Sett till den fysiska planeringens möjligheter att påverka och stärka stadslivet och de offentliga stadsrummen kan konstateras att ett flertal faktorer spelar in. I detta kandidatarbete uppmärksammas de olika kulörer som finns på stadsrummens fysiska strukturer, i detta fall, fasaderna. Kandidatarbetet undersöker hur kulörer kan påverka olika rumstrukturer i staden utifrån ett mänskligt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan kulörerna på stadens fasader och människans uppfattning av dem och deras påverkan. Därtill studeras olika teoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av Karin F. Anter, Kristina Enberg, Jan Gehl, Thomas Hellquist och Steen E. Rasmussen i syfte att få en djupare förståelse över hur kulörer används och hur de kan påverka stadsrummets strukturer beroende på kulör. Två gestaltningsförslag utarbetas sedan för Klaipedaplatsen och stadsrummet vid Wayne´s coffee i Karlskrona som har utgått från intervjuer som har hållits.

Inledning: Psykodynamisk terapi har utvecklats från en strikt syn på neutralitetsprincipen i riktning mot en mer liberal hållning, där en del terapeuter väljer att använda personlig öppenhet, dvs. delar med sig av personlig information kring sig själva. På behandlingshem delar terapeuter och patienter flera vardagliga situationer och tillfällen uppstår där terapeuten måste förhålla sig till self disclosure. Frågeställningar: Vilka upplevelser har psykoterapeuter på behandlingshem av self disclosure? På vilka grunder använder man sig av self disclosure? Hur hanterar psykoterapeuter self disclosure i den vardagliga kontakten utanför terapisituationen? Metod:Kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med 5 legitimerade psykoterapeuter verksamma på behandlingshem. Tematisk analys användes för att analysera resultatet. Resultat: Self disclosure förekommer såväl i den terapeutiska situationen som i det vardagliga behandlingsarbetet. Self disclosure används som en alliansskapande intervention för att möta patientgruppens besvärsbild med bristande tillit, låg uthållighet, och ibland bristande motivation. Vidare anses self disclosure bidra till att skapa trygghet och göra terapeuten mindre hotfull. Self disclosure används även som en pedagogisk intervention där psykoterapeuterna kan fungera som rollmodell i terapeutiska och vardagliga situationer. Det anses betydelsefullt att göra noggranna övervägande kring self disclosures och hålla det på en allmän nivå, som inte tangerar personliga problem och privata förhållanden. Diskussion: Self disclosure förekommer sannolikt i större omfattning på behandlingshem än vid individuell psykoterapi. Den klassiskt neutrala terapeutiska hållningen anses inte fungera då patientgruppens besvär främst bottnar i bristproblematik. / Introduction: Psychdynamic therapy has evolved from a strict view of the principle of neutrality towards a more liberal attitude, where some therapists choose to use self disclosure, and share some personal information about themselves. At institutions, psychotherapists and patients share everyday situations and several occasions arise where therapists has to relate to self disclosure. Questions: Wich experiences have psychotherapists at institutions of self disclosure? On what grounds uses psychotherapists self disclosure? How do psychotherapists handle self disclosure in everyday contact outside the therapeutic situation? Method: Qualitative method, semi-structured interviews with 5 licensed psychotherapists working at institutions. Thematic analysis was used to analyze the results. Results: Self disclosure appears both in the therapeutic situation and in the everyday treatment work. Sel disclosure is used as an alliance-building intervention to meet the patients problems with lack of confidence, low stamina, and sometimes lack of motivation. Futher considered self disclosure helping to create security and make thetherapist less intimidating. Self disclosure is also used as an educational intervention in wich the psychotherapist can serve as role model in the therapeutic and everyday situations. It is considered important to make careful consideration about the self disclosures and keep it at a general level,that is not tangent to personal problems and personal conditions. Discussion: Self disclosure is likely to occur to a greater extent at institutions than in individual psychotherapy. The classic neutral therapeutic stance is not considered to work because a majority of the patients problems is rooted in deficit.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad kunder inom den industriella marknaden värdesätter i valet av ny leverantör. Den teoretiska referensramen diskuterar hur utvecklingen av en nyetablerad kundrelation ser ut från det inledande relationsstadiet då kontakt tas fram till det etablerade stadiet där parterna har samarbetat under flera år och känner varandra väl. Intervjuer på fallföretaget Sjölanders Mekaniska samt intervjuer med två representanter från respektive Kund, Kund A och Kund B, har genomförts. Målet var att få en bred förståelse för fallföretagets och kundernas verksamhetsområde, dess kultur samt vad de värdesätter i en affärsrelation för att kunna hitta en röd tråd i hur ett lyckat samarbete mellan ny kund och leverantör uppnås. Ett samarbete har skett med en parallell undersökning (L. Ask & K. Westh 2009) av fallföretagets redan etablerade kundrelationer för att få en helhetsbild av fallföretagets kundrelationer. Det som värdesätts i en ny relation är att en öppen dialog kan föras och att företaget har den kompetens som behövs samt att de är flexibla inför kundernas behov. Andra viktiga faktorer som framkom i undersökningen var bland annat kommunikation, öppenhet och ärlighet.</p>

