Det finns inom forskningen en traditionell uppfattning om hemmet som en plats för vila, fritid och reproduktion, avskild från ekonomisk aktivitet. Denna uppsats ifrågasätter den traditionella distinktionen, med hänsyn till delningsekonomin och det växande fenomenet av övernattningstjänster riktade mot bostäder, i detta fall representerat av Airbnb. Studien undersöker förutsättningar och drivkrafter till att hyra ut det som tidigare setts som kärnan i den privata sfären; hemmet. Detta genom att undersöka Airbnb-värdars förhållande till hemmet och det privata. Resultatet visar att hemmet har fått ytterligare en funktion och att gränsen mellan det offentliga och det privata är under omvärdering.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral.   Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen.   Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen. TV som medium har makt att påverka på olika sätt, inte bara de personer som deltar i TV-programmet, utan även de som sitter hemma i soffan och tittar.

Idag ser vi hur parker i staden ter sig mer som urbana rum. I dessa rum ligger fokus på gångtrafikanter, cyklister, lek och sport. Urbaniseringen leder också till att vi förlorar den ”naturliga” grönskan i staden. Parken har stor potential att fungera som en förlängning av hemmet, för boende i närområdet. När vi bor allt mindre och mitt i staden, kan parken vara en plats där man söker kraft och stillhet. Enligt mig är det inte många parker i stadsdelen Vasastan, som bjuder in till privata sfärer som ger besökaren utrymme för detta. Det finns ett stort folkhälsoproblem i Stockholms stad som är den psykiska ohälsan. Detta innefattar depressionsdiganoser och ångestproblematik. Jag tror att man genom form kan skapa nya rum i parken som ger målgruppen som lider av dessa problem ett utrymme att ta sig tid för kontemplation. Särskilt då forskning tyder på att de gröna områdena i stadenfyller funktioner såsom förbättrad koncentrationsförmåga och sänkta stressnivåer. I mitt examensprojekt undersöker jag en park i Stockholm, i stadsdelen Norrutull som heter Bellevueparken. Där tittar jag på hur man kan arbeta med befintlig struktur och natur, och hur nya tillägg kan utveckla en del av parken till en plats för kontemplation. Detta är relevant då dessa nya rumsligheter, skulle kunna verka för ett bättre psykiskt välmående för individer bosatta mitt i staden. Mitt designförslag innefattar ett undersökande av hur form på dessa platser ofta är robusta och rejäla. Därför utforskar jag vad en tunnare estetik kan göra med känsligheten till objekten och materialen, på offentliga platser. Mitt tillvägagångssätt innefattar alltifrån platsbesök, till scanning av platsens kvalitéer, samt skiss och utforskande på plats i fullskala. Ljus, kontrasterande material, siktlinjer och privat sfär är några av utforskandets fokuspunkter.

Arbetet utforskar det liminala gränslandet mellan mode och arkitektur genom parallella jämförelser av fasadbeklädnad och kläder. Med utgångspunkt i den personliga sfären, undersöks arkitektoniska och bärbara strukturer utifrån och omkring kroppen. Detta är ett undersökande kollage över designpraktikens gränser som förenar det mest intima rummet; våra kläder med den mest intima arkitekturen; tältet. Både arkitektur och mode grundar sig i vikten av att skyla och skydda sig samt att uttrycka identitet. Vad finns det för rumslig potential i detta lager som vi adderar genom att klä, både mänsklig kropp och arkitektonisk huskropp? Dagens samhälle speglar en livsstil i ständig förändring och förflyttning vilket gör att vi behöver vara mer flexibla i våra rum. Det publika rummet ställer allt högre extroverta krav och gör alltmer anspråk på det privata rummet. För dagens samtida urbana nomad formas ett behov av en mobil, bärbar och konvertibel privat sfär.  Här följer en tolkning utifrån definitionen om arkitektoniskt och mänskligt skydd.

