Det finns inom forskningen en traditionell uppfattning om hemmet som en plats för vila, fritid och reproduktion, avskild från ekonomisk aktivitet. Denna uppsats ifrågasätter den traditionella distinktionen, med hänsyn till delningsekonomin och det växande fenomenet av övernattningstjänster riktade mot bostäder, i detta fall representerat av Airbnb. Studien undersöker förutsättningar och drivkrafter till att hyra ut det som tidigare setts som kärnan i den privata sfären; hemmet. Detta genom att undersöka Airbnb-värdars förhållande till hemmet och det privata. Resultatet visar att hemmet har fått ytterligare en funktion och att gränsen mellan det offentliga och det privata är under omvärdering.

<p>Många patienter vårdas varje år på sjukhus. Vårdtiden innebär en stor omställning för patienten eftersom den bidrar till en förändrad situation där patienten kan uppleva bristfällig kontroll över det privata. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att behandla patientens sjukdom och samtidigt i omvårdnaden arbeta för att patientens personliga sfär bibehålls. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens per¬sonliga sfär i omvårdnaden under vårdtiden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 14 veten¬skapliga artiklar. Resultatet visade fem kategorier som var betydel¬sefulla för patientens personliga sfär inom omvårdnad. Dessa var patientrelaterade aspekter, sjuksköterskerelaterade aspekter, val¬möjlighet och kontroll, samtal samt vårdmiljö. Det finns mycket som sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonal kan göra i sitt arbete för att främja ett bibehållande av patientens per¬sonliga sfär, men hur patienten upplever detta är ändå alltid individuellt. Forskning bör i framtiden inriktas på att lyfta fram patientens behov av en personlig sfär för att göra hälso- och sjuk¬vårdspersonal uppmärksamma på detta behov.</p>

Många patienter vårdas varje år på sjukhus. Vårdtiden innebär en stor omställning för patienten eftersom den bidrar till en förändrad situation där patienten kan uppleva bristfällig kontroll över det privata. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att behandla patientens sjukdom och samtidigt i omvårdnaden arbeta för att patientens personliga sfär bibehålls. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens per¬sonliga sfär i omvårdnaden under vårdtiden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 14 veten¬skapliga artiklar. Resultatet visade fem kategorier som var betydel¬sefulla för patientens personliga sfär inom omvårdnad. Dessa var patientrelaterade aspekter, sjuksköterskerelaterade aspekter, val¬möjlighet och kontroll, samtal samt vårdmiljö. Det finns mycket som sjuksköterskan och annan hälso- och sjukvårdspersonal kan göra i sitt arbete för att främja ett bibehållande av patientens per¬sonliga sfär, men hur patienten upplever detta är ändå alltid individuellt. Forskning bör i framtiden inriktas på att lyfta fram patientens behov av en personlig sfär för att göra hälso- och sjuk¬vårdspersonal uppmärksamma på detta behov.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral.   Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen.   Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen. TV som medium har makt att påverka på olika sätt, inte bara de personer som deltar i TV-programmet, utan även de som sitter hemma i soffan och tittar.

This thesis presents studies and results for three questions regarding young women and their usage of smartphones related to their self-presentation and personal sphere in public spaces. Six young females signed up to participate after they were asked to be without their smartphone for approximately two hours in public spaces. The reason why we thought this would be beneficial was since this would give the participants the chance to reflect on their normal usage whilst in public. The participants were later, in the interview, questioned about their overall experience and were asked questions considering the different themes of the study. The results of the study show that the functions most used in a smartphone are communication and music. Results for self-presentation show that smartphones play a major part in young females lives and they use their smartphone in order to present themselves in a certain way. It was acknowledged that some individuals find it important to present themselves as not being lonely, and to achieve this they use their smartphone in order to seem like they are interacting with someone even in situations when they are not. Lastly results of the third theme show that young females use their smartphones in different ways in order to protect their personal sphere, by for example listening to music, holding their phone visible or by calling someone.