<p><em>Utbytesstudier utomlands sägs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare är en viktig faktor för att företag ska vara framgångsrika i dagens allt hårdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi är framtida anställda och företagsledare, därför är det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker påverkan på kreativitet med hjälp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet då dessa personegenskaper anses påverka kreativiteten.  Resultat från genomförd internetenkät (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar på en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet. Slutsatsen är att företagsekonomistudenters kreativitet förblir opåverkad till följd av utlandsstudierna. </em></p>

Utbytesstudier utomlands sägs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare är en viktig faktor för att företag ska vara framgångsrika i dagens allt hårdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi är framtida anställda och företagsledare, därför är det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker påverkan på kreativitet med hjälp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet då dessa personegenskaper anses påverka kreativiteten.  Resultat från genomförd internetenkät (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar på en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet. Slutsatsen är att företagsekonomistudenters kreativitet förblir opåverkad till följd av utlandsstudierna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad kunder inom den industriella marknaden värdesätter i valet av ny leverantör. Den teoretiska referensramen diskuterar hur utvecklingen av en nyetablerad kundrelation ser ut från det inledande relationsstadiet då kontakt tas fram till det etablerade stadiet där parterna har samarbetat under flera år och känner varandra väl. Intervjuer på fallföretaget Sjölanders Mekaniska samt intervjuer med två representanter från respektive Kund, Kund A och Kund B, har genomförts. Målet var att få en bred förståelse för fallföretagets och kundernas verksamhetsområde, dess kultur samt vad de värdesätter i en affärsrelation för att kunna hitta en röd tråd i hur ett lyckat samarbete mellan ny kund och leverantör uppnås. Ett samarbete har skett med en parallell undersökning (L. Ask &amp; K. Westh 2009) av fallföretagets redan etablerade kundrelationer för att få en helhetsbild av fallföretagets kundrelationer. Det som värdesätts i en ny relation är att en öppen dialog kan föras och att företaget har den kompetens som behövs samt att de är flexibla inför kundernas behov. Andra viktiga faktorer som framkom i undersökningen var bland annat kommunikation, öppenhet och ärlighet.

