Kvinnlig organisering finns i många former och det har gjorts en del internationell och svensk forskning om det. Denna uppsats är skriven för att fylla i luckan angående den åländska kvinnoorganiseringen i form av Ålands Marthadistrikt. Marthaverksamheten startade på det finska fastlandet 1899 och kom till Åland 1912. 1932 firade de åländska marthorna 20-årsjubiléet av detta och det fanns deltagare från alla 32 föreningarna. Undersökningens syfte är att göra en organisationsstudie om Ålands Marthadistrikts verksamhet och dess värderingar 1932–1934 med utgångspunkt från teorin om privat och offentlig sfär. Detta görs med hjälp av tre frågeställningar som är: 1. Vilken verksamhet genomförde marthorna 1932–1934? 2. Vilka likheter och skillnader finns det mellan föreningarna inom distriktet? 3. Vilka värderingar eller ideologier ligger bakom verksamheten? För att uppfylla syftet används både en kvantitativ metod och en kvalitativ metod med fokus på textanalys. Materialet som används är hämtat från Ålands Marthadistriktsarkiv och består av styrelseprotokoll, årsberättelser, förteckningar och räkenskaper. Ålands Marthadistrikt ordnade en verksamhet som mest bestod av möten, föredrag, kurser, studiecirklar och samkväm. Varje år förekom en lite större tillställning som marthorna deltog i eller anordnade. Dessa var bland annat 20-årsjubiléet, presidentbesöket och den årliga Marthadagen. De föredrag och kurser som distriktet och föreningarna genomförde handlade om olika sorters hemvård eller hemslöjd exempelvis huslig ekonomi, madrasstillverkning, trädgårdsskötsel och sömnad. Kvinnosynen i distriktet var att kvinnorna skötte hemmet och därför fokuserade majoriteten av verksamheten på det. Dock uppmuntrade distriktet kvinnor att delta i saker utanför hemmet som arbete och politik. En annan viktig del av verksamheten var att ordna tillfällen där kvinnor kunde träffas och umgås vilket uppskattades stort bland medlemmarna. Resultat i undersökningen är att marthaverksamheten till största del verkade i den privata sfären hemmet och att den gjorde att kvinnorna fick en egen sfär frånskild männen i samhället. Dock fanns det även verksamhet som bidrog till att kvinnor kom in i den offentliga sfären och beblandades med männen i samhället / Women organisation has many forms, and these have been studied international and in Sweden in some degree. This essay is written with the purpose of filling the blank about the women organisation in Åland called Ålands Martha district. The Martha activity started on the Finnish mainland in 1899 and came to Åland 1912. In 1932, the Åland Marthas celebrated the 20th anniversary of this and there were participants from all 32 associations. The purpose of this survey is to do an organizational study about Ålands Martha district’s activity and values 1932-1934 starting from the theory of private and public sphere. This is done with the help of three questions which are: 1. What activities did the Marthas carry out in 1932-1934? 2. What similarities and differences are there between the associations within the district? 3. What values and ideologies are behind the activity? To fulfil the purpose, both a quantitative method and qualitative method with a focus on text analysis are used. The material used is taken from Åland’s Martha district’s archive and consists of board minutes, annual reports, listings, and accounts. Ålands Martha district arranged activities that mainly consisted of meetings, lectures, courses, study circles and parties. Each year a big happening took place in which the Marthas participated in or arranged. These were, among other things, the 20th anniversary, the president’s visit, and the yearly Martha day. The lectures and courses that the district and associations arranged were about different kind of house caring or home crafting, for example, home economics, mattress manufacturing, gardening, and sewing. The view of women in the district was that the women managed the home and therefore most of the activities focused on it. However, the district encouraged women to participate in things outside of the home such as work and politics. Another important part of the activities was to arrange occasions where women could meet and hang out which were highly appreciated between the members. The result of the survey is that the Martha’s activity mostly operated in the private sphere of the home and that it gave the women their own sphere separated from the men in the society. However, there were activities that contributed to women taking a place in the public sphere and being mixed up with the men in the society.