The purpose of this thesis is to present a number of examples of how the debate concerning same-sex marriages in Sweden was conducted in religious media between the year of 2005 and May 1st 2009. I intend to examine if and how these debate articles can be descibes as examples of religion taking part in the public sphere according to José Casanovas theory of deprivitization and public religion (1994) and Jürgen Habermas theory of religion in the public sphere (1964, 1989, 2006, 2008). I will apply the theories to the material by using four criteria for public religion, based on Casanovas and Habermas two theories, designed by Marta Axner. I also intend to compare the arguments used in the material to the arguments found in Marta Axners dissertation Public Religions in Swedish Media (2013). To identify these arguments a textanalysis containing seven argumentschemes, designed by Gunnar Björnsson (1994), is applied. The analysis presents that arguments of authority often recurs, mainly in reference to the Bible, God or Jesus Christ. Arguments of rule and consequence are also frequently used. In relation to the criteria for public religion it is not possible to present a definitive answer, instead it is of greater value to discuss whether there is a possibility that Casanova and Habermas would differ in determining whether the material can be described as public religion or not. The conclusion is therefore that more discussion and research are needed to deplete this field of study.

This study’s aim was to explore how the social media Twitter is used by Swedish political leaders and how they manage the relationship between having both private and public conversations in a new public sphere, the social sphere. In Sweden, studies in this area are yet to grow. We achieved our aim by responding to our three questions at the issue: What kind of content is published in each of the politicians Twitter stream? Are the politicians private or public persons on Twitter? Are the politicians using Twitters interactive functions? We conducted our analysis by performing a quantitative content analysis. Our material consisted of Twits published by two selected Swedish politicians between September 1st to September 23rd, 2010. We based our study and results around the discussion of private, public and social spheres along with political communication. / Målet med denna studie var att undersöka hur det sociala mediet Twitter används av svenska politiska ledare och hur de hanterar relationen mellan privata och offentliga samtal i en ny offentlig sfär, den sociala sfären. I Sverige finns ännu inte tillräckligt många studier av detta slag. Vi uppnådde vårt mål genom att svara på våra tre frågeställningar: Vilken typ av innehåll publiceras i de respektive politikernas Twitterflöden? Är politikerna privata eller offentliga personer på Twitter? Använder sig politikerna av Twitters sociala funktioner? Vi genomförde vår analys med hjälp av metoden kvantitativ innehållsanalys. Vårt material bestod av Twitterinlägg publicerade av två utvalda svenska politiker mellan 1 september och 23 september 2010. Vi baserade vår studie och våra resultat på diskussioner kring privata, offentliga och sociala sfärer samt politisk kommunikation.

