This essay concerns PR-consultants and their view on their work. The purpose was to find out which type of communication they use in contact with the target. By target, we mean the group of people the employer wants to reach with help of the PR-consultant. For example: Jägarförbundet wants to get help from a PR-consultant to influence someone in the government so that Swedish hunters can shoot more wolves, than the target group is the one in the government. We also wanted to find out if the PR-consultants are aware of the image the public have of them and if they are trying to change it into a more positive one, by using more ethics, openness and to have more focus on the relations aspect.  PR in the future with new social media (like Internet) was also a subject, where we wanted to know how much they involve social media in their work.    Our main questions were: How do PR-consultants relate to openness in communication, ethics and social media? Which one of Grunig’s PR-models is most occuring in the PR-consultants work?   We made a qualitative study where we carried out interviews with six PR-consultants. They had different alignments and titles but they had PR-work in common. The results showed that the PR-consultants are aware of their image in public and they are active in trying to make a better image of them. They do appreciate openness, truth and ethics and they are willing to inform people about their work and their methods. The study also showed that they use social media as much as the other, more traditional media, but  the choice of medium depends on the target. The general understanding by the PR-consultants is that the social media makes it easier having a dialogue with the target. Regarding Grunig and his PR-models, the result showed that there are several models that occur. These are the public information, the two-way asymmetrical and the mixed-motive-model. Together they fulfil the demands on truth, dialogue and the possibility in compromising. Althogh they all have elements of persuasion and influences. / Denna uppsats handlar om PR-konsulters syn på sin verksamhet där syftet var att undersöka vilken slags kommunikation de anser att de för med sin målgrupp. Med begreppet målgrupp menar vi den grupp som PR-konsultens uppdragsgivare vill nå med hjälp av denne. Exempel:  Jägarförbundet tar kontakt med en PR-byrå i syfte att påverka någon i riksdagen så att svenska jägare får skjuta fler vargar, då är den i riksdagen målgrupp. Vi ville även undersöka om PR-konsulterna anser att de aktivt försöker ändra på den bild som allmänheten har av deras bransch med hjälp av till exempel etik, öppenhet och fokus på relationer. Däri lades också vikt på framtidens PR-arbete där vi ville veta i hur hög grad sociala medier involveras i verksamheten.    Våra frågeställningar var: Hur förhåller sig PR-konsulterna till de förändrade villkor som råder inom branschen? Med förändrade villkor menar vi nya krav på öppenhet i kommunikationen, etik och användandet av sociala medier. Vilken av Grunigs PR-modeller förekommer mest i PR-konsulternas arbete?   För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex PR-konsulter, alla med olika inriktningar och till viss del olika titlar. Det de hade gemensamt var PR-arbete i olika hög grad. Slutresultatet visade att PR-konsulterna är medvetna om den bild allmänheten har av dem och de försöker aktivt bidra till att ändra på den. De värdesätter öppenhet, sanning och etik och uttrycker en vilja att förklara vad det är de arbetar med och vilka deras arbetsmetoder är. Det framkom även att sociala medier används i lika stor utsträckning som de mer traditionella kanalerna, men mediekanal styrs av målgruppen. Uppfattningen hos PR-konsulterna är att de sociala medierna inbjuder till mer dialog med målgruppen. Vad gäller Grunigs PR-modeller visade resultatet att det var flera modeller som förekom. Dessa är informationsmodellen, asymmetriska tvåvägsmodellen samt mixed-motive-modellen. De uppfyller tillsammans kraven på sanning, dialog och att kunna kompromissa men har samtidigt inslag av övertalning och påverkan.