This is a multimodal discourse analytical study about national identity in russian film posters specifically in regards to four themes, posters that demonstrates wars, conflicts, violence or weapons. The aim of the study is to illustrate how national identity is portrayed in russian film posters, in relation to these four above themes from the start of the Soviet union 1922, until the end of the union 1991, plus four years ahead. This is studied by looking at how these four above themes are emphasized during different time periods, how the common history is described during different time periods, which similarities and differences that can be deduced from this, and how the question “who are we as a nation?” can be deduced from the pictures. The study also discusses the problem regarding media and its potential to influence, with a focus on the film media and the film poster, since these mediums have a huge potential to create a certain imagined community. For this reason it becomes important to understand who controls the media, since the one with control also beholds the power to decide what the nation identity should consist of, and how it should be portrayed. The study shows that the national identity in russian film posters is portrayed with a strong interconnection to wars, conflicts, violence and weapons during the whole investigation period, but how these themes are portrayed differs between the early/mid Soviet period and the late/post-Soviet period. The early/mid period puts a focus mainly on a strong patriotism where the soldier and the hero are frequently used motifs, which could be interpreted as motifs that are meant to eliminate questions about death in relation to wars. This could be seen as a result of an autocratic state controlled media. The late/post period instead emphasizes a criticism interconnected with conflicts with a focus on motifs like blood and dead bodies, that could be interpreted as motifs that demonstrate the tragic consequences of a violence. This could instead be seen as a result of a media that has been affected by a public sphere that has opened up, where the citizens are allowed to voice their opinions. The similarities is henceforth that the whole investigation period emphasizes a russian hegemony that puts a focus on the “russian” of the nation. The study recommends further studies in the area, either by investigating more themes in regards to film posters and national identity, or by investigating how another country portrays the national identity or the common history, there amongst war memories, in a media material. / Det här är en multimodal diskursanalytisk studie om gestaltning av nationell identitet i ryska filmaffischer, specifikt kopplat till fyra teman, affischer som gestaltar krig, konflikter, våld eller vapen. Studien har som syfte att illustrera hur nationell identitet uttrycks i ryska filmaffischer, kopplat till dessa fyra ovan teman från Sovjetunionens start 1922, till efter dess fall 1991, och fyra år framåt. Detta studeras genom att titta på hur dessa fyra ovan teman har betonats under olika tidsperioder, hur den gemensamma historieskrivningen har gestaltats under olika tidsperioder, vilka likheter och skillnader som går att utläsa från detta, samt hur frågan om “vem är vi som nation?” kan utläsas ur bilderna. Studien diskuterar även problematiken kring media och dess påverkanspotential i speciellt avseende till filmmediet och filmaffischen, då dessa medium har potential att skapa en viss föreställd gemenskap. Problematiken blir därmed vem som har kontroll över filmmediet, då den som har kontroll är den som besitter makten att bestämma vad nationsidentiteten ska bestå av och hur den ska gestaltas. Studien visar att den nationella identiteten uppvisar en stark koppling till krig, konflikter, våld och vapen under hela undersökningsperioden, men hur dessa teman gestaltas skiljer sig dock åt från tidiga/mitt Sovjettiden till sena/post-Sovjet tiden. Den tidiga/mitt perioden lägger främst fokus på en stark patriotism där soldaten och hjälten är vanligt förekommande motiv, som kan tolkas som motiv som ska eliminera frågor om död i samband med krig. Detta kan vidare tolkas som ett resultat av att en autokratisk stat har kontrollerat media. Den sena/post perioden betonar istället en kritik i samband med konflikter genom ett fokus på motiv som blod och döda kroppar, som kan tolkas demonstrera de tragiska konsekvenserna av ett våld. Detta kan istället tolkas som ett resultat av att media har påverkats av att en offentlig sfär har öppnats upp, där medborgare får lov att uttrycka sina åsikter. Likheterna är dock att hela undersökningsperioden betonar en rysk hegemoni som lägger fokus på det “ryska” i nationen. Studien rekommenderar fortsatt forskning av området, antingen genom att undersöka fler teman kopplat till nationell identitet i filmaffischerna, eller genom undersökning av hur andra länder länder gestaltar den nationella identiteten eller den gemensamma historien, däribland krigsminnen, i ett medialt material.

The continuous increase of the voltage levels in power transmission systems has lead to the occurrence of higher switching transients during their operation. The design of equipment and grid components able to sustain such a stressful operation, requires an intensive study of the electric field stress generated by these transients, and their distribution to the vicinity of each configuration. Sphere-plane gaps are the most theoretically and practically interesting electrode configurations. So far, the majority of the conducted work is referred to the study of the discharge characteristics of this structure. However, a study of the electrostatic electric field is required. An accurate calculation of the electric field can contribute significantly to an even better understanding of the discharge characteristics and the principles behind them. In this project, is presented a simulation approach for the calculation of the electro-static field of a sphere-plane configuration, varying the dimensions of the sphere and the gap distance. For this purpose, a Finite Element Method (FEM) solver was used, in which the configuration was designed and the numerical solution of the problem was implemented. After that, an attempt was performed to specify the breakdown voltage based on the electric field