This is a study of how democracy is affected by regionalization. The study focuses on values related to the democracy; these values are representative, transparency, participation, anchoring of decisions and accountability. The case study for this essay is the Regional Development Council of Värmland case study of Region Värmland. 1997 a proposition was put forward the Swedish government about changes in responsibilities regarding four Swedish counties. It was decided that Kalmar, Gotland, Skåne and Västra Götaland County would be part of pilot project with extended regional autonomy. Region Värmland was formed at 2001 as a Region Development Council and was at 2007 transformed to a co-cooperative body. Region Värmland has an indirectly elected council, i.e. the members are not directly elected in the regions but nominated by its constituent members. The reason for choosing Region Värmland as a case study is because it is indirectly elected.    The aim of this essay is to explore if becoming a region has affected the democracy and within the county and the democratic values, representative, transparency, participation, anchoring of decisions, and accountability. This is done by text analysis of regulatory documents which sets out the working procedures of the Region Värmland. The results founds is that some values of democracy have weakened at the regional level of governance. Representativeness is one democratic value that weakens of because of the indirectly elected council. But at the same time it have strengthened because it is in all cases the politicians that we have chosen and feel confident for that govern our region. Further the study found that value of accountability with this type of governance has weakened of that reason that we can´t control our politicians with threats or promises at the next election. Transparency, participation and anchoring of decisions are values that do not seem to be affected negative, rather positive as these democratic values ​​increase when the decision-making comes closer to the citizen. So the conclusions is when municipalities which work together with other actors in the form of public authorities, organizations, businesses and the public to jointly strive to improve the future of Värmland is positive from a democratic perspective.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler. Dessa variabler är; handel, initial BNP per capita år 2000, kapital, förväntat antal år i skolan, befolkningstillväxt samt hur stor andel av befolkningen som är med i arbetskraften. För att ge en teoretisk förståelse för det valda problemområdet har flertalet teorier rörande ekonomisk tillväxt och handel behandlats. Merparten av tidigare studier och teorier pekar på att graden av öppenhet har en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. Till detta ges flera förklaringar men en av de vanligast återkommande är att en större öppenhet resulterar i en ökad interaktion som leder till kunskapsspridning och teknologiöverföringar. Resultatet från regressionsanalysen uppvisade dock inte några signifikanta resultat för handelsvariabeln. Således är det inte möjligt att fastslå hur ett lands ekonomiska tillväxt påverkas av dess handelsöppenhet baserat på denna studie.

Titel: Best Practice inom Benchmarking; Hur små och medelstora företag använder förebilder och jämförelser Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Robert Eriksson &amp; Evelina Skoglund Handledare: Tomas Källqvist &amp; Stig Sörling Datum: 2015 – januari.   Syfte: Enligt tidigare forskning existerar det en problematik för SME att använda konceptet benchmarking, de befintliga modeller och tillvägagångssätt är främst anpassade för större organisationer. Syftet med studien är därmed av skapa en förståelse kring hur SME arbetar med förebilder och jämförelser i enlighet med best practice. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder en deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa den tidigare forskningen under teman. Det empiriska materialet har samlats in ifrån fem SME genom en kvalitativ metod med en fallstudiedesign där semistrukturerade intervjuer och öppna intervjufrågor har använts. Den teoretiska referensramen har sedan ställts mot det empiriska materialet för att belysa skillnader och likheter. Resultat &amp; slutsats: Studien tyder på att SME ständigt arbetar med jämförelser och ser till förebilder. Deras arbetssätt skiljer sig dock från tidigare forskning, då de arbetar mer ostrukturerat och använder en ständig öppenhet för att få nya idéer. Det framkommer också att ledningens roll har en stor betydelse. Resultatet visar att dessa SME använder best practice, men även att se ser till worst practice. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån denna studie ser vi det intressant att vidare se både kvantitativa och kvalitativa studier som fokuserar på begreppet worst practice, vi skulle även se det intressant att belysa ledningens roll inom konceptet för att få en djupare förståelse för dess vikt.   Uppsatsens bidrag: Det bidrag som studien genererar visar på att SME arbetar med jämförelser på ett mer ostrukturerat sätt än de presenterade modellerna. Den visar även att de ser till worst practice och inte bara best practice då de använder konceptet. Nyckelord: Best practice, SME, benchmarking, strukturlöst, worst practice öppenhet.

Syftet med studien är att öka förståelsen för hur K3-företagen valde att göra (de facto) vid värdering av förvaltningsfastigheter under räkenskapsåret 2014. Vidare avser studien att undersöka om det finns faktorer som kan förklara vilka likheter och olikheter som finns för företagen gällande redovisning av informationen kring verkligt värde på förvaltningsfastigheter   Studien är genomförd med en kvantitativ metod där en dokumentstudie använts för att studera årsredovisningar från företag som ingår i studien.   Resultatet i denna studie visar på ett flertal faktorer som påverkar i vilken utsträckning K3-företagen väljer att lämna ytterligare upplysningar utöver vad som står i K3-regelverket i noten om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Studien visar även på faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod vid fastställandet av verkligt värde på förvaltningsfastigheter.   Vidare forskning inom området kan innebära att en undersökning görs för att ta reda på vad redovisare anser om K3-regelverket i allmänhet och upplysningsnoten på verkligt värde i synnerhet. Forskning kan även göras gällande andra faktorer som inte finns med i denna studie, som exempelvis genomsnittligt verkligt värde per kvadratmeter.