Idag ser vi hur parker i staden ter sig mer som urbana rum. I dessa rum ligger fokus på gångtrafikanter, cyklister, lek och sport. Urbaniseringen leder också till att vi förlorar den ”naturliga” grönskan i staden. Parken har stor potential att fungera som en förlängning av hemmet, för boende i närområdet. När vi bor allt mindre och mitt i staden, kan parken vara en plats där man söker kraft och stillhet. Enligt mig är det inte många parker i stadsdelen Vasastan, som bjuder in till privata sfärer som ger besökaren utrymme för detta. Det finns ett stort folkhälsoproblem i Stockholms stad som är den psykiska ohälsan. Detta innefattar depressionsdiganoser och ångestproblematik. Jag tror att man genom form kan skapa nya rum i parken som ger målgruppen som lider av dessa problem ett utrymme att ta sig tid för kontemplation. Särskilt då forskning tyder på att de gröna områdena i stadenfyller funktioner såsom förbättrad koncentrationsförmåga och sänkta stressnivåer. I mitt examensprojekt undersöker jag en park i Stockholm, i stadsdelen Norrutull som heter Bellevueparken. Där tittar jag på hur man kan arbeta med befintlig struktur och natur, och hur nya tillägg kan utveckla en del av parken till en plats för kontemplation. Detta är relevant då dessa nya rumsligheter, skulle kunna verka för ett bättre psykiskt välmående för individer bosatta mitt i staden. Mitt designförslag innefattar ett undersökande av hur form på dessa platser ofta är robusta och rejäla. Därför utforskar jag vad en tunnare estetik kan göra med känsligheten till objekten och materialen, på offentliga platser. Mitt tillvägagångssätt innefattar alltifrån platsbesök, till scanning av platsens kvalitéer, samt skiss och utforskande på plats i fullskala. Ljus, kontrasterande material, siktlinjer och privat sfär är några av utforskandets fokuspunkter.

Arbetet utforskar det liminala gränslandet mellan mode och arkitektur genom parallella jämförelser av fasadbeklädnad och kläder. Med utgångspunkt i den personliga sfären, undersöks arkitektoniska och bärbara strukturer utifrån och omkring kroppen. Detta är ett undersökande kollage över designpraktikens gränser som förenar det mest intima rummet; våra kläder med den mest intima arkitekturen; tältet. Både arkitektur och mode grundar sig i vikten av att skyla och skydda sig samt att uttrycka identitet. Vad finns det för rumslig potential i detta lager som vi adderar genom att klä, både mänsklig kropp och arkitektonisk huskropp? Dagens samhälle speglar en livsstil i ständig förändring och förflyttning vilket gör att vi behöver vara mer flexibla i våra rum. Det publika rummet ställer allt högre extroverta krav och gör alltmer anspråk på det privata rummet. För dagens samtida urbana nomad formas ett behov av en mobil, bärbar och konvertibel privat sfär.  Här följer en tolkning utifrån definitionen om arkitektoniskt och mänskligt skydd.

Var går egentligen gränsen mellan lärarens yrkesroll och dennes egna privata sfär? Utifrån min erfarenhet i början av mitt arbete som lärare att det var svårt att sätta en gräns för när arbetsveckan var slut och dessutom svårt att avsluta den med en känsla av att vara nöjd väcktes intresset för att utforska den gränsen. I uppsatsen har jag därför tittat närmare på hur stödet för en sådan avgränsning ser ut i de politiska styrdokumenten, arbetstidsavtalen och lärarens yrkesetik. Jag har också försökt ge en bild av hur konsekvenserna för läraren och dennes privata sfär ser ut under de förhållanden som råder idag. Resultatet visar att dessa gränsdragningar är vaga och att lärare idag har svårigheter att upprätthålla sin privata sfär och tillgodogöra sig de värden och funktioner som den rymmer. Frågan visar sig också vara nära relaterad till frågan om yrkets avgränsningar i stort - vad som ska rymmas inom läraruppdraget, i synnerhet i förhållande till utformningen av arbetstidens ramar. / From my experience in the beginning of my working as a teacher it was difficult to draw a line for when the working week was over, and even more difficult to end it with a feeling of complacency, which made me interested in exploring this frontier: Where is the border between the teacher's professional role and his own private sphere?  In this essay I have therefore looked at how the border between the teacher's professional role and his own private sphere is defined in the political policy documents, working agreements and the teacher's explicit professional ethics. I have also tried to give an idea of the consequences for the teacher and his or her private sphere under the conditions that prevail today. The study shows that these borders are vaguely defined, and that teachers today struggle to maintain their private sphere, and thus to take advantage of the values and functions that it contains. The question also turns out to be closely related to the issue of delimitation of the profession at large – about what should be accommodated within the teaching assignment, in particular in relation to the design of the working frame.