No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans upplevelser och förhållningssätt vid beröring av patientens kropp.Bakgrund: Den mänskliga kroppen är laddad med olika betydelser och värderingar. Den hänger samman med vår person och vad det innebär att vara människa. Vi förhåller oss till våra egna och varandras kroppar utifrån sociala normer och regler och detta gäller även när vi rör vid varandra. Dock är beröring av kroppar en central och oundviklig del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Ofta innebär detta att sjuksköterskan måste utföra intima omvårdnadsuppgifter som patienten annars skulle ha gjort själv om hen kunde. Patienternas kroppar är i vårdsituationen på många sätt sjuksköterskans arbetsplats. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i tre olika databaser och en kvalitativ innehållsanalys av 11 utvalda artiklar har använts för att sammanställa resultatet. Ett fenomenologiskt, induktivt förhållningssätt har eftersträvats under hela processen.Resultat: Dataanalysen resulterade i sex kategorier med tillhörande sub-kategorier. Sjuksköterskan använder sig av beröring av patientens kropp dagligen i olika situationer i omvårdnadsarbetet. De anser det vara viktigt och nödvändigt, men det är också ett fenomen som framkallar många olika känslor. Dessa känslor är i hög grad situationsbaserade vilket innebär att beröring som gett ett positivt gensvar från patienten också genererar positiva känslor hos sjuksköterskan. Situationer där användandet av beröring lett till negativa känslor hanteras genom olika strategier som utvecklas som ett svar på de negativa känslorna. Resultatet visar även på en brist på utbildning specifikt avseende beröring av patienterna i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor lyfter även själva en önskan om att sådan utbildning hade tillhandahållits.Konklusion: Då omvårdnad till stora delar handlar om att på olika sätt röra vid patientens kropp så krävs också kunskap och utbildning för att ge sjuksköterskan verktygen att göra detta på ett professionellt sätt. Vård och omvårdnad ska vara evidensbaserad och vila på vetenskap och beprövad erfarenhet och detta bör således också tillämpas avseende beröring i omvårdnadsarbetet.Nyckelord: sjuksköterska, beröring, fysisk kontakt, kvalitativ studie, personlig sfär / Aim: The purpose of this literature review is to illuminate the nurse's experiences and approaches when touching the patient's body.Background: The human body is loaded with different meanings and values. It’s related ourselves as persons and what it means to be a human being. We relate to our own and each other's bodies based on social norms and rules, and this also applies when we touch each other. However, the touch of bodies is a central and inevitable part of nursing. Often this means that the nurse must perform intimate care tasks that the patient would otherwise have done for him/herself. Patients' bodies are in many ways the nurse's workplace in the context of the hospital care.Method: Literature review with a qualitative design. Database searches were conducted in three different databases and a qualitative content analysis has been used to compile the results from 11 articles. A phenomenological, inductive approach has been sought throughout the process.Result: Data analysis resulted in six categories with associated sub-categories. The nurse touches the patient's body daily in different situations in nursing. They consider it important and necessary, but it’s also a phenomenon that generates many different feelings. These emotions are largely situational, which means that touch generated a positive response from the patient left the nurse feeling positive and content. Situations in which the use of touch generated negative emotions within the nurse is handled through different strategies developed in response to the negative feelings. The results also show a lack of education that specifically deals with the touch of patients in nursing work. Nurses themselves also raise the wish that such education had been provided.Conclusion: Since nursing largely involves touching the patient's body in different ways, knowledge and education are also needed to give the nurse the tools to do this in a professional manner. Evidence-based practice is a vital part in care and nursing and is something that is also promoted on a global scale. Thus this should also apply for the use of touch in nursing.Keywords: nurse, touch, physical contact, qualitative study, personal space

Denna uppsats kommer analysera sex olika rapporter som tillhör en rapportserie framtagen av Statens institut för byggnadsforskning för att förklara den kunskapsbildning som låg till grund för 1960-talets bostadsbyggande. Uppsatsen kommer att utgå från en kvalitativ innehållsanalytisk metod för att analysera rapporternas innehåll, detta eftersom det är utsagorna från både enkäter och intervjuer som låg till grund för det fortsatta kunskapsbyggandet under rapporternas uppkomst. Undersökningen i uppsatsen kommer att fokusera på hur forskningen bedrevs för att få fram relevant information som skulle leda till en vidare utveckling av bostaden som sådan. De teoretiska ansatserna som kommer att appliceras för att sätta studien i ett större forskningssammanhang är Habermas offentlighetsteori. Analysen försöker visa att man inom det offentliga sökte svar inom hemmets privata sfär för vidare kunskapsbyggande och att det fanns en diskrepans i vissa avseenden med vad man trodde och antog från Statens institut för byggnadsforskning och vad hushållen sedan egentligen ansåg vara viktigt för att trivas i sin bostad. Men man tog samtidigt från statens sida till sig den nya informationen som blev grunden till kunskapsbildningen och utvecklade bostäder och områden utefter rapporternas faktiska resultat överlag.