For the last decades, Sweden has transformed from a state with strong elements of corporatism, to a governance of pluralistic character. This development has opened up to a new form of participation – lobbyism – which since has spread and commercialized. Because of this, a report on the state of Swedish democracy – Demokratiutredningen – was issued to examine the phenomenon of lobbyism as it was feared to challenge the functioning of a representative democracy. The report issued a warning of the negative impact on transparency and political equality a professionalization of lobbying could have. Even some forms of regulation were thought to have a negative impact on the political equality. Since the report was released in 2000, nine bills regarding lobbyism have been presented to the Swedish parliament, but no regulation has yet been implemented. The report identified problems regarding transparency and political equality with both regulated and unregulated lobbying. The aim of this thesis is to examine how the parliamentary bills handle the democratic problems voiced by the report. The bills are analyzed with the ideal types of “transparency” and “political equality”, based on Robert Dahl’s ideal of democracy. The study found that the problem of transparency was of a high priority in the bills, while the problem of political equality was hardly addressed. Three of the bills actually ignored the warning issued by the report, where a regulation in the form of registration was thought to have a negative impact on political equality. The fact that the bills hardly addressed the problem of political equality, and in some cases even worsened it, represents a democratic deficit in the regulation debate. / De senaste decennierna har Sverige förvandlats från en stat med starka inslag av korporativism, till ett styrelseskick med pluralistisk prägel. Utvecklingen har öppnat upp för en ny deltagandeform, lobbyism, som sedan dess brett ut sig och kommersialiserats. Med anledning av detta tillkallade regeringen Demokratiutredningen för att analysera lobbningen då den ansågs utmana den representativa demokratins funktionssätt. Demokratiutredningen varnade för att professionaliseringen av lobbying kunde påverka öppenheten och den politiska jämlikheten negativt. Även vissa regleringar ansågs kunna försämra den politiska jämlikheten. Sedan Demokratiutredningen överlämnade sitt slutbetänkande år 2000 har nio motioner gällande lobbyism lagts fram i Sveriges riksdag utan att resultera i en reglering. Demokratiutredningen identifierade demokratiproblem med både öppenhet och politisk jämlikhet i oreglerad, såväl som reglerad, lobbyism. Uppsatsen studerade hur motionerna i ärendet hanterat de demokratiproblem som utredningen framhävde. Studien genomfördes med idealtyper som analysverktyg. Idealtyperna, ”öppenhet” och ”politisk jämlikhet”, byggdes upp med hjälp av Robert Dahls demokratiideal. Studien fann att problemet med öppenhet uppmärksammades i hög grad av motionerna, medan politisk jämlikhet knappt hanterades alls. Tre av motionerna ignorerade till och med den varning som Demokratiutredningen utfärdade, där en reglering i form av registrering skulle påverka den politiska jämlikheten negativt. Att motionerna inte hanterar problemet med politisk jämlikhet, och i flera fall även förvärrar den, innebär ett påtagligt demokratiskt underskott i regleringsdebatten.

This paper explains the position of the principle of transparency in the EU up to the year 2010. (Including the changes made by the Lisbon treaty.) The question to answer is: how could transparency develop into a general principle without being mentioned explicitly in the legislation? It was also out to try to see what the future of transparency might look like. In the conclusion it was found that openness and transparency was not something fixed, but an evolving concept. If it was encoded into a single written principle, it could hamper the institutions‟ adaptation to the developing case-law. In the end I concluded that with will and trust, transparency could continue to grow in the future.

Kreativitet mäts vanligtvis på två sätt. Divergent Tänkande (DT), som återspeglar flexibilitet och originalitet, och kreativ effektivitet, som beskriver en persons kreativa livsprestationer. Kreativitet är robust förknippat med intelligens och personlighetsdraget Öppenhet. Intelligens har visat sig vara förknippat med kortare responstid och högre tidsmässig precision i timing-uppgifter. Då tidsmässig precision alltså är förknippat med intelligens, och intelligens i sin tur med kreativitet, frågade vi hur kreativitet är relaterat till Tidsprecision. Resultaten visade att DT inte var signifikant korrelerat med någon annan variabel. Kreativ effektivitet var däremot signifikant korrelerat med Öppenhet och Tidsprecision. En samtidig multipel regression med Tidsprecision, Öppenhet och intelligens som prediktorer förklarade 28% av variansen i kreativ effektivitet, men bara Öppenhet hade ett signifikant bidrag. / Creativity is typically gauged in two ways. Divergent Thinking (DT), which reflects flexibility and originality, and creative effectiveness, which describes a person’s creative life achievements. Creativity is robustly associated with intelligence and the personality trait Openness to expirence. Intelligence has been shown to be associated with shorter response time and higher temporal precision in timing tasks. Since timingprecision is thus associated with intelligence, and intelligence in turn with creativity, we asked how creativity relates to timingprecision. The results showed that DT was not significantly correlated to any other variable. However, creative effectiveness was significantly correlated with Openness and timingprecision. A simultaneous multiple regression with timingprecision, Openness, and intelligence as predictors explained 28% of the variance creative effectiveness, but only Openness had a significant contribution.