Den offentliga sfären är ett begrepp som genom historien har definierats på en rad olika sätt. Detta har medfört att litteraturen om den europeiska offentliga sfären (EPS) har antagit en rad olika utgångspunkter. Vilket tidigare studier visar på finns det inom litteraturen på detta område ett antal brister i så väl operationaliseringar som konceptualiseringar. Denna kandidatexamen syftar till att, genom en litteraturstudie, utforska dessa olika konceptualiseringar kring EPS och även till att utreda huruvida forskningsfältet har förbättrats inom de olika områdena.   Vårat resultat visar på att många metodologiska och konceptuella problem återstår inom forskningen om EPS och även att det finns en generell avsaknad av diskussion och kritik mot forskningens egna tillvägagångssätt. Vi vill också hävda att det Habermasiska perspektivet, och även forskning med fokus på massmedia och ett empiriskt perspektiv, är allt för dominerande. / The public sphere is a term which historically has been defined in various ways. This has caused the literature on the European public sphere (EPS) to take on many different viewpoints. As shown by previous studies, the literature on this subject has several flaws as well in its operationalization’s as in its conceptualization’s. This bachelor’s thesis sets out to, through a literature review, explore the different conceptualizations of the EPS as well as review whether the field of research has improved in the various areas.   Our findings conclude that many methodological and conceptual issues remain in EPS research and there also seems to be a general lack of discussion and critique against the research’s own approaches. We would also argue that the Habermasian perspective, as well as research with a focus on mass media and an empirical perspective, is too dominant.

Ögonblicksbilder - A discussion about the interactive and choreographic relation between body and spatial object. The eye, an organ with many sections, has a significant role in today’s society. We can choose what is received (news, surroundings, people) and what we turn a blind eye to. The gaze is somewhat physical and the sections within the eye define the space around us. Body and space are in constant relation to one another, choreographed by each other. Together they create a common sphere.

In March 2018 the Swedish Social Democratic Party presented the election promise to ban faith-based schools. This election promise evoked strong reactions and gave rise to a debate about the role of religion in Swedish schools in many Swedish newspapers. The aim of this bachelor thesis is to explore what arguments that have been utilized in the debate about faith-based schools. Debate articles are here examined using argumentation analysis: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet. The results conclude that the most common arguments in favor of a ban on faith-based schools are: segregation, religious indoctrination, and serious shortcomings in said schools. From the other side of the debate, in defense of faith-based schools, the most common arguments are the following: integration, freedom of religion and high-quality education. An additional aim is to study these arguments using Hjelm’s (2014) explanations of the “New Visibility of Religion”. The analysis reveals that the debate is informed by a secular norm where religion is viewed as something unwelcome in the public eye. The debate is informed by a conflict of how religion ought to be valued, and if it should be viewed as a resource or a problem. Advocates in favor of a ban on faith-based schools claim that these schools constitute a social problem in contemporary society. Defenders of faith-based school, on the other hand, view them as a resource and argue that there today is a great need for faith-based schools. Rather than discussing faith, this debate deals mainly with the question of what role religion should play in today’s society. Religion is visible because it can be good or bad, something that Hjelm (2014) refers to as the ”secular return of religion”. Neoliberal reforms have changed the Swedish School system, which in turn affects the debate. This debate ultimately reveals a conflict of aims regarding the purpose of the Swedish school system and where equality is put against freedom of choice.