Var går egentligen gränsen mellan lärarens yrkesroll och dennes egna privata sfär? Utifrån min erfarenhet i början av mitt arbete som lärare att det var svårt att sätta en gräns för när arbetsveckan var slut och dessutom svårt att avsluta den med en känsla av att vara nöjd väcktes intresset för att utforska den gränsen. I uppsatsen har jag därför tittat närmare på hur stödet för en sådan avgränsning ser ut i de politiska styrdokumenten, arbetstidsavtalen och lärarens yrkesetik. Jag har också försökt ge en bild av hur konsekvenserna för läraren och dennes privata sfär ser ut under de förhållanden som råder idag. Resultatet visar att dessa gränsdragningar är vaga och att lärare idag har svårigheter att upprätthålla sin privata sfär och tillgodogöra sig de värden och funktioner som den rymmer. Frågan visar sig också vara nära relaterad till frågan om yrkets avgränsningar i stort - vad som ska rymmas inom läraruppdraget, i synnerhet i förhållande till utformningen av arbetstidens ramar. / From my experience in the beginning of my working as a teacher it was difficult to draw a line for when the working week was over, and even more difficult to end it with a feeling of complacency, which made me interested in exploring this frontier: Where is the border between the teacher's professional role and his own private sphere?  In this essay I have therefore looked at how the border between the teacher's professional role and his own private sphere is defined in the political policy documents, working agreements and the teacher's explicit professional ethics. I have also tried to give an idea of the consequences for the teacher and his or her private sphere under the conditions that prevail today. The study shows that these borders are vaguely defined, and that teachers today struggle to maintain their private sphere, and thus to take advantage of the values and functions that it contains. The question also turns out to be closely related to the issue of delimitation of the profession at large – about what should be accommodated within the teaching assignment, in particular in relation to the design of the working frame.

<p>Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger & Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande. Dessutom identifieras en upplevd trygghet i de kontaktnät som intervjupersonerna skapat i arbetslivet, vilka prioriteras framför relationer i den privata sfären. Kontaktnäten har en arbetsgenererande funktion som kräver stort engagemang och ett ständigt underhåll för att bibehållas. För intervjupersonerna går den rörliga anställningsformen hand i hand med en ambulerande och flexibel livsstil och arbetets och den privata sfärens ramar visar sig bli allt otydligare liksom föreställningen om var gränserna mellan sfärerna går.</p> / <p>Project work is one of the atypical contracts that fall under the concept of temporary jobs and is considered the most privileged group in the name of the collection. Through a qualitative interview study with 8 project employees the paper will provide a better picture of the interview subject’s experiences of how <em>working life</em> and <em>private sphere</em> are combined and affect each other. The analysis is grounded in a theoretical framework based on the theories of the sociologists Sennett, Giddens, Castells, Berger & Luckmann, Beck and Bauman. The results suggest that the labour is strongly related to the interviewees’ conception of their identity, the attachment to the work and social relations that are related to the workplace is perceived as strong. The project employees consider their work as being rewarding, interesting and creative in the way that it creates opportunities, which are an explanation to why the interviewees have chosen to work as project employees for a long period of time. It’s also identified that the interviewees’ network of business contacts provides a form of security and feeling of safety. The networks have a work-generating function, which requires a great deal of commitment and a constant continuation to be maintained. For the interviewees the variable form of employment goes hand in hand with an ambulant and flexible lifestyle and the boundaries between the work life and the private spheres is becoming more diffuse.</p>

Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger &amp; Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande. Dessutom identifieras en upplevd trygghet i de kontaktnät som intervjupersonerna skapat i arbetslivet, vilka prioriteras framför relationer i den privata sfären. Kontaktnäten har en arbetsgenererande funktion som kräver stort engagemang och ett ständigt underhåll för att bibehållas. För intervjupersonerna går den rörliga anställningsformen hand i hand med en ambulerande och flexibel livsstil och arbetets och den privata sfärens ramar visar sig bli allt otydligare liksom föreställningen om var gränserna mellan sfärerna går. / Project work is one of the atypical contracts that fall under the concept of temporary jobs and is considered the most privileged group in the name of the collection. Through a qualitative interview study with 8 project employees the paper will provide a better picture of the interview subject’s experiences of how working life and private sphere are combined and affect each other. The analysis is grounded in a theoretical framework based on the theories of the sociologists Sennett, Giddens, Castells, Berger &amp; Luckmann, Beck and Bauman. The results suggest that the labour is strongly related to the interviewees’ conception of their identity, the attachment to the work and social relations that are related to the workplace is perceived as strong. The project employees consider their work as being rewarding, interesting and creative in the way that it creates opportunities, which are an explanation to why the interviewees have chosen to work as project employees for a long period of time. It’s also identified that the interviewees’ network of business contacts provides a form of security and feeling of safety. The networks have a work-generating function, which requires a great deal of commitment and a constant continuation to be maintained. For the interviewees the variable form of employment goes hand in hand with an ambulant and flexible lifestyle and the boundaries between the work life and the private spheres is becoming more diffuse.