod används för att skapa en djupare inblick och förståelse för forskningsområdet. Genom intervjuundersökningarna har denna uppsats analyserats för att kunna ge svar på uppsatsens forskningsfråga, samt syfte. Grunden till intervjufrågorna kommer ifrån olika teorier. Intervjuerna ägde rum på Sparbanken 1826 i Kristianstad, där bankkunder, privatrådgivare samt personalansvarige intervjuades. Studien indikerar på om de psykografiska- och relationsfaktorerna används i en svensk bank. Studien påvisar att alla fyra relationsfaktorer används utav banken, däremot används inte samtliga psykografiska faktorer, då det endast är värdering som verkställs på banken. / Nowadays customers have a sort of relationship with their bank. The relationship can be from savings, loans, stocks and more. Products and services between the different banks have become similar after deregulation in 1986. For that reason, it is significantly important for banks to offer competitive products and services to their customers. This has resulted to more banks have invested many of their resources in order to have more satisfied and loyal customers. Relationship is created in a bank when interrelated factors such as Communication, Commitment, Competence and Conflict handling are achieved. This leads to the purpose of this research, which is to explore if the psychographic factors have an impact on the advisers relationship with the customers. The study has used hermeneutic research philosophy combined with an abductive and a qualitative approach. The method is used to create a deeper insight and understanding of the research area. This study has been analyzed through field studies in order to provide answers to the study´s problems and purposes. The bases of the interview questions were selected and gathered from different theories. The interviews were conducted at Sparbanken 1826 in Kristianstad, where bank customers, private advisors and staff officer were interviewed. The study indicates if the psychographic- and relationship factors are used in a Swedish bank. The study demonstrates that all four relationship factors used by the bank, however, all the psychographic factors are not used, where there were only valuations executed on the bank

As the modern business environment becomes increasingly dynamic, businesses have had to become more responsive to changes in the marketplace. This has led to the increasing prominence of employment agencies which is organizations that help businesses manage their shifting labor requirements by sourcing labor based of their clients’ needs. Consultant managers work for employment agencies to manage both the sourced labor the agency provides and the labor needs of the client organization. Managing the dual stakeholder interests of these two groups is an integral part of the consultant manager’s role. The purpose of this study is to analyze the role of a consultant manger and to identify if conflicts exist because of the dual interests of the two stakeholder groups and if so what these conflicts are and how consultant managers handle them. This study is qualitative and semi-structured, interviews were conducted with five consulting managers who are working in three different employment agencies in Stockholm. To analyze the empirical material Sennett’s (2000) theory about flexibility, parts of Goffman's (2009) dramaturgical perspective and the concept of "dual commitment" has been used as analytical tools. The result of the study has mainly shown us that consultant managers find it difficult to effectively manage the needs of their contracted labor force due to the separation of workplaces. We have also identified that it is hard for consultant managers to manage both of the interests of the clients and the workers since they sometimes conflict with each other. The study shows that in incidences of conflicts of interests, resolution is in most case biased towards the interest of the client organization to the detriment of the contracted labor.

Bakgrund: Sjuksköterskorna bör se människan bakom patienten. Patienterna upplever en emotionell ambivalens i återhämtningen. Avdramatiserar sjuksköterskorna ohälsan som patienterna ställs inför och är vänliga, upplever patienterna att det underlättar återhämtningen. För de anhöriga är det viktigt att göras delaktiga och att få relevantinformation. Att ha någon att vända sig till med funderingar är också betydelsefullt. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa relationer inom vården vilka gynnar omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll vid patienters återhämtning. Metod: En beskrivande litteraturstudie grundad på 11 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskorna menade att det vara gynnsamt för återhämtningens resultat att engagera patienterna. De ansåg att relationerna som grundades på tillit främjade återhämtningen.Genom att involvera de anhöriga i återhämtningen kunde sjuksköterskorna tillgå kunskap om patienterna som annars hade gått förbi dem. Dock upplevde sjuksköterskorna att de samtidigt behövde vara ett emotionellt stöd till de anhöriga. Genom återhämtningen fannsjuksköterskorna ett behov av att prioritera tiden inom vårdteamet där de uppfattades varaarbetsledare. Slutsats: Sjuksköterskornas ansvar sträckte sig mellan patienter, anhöriga och vårdteamet för att uppnå en lyckad återhämtning. I detta utgjorde relationerna inom vården en betydelsefull faktor, som påverkades av tidsbristen. / Background: Nurses should see the human inside the patients. Patients experienced anemotional ambivalence during recovery. If nurses normalized the unwellness and were kind,the patients experienced an eased recovery. It is important for relatives to be involved and informed. They want someone to turn to if they have questions. Nurses should create relationships based on trust, benefiting the care. Aim: To describe the nurse’s role regarding patients’ recovery. Method: A descriptive literature study based on 11 qualitative nursing science articles. Result: Nurses experienced it beneficial for the outcome of the recovery to engage patients. They also experienced that relationships built on trust gave a better outcome to the recovery. Nurses gain knowledge through relatives that otherwise had remained unknown. At the same time, nurses experienced a need to provide emotional support for the relatives. Throughout the recovery, nurses experienced a need to prioritize the time within the care team where they were perceived as team leaders. Conclusion: The nurses’responsibility stretched between patients, relatives, and the care team, to accomplish a successful recovery. Relationships composed a meaningful aspect, that was affected by lack of time.

Hur lyckas Arla, trots att de är ett företag med erfarenhet av flera kriser, bevara starka relationer till sina leverantörer? Denna studie undersöker hur en affärsrelation mellan två parter repareras efter en kris, och till vilken grad uppsägningskostnader påverkar åtagande i fallet Arla. För att undersöka detta tar studien avstamp i den mediekris som drabbade Arla som utspelade sig i Hälsingland under januari 2020. Studien utgår bland annat från Fleming et al. (2021) och Salo et al.s (2009) återuppbyggnadsprocessmodeller. Därtill, har studien baserats på två semistrukturerade intervjuer med två enskilda Arlabönder, samt sekundärdata. Resultaten visar att Arla har följt de olika återuppbyggnadsprocesser som både Fleming et al. (2021) och Salo et al. (2009) presenterar i stor utsträckning. Särskilt viktiga verkar processerna kommunikation om problemen, utvärdering av relationen, återbyggnadsåtgärder och återbyggnadens utfall varit i reparationsprocessen efter krisen 2020. Resultaten visar att relationernas styrka innan krisen skapade goda förutsättningar för reparering av relationen mellan Arla och Arlabönderna i enlighet med Fleming et al. (2021) forskning. Denna relationsstyrka förefaller grunda sig i ett starkt åtagande. Därtill introduceras ett nytt perspektiv som kompletterar Fleming et al.s (2021) och Salo et al.s (2009) modeller, nämligen att personlig kontakt inte nödvändigtvis  är en grundsten för att bygga starka relationer, utan att det finns fler faktorer som spelar in.