Syftet med arbetet bakom den här rapporten var att bygga en fungerande konstruktion för en sfäriskt formad robot med ett externt bihang, likt roboten BB-8 från Star Wars filmerna. Bihanget, eller ”huvudet”, var menat att förbli förbunden med sfären då denne sattes i rullning utan att falla av under rörelsens gång. Efter undersökning av tidigare konstruktioner av sfäriska robotar valdes en princip för sfärens drivsystem som modifierades utefter projektets mål och begränsningar. Drivsystemet som konstruerades är fristående från sfären och bygger på att få sfären att rulla enligt samma princip som en springande hamster i ett hamsterhjul. Med två DCmotorer och omni-hjul drivs enheten via en mikrokontroller som gjorts styrbar via Bluetooth. I drivsystemet sitter en mast med magneter som möjliggör förband med huvudet genom sfären. Efter en analyseringsprocess som byggde på trial-and-error blev resultatet en fungerande konstruktion vars funktion var starkt beroende av viktfördelning, acceleration, sfärens ytjämnhet samt åkytans underlag. / The purpose of the work behind this thesis was to build a working structure for a spherically shaped robot with an appendage added to the sphere, much like the popular Star Wars character BB-8. The appendage, or ”head”, was meant to remain connected to the sphere when the sphere was set in motion without falling off during the course of the movement. After examining previous designs of spherical robots, a principle was chosen for the sphere’s drive system, which was modified according to the project’s goals and limitations. The drive system that was designed is independent of the sphere and is based on getting the sphere to roll according to the same principle as a running hamster in a hamster wheel. With two DC-motors and omni-wheels, the unit is powered by a microcontroller made controllable via Bluetooth. The drive system houses a mast with magnets that enable connection with the head through the sphere. Following an analysis process based on trial-and-error, the result became a functioning design whose function was strongly dependent on weight distribution, acceleration, the sphere’s surface evenness and the surface of the ride.

<p>Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger & Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande. Dessutom identifieras en upplevd trygghet i de kontaktnät som intervjupersonerna skapat i arbetslivet, vilka prioriteras framför relationer i den privata sfären. Kontaktnäten har en arbetsgenererande funktion som kräver stort engagemang och ett ständigt underhåll för att bibehållas. För intervjupersonerna går den rörliga anställningsformen hand i hand med en ambulerande och flexibel livsstil och arbetets och den privata sfärens ramar visar sig bli allt otydligare liksom föreställningen om var gränserna mellan sfärerna går.</p> / <p>Project work is one of the atypical contracts that fall under the concept of temporary jobs and is considered the most privileged group in the name of the collection. Through a qualitative interview study with 8 project employees the paper will provide a better picture of the interview subject’s experiences of how <em>working life</em> and <em>private sphere</em> are combined and affect each other. The analysis is grounded in a theoretical framework based on the theories of the sociologists Sennett, Giddens, Castells, Berger & Luckmann, Beck and Bauman. The results suggest that the labour is strongly related to the interviewees’ conception of their identity, the attachment to the work and social relations that are related to the workplace is perceived as strong. The project employees consider their work as being rewarding, interesting and creative in the way that it creates opportunities, which are an explanation to why the interviewees have chosen to work as project employees for a long period of time. It’s also identified that the interviewees’ network of business contacts provides a form of security and feeling of safety. The networks have a work-generating function, which requires a great deal of commitment and a constant continuation to be maintained. For the interviewees the variable form of employment goes hand in hand with an ambulant and flexible lifestyle and the boundaries between the work life and the private spheres is becoming more diffuse.</p>

Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger &amp; Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande. Dessutom identifieras en upplevd trygghet i de kontaktnät som intervjupersonerna skapat i arbetslivet, vilka prioriteras framför relationer i den privata sfären. Kontaktnäten har en arbetsgenererande funktion som kräver stort engagemang och ett ständigt underhåll för att bibehållas. För intervjupersonerna går den rörliga anställningsformen hand i hand med en ambulerande och flexibel livsstil och arbetets och den privata sfärens ramar visar sig bli allt otydligare liksom föreställningen om var gränserna mellan sfärerna går. / Project work is one of the atypical contracts that fall under the concept of temporary jobs and is considered the most privileged group in the name of the collection. Through a qualitative interview study with 8 project employees the paper will provide a better picture of the interview subject’s experiences of how working life and private sphere are combined and affect each other. The analysis is grounded in a theoretical framework based on the theories of the sociologists Sennett, Giddens, Castells, Berger &amp; Luckmann, Beck and Bauman. The results suggest that the labour is strongly related to the interviewees’ conception of their identity, the attachment to the work and social relations that are related to the workplace is perceived as strong. The project employees consider their work as being rewarding, interesting and creative in the way that it creates opportunities, which are an explanation to why the interviewees have chosen to work as project employees for a long period of time. It’s also identified that the interviewees’ network of business contacts provides a form of security and feeling of safety. The networks have a work-generating function, which requires a great deal of commitment and a constant continuation to be maintained. For the interviewees the variable form of employment goes hand in hand with an ambulant and flexible lifestyle and the boundaries between the work life and the private spheres is becoming more diffuse.

Public service definieras som ”i allmänhetens tjänst” och innebär att de ska finnas där för alla. Däremot har det visat sig att delar av allmänheten har tappat ett intresse och ifrågasatt dess koncept. Millennieskiftet var en vändning för digitala tjänster vilket ökade chanserna för allmänheten att medverka i skapandet av programproduktioner. Uppsatsens syfte är att öka förståelse om, när, hur och i vilken utsträckning SVT inkluderar medverkare genom medietekniska medel. Studien genomfördes med hjälp av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en rekonstruktionsintervju. De kvalitativa intervjuerna gav en överblick över produktionen vilket i sin tur gav grund för en att få en inblick i produktionen med hjälp av rekonstruktionsintervjun. Studien resulterade till en överblick av flera programproduktioner, ett konkret fall av programmet Jobbigt och vilka aktuella möjligheter och utmaningar SVT har inför en medverkan med allmänheten. Slutsatsen påvisade att SVT i nuläget möjliggör främst deltagaraktiviteter via deltagarformen ackumulering och använder till en viss del av medverkarnas bidrag i programproduktionen. Detta sker mest i fasen före produktionen och minst i fasen under produktionen. Det visade sig också att SVT är i pågående utveckling av produktioner som utforskar medietekniska medel samt att SVT använder både externa och interna plattformar för inkludering av medverkare. SVT:s främsta utmaningen är att dem står med ena benet i traditionellt skapande och det andra benet i modern deltagarkultur. På så vis saknar hela organisationen en gemensam idé om hur de vill eller inte vill inkludera medverkare. Utifrån från deltagarkulturen är SVT:s utmaning att finnas där för alla och leverera tekniska förutsättningar och deltagarformer. Om SVT sänker kvalitén på det tekniska kravet och fokuserar på engagemanget finns det en affärsmöjlighet för SVT. / Public service is defined as "the public’s interest" and means that it should be there for everyone. However, it has become apparent that parts of the public have lost interest and question the concept of it. The millennium was a turning point for digital services which increased the chances for the public to participate in the creation of productions. The aim of the paper is to increase understanding of it, how, when, and to what extent SVT includes participants through media technology means. The study was conducted using three qualitative semi-structured interviews and one reconstructive interview. The qualitative interviews provided an overview of the production, which in turn provided a basis for gaining an insight into the production using the reconstruction interview. The study resulted in an overview of several productions, a concrete case of the Jobbigt and what current opportunities and challenges SVT faces in engaging with the public. The conclusion demonstrated that SVT currently enables participatory activities mainly through the participatory form of accumulation and uses to some extent the contributions of the participants in the production. This is done mostly in the pre- production phase and least in the last production phase. It was also found that SVT is in the process of developing productions that explore media technology means and that SVT uses both external and internal platforms for inclusion of participants. SVT's main challenge is that they have one leg in traditional creation and the other leg in modern participatory culture. Thus, the whole organization lacks a common idea of how they want or do not want to include participants. From the perspective of participatory culture, SVT's main challenge is to be there for everyone and deliver technical conditions and participatory forms. If SVT lowers the quality of the technical requirement and focuses on engagement, there is a business opportunity for SVT.