calculation and distribution. Useful results were recorded from both the simulation of the electrostatic model and the calculation of the breakdown voltage. One of the most important findings, was the specification of an approximate relation between the diameters of the sphere and the tube where this is mounted. As a consequence, the study of the electric field distribution became easier, while at the same time an accurate calculation of the breakdown voltage was achieved. A series of validations were performed, through the comparison with the already ex-isting, published and unpublished, experimental tests and a number of conclusions were listed. One of the most significant, was the specification of the correlation between the electrostatic model and test measurements and how these different approaches can be linked to each other in a practically efficient way. At the end, there is a proposal for further work on the subject, and possible improvements of the already conducted work. / Ökningen av spänningsnivåerna i kraftöverföringssystem har lett till högre kop-plingstransienter under drift. Konstruktionen av utrustning och nätverkskomponen-ter som kan motstå en sådan påkänning, kräver en noggrann förstudie av de elektriska fältet som genereras av dessa transienter. Ett gap av sfär-platta är den mest teoretiskt och praktiskt intressanta elektrodkon-figurationen att studera. Hittills har majoritetet av genomfört arbete avsett att studera urladdningsegenskaper för denna struktur. Dock krävs studie av elektrostatiska elek-triska fältet. En noggrann beräkning av elektriska fältet kan bidra till en ännu bättre förståelse för urladdningsegenskaper och principerna bakom dem. I detta projekt presenteras en simuleringsmetod för beräkning av elektrostatiska fäl-tet av en sfär-plan konfiguration, med varierande dimensioner av sfären och gapavstån-det. För detta ändamål har använts en Finite Element Method (FEM) lösning, där kon-figurationen utformades och problemets numeriska lösningen genomfördes. Därefter har gjorts ett försök för att ange genombrottsspänningen baserad på beräkning och distribution av elektriskta fältet. Resultat registrerades från både simulering av elektrostatiska modellen och beräkn-ing av genomslagsspänningen. Ett av de viktigaste resultaten var specifikationen av ett ungefärligt förhållande mellan diametrarna av sfären och röret där sfären är monterad. Som en konsekvens blev studiet av elektriska fältfördelningen lättare, medan en exakt beräkning av genomslagsspänningen uppnåddes. En valideringsserie har genomförts genom jämförelse med de redan existerande, publicerade och opublicerade, experimentella tester och ett antal slutsatser har noterats. En av de mest meningsfulla, var specifikation av sambandet mellan den elektrostatiska modellen och provmätningarna samt hur dessa olika tillvägagångssätt kan kopplas till varandra på ett praktiskt och effektivt sätt. Slutligen finns det ett förslag för fortsatta arbete samt eventuella förbättringar av redan genomfört arbete.

This thesis discusses how to enhance the public discussion of moral and political questions. Enhancing public ‘deliberation’ is desirable since it provides citizens with influence, it enables coming to an understanding, and it ensures legitimacy. The concept of ethico-political judgment, with its two conditions, is elaborated on as an ideal that suggests how we should deliberate. In order to understand how we actually deliberate, an empirical inquiry into the public discourse on prenatal diagnosis and screening in the Netherlands and Sweden is conducted. On the basis of Kant’s ethics and his theory of the faculty of judgment, the two conditions for public deliberation are developed. These conditions are the giving of and asking for normative reasons as well as aiming at impartiality of judgment. Normative reasons are prescriptive, universal, and internal and these are related to Kant’s ethics. Impartiality is related to Kant’s ‘enlarged thought’, to think from the standpoint of others, as well as Kant’s practical philosophy. We need to think from the standpoints of others in order to consider whether or not the principle of our action applies to all. Four thematic foci in the public discourse on prenatal diagnosis are investigated – the unborn life, attitudes toward the disabled, implications of new choices, and the limits of medicine. The conclusion is that – if we wish to enhance public deliberation on the basis of the two conditions of ethico-political judgment – we should deal with both interpretive differences over universal principles (such as respect for autonomy and human dignity) and varying representations of ‘the other’ (such as the fetus, disabled persons, mothers-to-be, and future parents). / I denna avhandling diskuteras hur offentlig diskussion kring moraliska och politiska frågor kan intensifieras. Att intensifiera offentlig diskussion är önskvärt för att ge medborgare inflytande, för att främja förståelse och för att skapa legitimitet. Begreppet etisk-politisk bedömning utvecklas som ett ideal för hur vi bör diskutera. För att undersöka hur vi faktiskt diskuterar görs en empirisk undersökning av det offentliga samtalet om fosterdiagnostik i Nederländerna och Sverige. Med utgångspunkt i Kants etik och hans teori om omdömesförmågan utvecklas två villkor för offentlig diskussion. Dessa villkor är att ge och efterfråga normativa skäl och att sträva efter opartiskhet av omdömesförmågan. Normativa skäl är preskriptiva, universella och interna. Begreppet utvecklas utifrån Kants etik. Opartiskhet baseras på Kants ’utvidgade tänkande’: att tänka utifrån andras perspektiv. Denna idé relateras till Kants praktiska filosofi. Det ’utvidgade tänkandet’ innebär att vi tar ställning till om principen som vi väljer för en handling gäller alla. Fyra teman i det offentliga samtalet om fosterdiagnostik analyseras – det ofödda livet, attityder gentemot handikappade, implikationer av nya val och den medicinska praktikens gränser. Slutsatsen är att om vi önskar intensifiera offentlig diskussion med utgångspunkt i de två villkor som utvecklas, bör vi ta itu med tolkningsskillnader när det gäller universella principer (som respekt för autonomi och människovärde) samt olika representationer av ’den andra’ (som fostret, handikappade, gravida kvinnor och blivande föräldrar).