The purpose of this work was to determine how important a word’s setting was for the readability of typography in motion. Facts regarding how reading works and the importance of the words formation for the readability were used to form a computer test. This test was performed by 15 test persons and the results were analyzed. The results show that the serif was easier to read than the sanserif. The words of the serif which were easiest to read were the words with positive tracking and the words with capital letters. Also for the sanserif, these words were the easiest to read.

Denna uppsats behandlar onda ögats betydelse i antiken och i samtid inom specifikt valda områden Grekland, Etiopien och Turkiet. För att kunna besvara syftet undersöker jag vilka som utsattes/utsätts för det onda ögat, vilka känslomässiga faktorer, vilka kollektiva förklaringar och praktiker litteraturen lyfter fram samt likheter och skillnader mellan de olika samhällena i antiken och samtiden. Valet av metod var att utföra en kvalitativ komparativ innehållsanalys som genomfördes med hjälp av kodning av kategorier i materialet. Efter identifikation av kategorier gjordes en analys för varje fokusområde som därefter granskades och jämförde antikens faktorer med samtidens faktorer. Den tidigare forskningen har visat att människor håller fast vid tron på onda ögat då det är en stor del av kulturen och traditionen. Samt att känslomässiga faktorer som rädsla och avund är faktorer som stärker tron på föreställningarna. Resultaten som denna uppsats visar är att tron har varit utbrett inom de valda områdena, och att ett område inte har förändrat sitt tankesätt i stor del sedan antiken och fortsätter att tro starkt på fenomenet i nutid. Tron är inpräglad i kulturen inom de valda områdena som tydliggörs i analysen när likheter framkommer. Däremot tydliggörs även skillnader som visar på att nya användningar har gjorts inom vissa områden. Dessa resultat är viktiga att redogöra för eftersom faktorerna visar varför människor fortsätter att tro på onda ögat i nutiden, trots att vetenskapliga bevis finns tillgängligt som motsäger att det onda ögat har någon verkan.

Under tio veckor har jag arbetat med skapandet av kollektionen Blandband. Utgångspunkten var ränder och lura ögat. Jag ville undersöka vad som utgör en rand och hur en tredimensionell rand ser ut. Redan i början av arbetet satte jag en färgskala bestående av dels kulörta, starka färger och dels två nyanser av grått samt svart och vitt. Jag angrep arbetet med hjälp av en designmetod bestående av fem faser: Målsättning och research, Idéutveckling, Konceptutveckling, Realisering, Presentation och kommunikation. Färgpaletten, målsättning och moodboard som togs fram under första fasen fungerade tillsammans genom hela processen som en bas som jag kunnat stödja mig mot. Efter att idéer och koncept utvecklats började en kollektion ta form. I kollektionen Blandband ingår tre mönster; Samantha, Tommy och Lena, i vardera två färgställningar, dur och moll. Kollektionen är digitaltryckt på tre olika bomullskvaliteter. I den här rapporten redovisar jag mitt examensarbete Blandband i ord och bild.Throughout ten weeks I have been creating the Blandband collection. The starting point was stripes and trompe l’oeil. I wanted to explore what constitutes a stripe. In the beginning of the project I decided on a color palette containing partly of vibrant colors, and partly two shades of gray, black and white. I have used a basic design method with five phases: Research and Positioning, Concept generation, Concept development, Concept realisation, Presentation and Communication. The collection Blandband consists of three patterns: Lena, Samantha and Tommy, each pattern in two different colorways. This is the report of my bachelor thesis Blandband. / Program: Textildesignutbildningen

Syftet för den här studien är att ta reda på hur och till vilken grad filmskapare kan styra tittarens perception genom skärpeanvändning utan att tittaren upplever sig kontrollerad. Metoden för studien har varit att genomföra ett experiment med eye-tracking för att ta reda på studiens problemställning och om våra hypoteser stämmer överens med verkligheten. Problemet vi ser och vill ta reda på är att kamerans fokus är olik människans, och hur man som filmskapare kan utveckla användandet av fokus i bildproduktion. Resultatet är att skärpan har en tydlig roll i hur vi ser på rörliga bilder och att den kan styra tittaren till en viss grad. Vår slutsats är att man kan styra tittaren med hjälp av fokusförändringar, men att vi behöver gå vidare med studien för att till exempel söka svar på var gränsen går för att kunna leda tittarens uppmärksamhet genom alternativ skärpeanvändning; utan att få personen att känna sig styrd.

Ögonblicksbilder - A discussion about the interactive and choreographic relation between body and spatial object. The eye, an organ with many sections, has a significant role in today’s society. We can choose what is received (news, surroundings, people) and what we turn a blind eye to. The gaze is somewhat physical and the sections within the eye define the space around us. Body and space are in constant relation to one another, choreographed by each other. Together they create a common sphere.

The aim of this study is to explore the relationship between apotropaic decorations, here termed as apotropaic devices, and the architectural layout of an average Roman bathhouse. Moreover, to argue for the hypothesis that there was an apotropaic decorative program, i.e. an intentional plan for the placement of apotropaic devices within a Roman bathhouse. A sample of decorations are analysed, specifically 16 mosaics which constitute the main material, which is divided into three categories, namely, labyrinth, geometric/grid and Gorgon mosaics. Along with these there is supplementary material, namely, three freestanding sculptures (one hunchback and two herms) and two mosaics with inscriptions (One Greek and one Latin, both with a phallus symbol). The material is analysed with a modified phenomenological framework in mind, focusing on the experience which a bather might have had of the decoration itself and the room/space in which it was placed. Moreover, in order to argue for this hypothetical decorative program, this study constructs a hypothetical plan/map of an average Roman bathhouse based on the analysed material. The results gained from the analysis reveal patterns that seem to indicate a deeper intentionality than mere aesthetic appeal, and in turn these patterns seem to indicate, when viewed via our conceptual plan/map, some sort of apotropaic defence of Roman bathhouses. Thus, these results seem to lend credence to the hypothesis of an apotropaic decorative program. / Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan apotropeiska dekorationer, här kallade apotropeiska anordningar, och den arkitektoniska utformningen av ett genomsnittligt romerskt badhus. Vidare syftar studien till att argumentera för hypotesen att det fanns ett apotropaiskt dekorativt program, det vill säga en avsiktlig plan för placeringen av apotropeiska anordningar i ett romerskt badhus. Ett urval av dekorationer analyseras i studien, närmare bestämt 16 mosaiker som utgör huvudmaterialet, som är indelat i tre kategorier, nämligen labyrint, geometrisk/rutnät och Gorgon mosaik. Utöver dessa analyseras kompletterande material såsom tre fristående skulpturer (en puckelrygg och två hermer) och två mosaiker med inskriptioner (en grekisk och en latinsk, båda med fallossymbol). Materialet analyseras med en modifierad fenomenologisk ram i åtanke, med fokus på den upplevelse som en badgäst kan ha haft av själva utsmyckningen och rummet/utrymmet där den placerades. I syfte att argumentera för detta hypotetiska dekorativa program konstruerar denna studie en hypotetisk plan/karta över ett genomsnittligt romerskt badhus baserat på det analyserade materialet. Resultaten från analysen avslöjar mönster som tycks indikera en djupare intentionalitet än enbart estetiskt tilltalande. I sin tur verkar dessa mönster indikera, när de ses via studiens konceptuella plan/karta, något slags apotropeiskt försvar av romerska badhus. Således verkar dessa resultat ge trovärdighet åt hypotesen om ett apotropeiskt dekorativt program.