This essay aims to study the Eucharist in three Protestant church traditions, based with a special interest in its openness and consequences. Are there any restrictions who can receive communion? What importance do these traditions attach to the Lord's supper; what consequences does it have? The essay is based on four documents, an ecumenical document from the World Council of Churches, and a document each from the United Methodist Church, the Church of Sweden and the Uniting Church in Sweden. The investigation concludes that the Church of Sweden is not completely consistent in its view of the Eucharist - the Eucharist is a meal for the baptized, but practice can vary. The presence of the Holy Spirit and the connection between the Eucharist and sanctification are less emphasized in the Church of Sweden, while it is stressed in the Uniting Church in Sweden and the UnitedMethodist Church. The author concludes that the communion table should be open to all who seek it. He also longs for a communion revival in his own Church community, which is The Uniting Church in Sweden.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att undersöka personlighet och dess eventuella kausala samband med konstnärlig kreativitet. Femfaktormodellen användes för att undersöka personlighetsdragen öppenhet, extroversion och neuroticism. Begreppet kreativitet beskrivs genom tidigare forskning och konstnärlig kreativitet utgör grunden för studien. En kortare pilotstudie genomfördes för att testa förståelsen av mätinstrumentet för kreativitet, som tidigare översatts från engelska till svenska. I undersökningen ingick 89 respondenter som besvarade en online-enkät utlagd i facebookgruppen “studenter vid högskolan i Skövde”. Resultatet visade att personlighetsdraget öppenhet predicerar konstnärlig kreativitet. Resultaten för personlighetsdragen extroversion och neuroticism visade inte på någon predicering av konstnärlig kreativitet. Dock visade resultatet att facetten sällskaplighet för personlighetsdraget extroversion predicerar den konstnärligt kreativa domänen dans, medan personlighetsdraget neuroticism och facetten depression predicerar den konstnärligt kreativa domänen kreativt skrivande. Därigenom kunde följande slutsats dras: ett flertal av studiens respondenter uttrycker sig på ett konstnärligt kreativt sätt och vilken typ av konstnärligt kreativt uttryckssätt som individen föredrar beror på individens personlighet. / The purpose of this study was to investigate personality and it’s potential causality with artistic creativity. The five-factor model was used to investigate the personality traits openness, extraversion and neuroticism. Creativity is described by earlier research and artistic creativity creates the basic of this study. A short pilot-study was performed to evaluate the understanding of the instrument for creativity, that had been translated earlier from english to swedish. The sample used consisted of 89 respondents, who participated in an online-survey posted at a facebook-group named “studenter vid högskolan i Skövde”. The results showed that the personality trait openness predicts artistic creativity. The results of the personality traits extraversion and neuroticism did not show any predictability of artistic creativity. However, the results showed that the facet gregariousness from the personality trait extraversion predicts the artistic creative domain of dance, while the personality trait neuroticism and the facet depression predicts the artistic creative domain creative writing. Thereby the following conclusion could be made: several respondents of this study are expressing themselves in an artistic creative way and what kind of artistic creative expressions they use is defined by the personality of the person.

Denna studie undersökte huruvida nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag uttrycker sig i nyfiket beteende i specifika områden. Med nyfiket beteende i specifika områden menas i denna studie att man uppoffrar tid eller pengar för mer information om svaret eller utfallet i en specifik uppgift, utan att svaret eller utfallet har något annat direkt värde än som information. Ett exempel är att uppoffra pengar mot att få information om vilka svarsalternativ som är felaktiga i ett logikproblem som man försöker lösa. De data som användes i denna studie härrör från tre tidigare studier som har utfört experiment med inslag av de avvägningar som nämnts. Samtliga 90 deltagare var rekryterade i anknytning till Umeå Universitet. Deltagarna har efter experimenten besvarat instrumentet Big Five Inventory (BFI-44) som mäter generella personlighetsdrag, samt instrumentet Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) som mäter nyfikenhet som egenskap. Resultatet replikerade tidigare samband mellan personlighetsdrag och nyfikenhet som egenskap. Däremot predicerade varken nyfikenhet som generell egenskap eller personlighetsdrag nyfiket beteende i specifika områden. En tolkning gällande det icke-existerande sambandet är att människor har specifika intressen, huruvida de blir och upprätthåller nyfikenhet har inte med grundläggande drag att göra utan med andra orsaker. Möjligen bör konstruktvaliditeten för nyfikenhet som generell egenskap ifrågasättas. / This study examined whether curiosity as a general trait or personality trait expresses itself in curious behavior in specific areas. With curious behavior in specific areas, this study means that you sacrifice time or money for more information about the answer or outcome of a specific task, without the answer or outcome having any other direct value than as information. One example is to sacrifice money to get information about which answer alternatives are incorrect in a logic problem that one tries to solve. The data used in this study derives from three previous studies that performed experiments with elements of the trade-offs mentioned. The 90 participants were recruited in connection with Umeå University. After the experiments the participants answered the instrument Big Five Inventory (BFI-44) that measures general personality traits, and the instrument Curiosity and Exploration Inventory II (CEI-II) that measures trait curiosity. The result replicated previous relationships between personality traits and trait curiosity. However, neither curiosity as a general trait or personality traits predicted curious behavior in specific areas. An interpretation of this non-existing relationship is that people have specific interests, whether they become and maintain curiosity does not have to do with fundamental traits but with other reasons. Possibly the construct validity of curiosity as a general trait should be questioned.

The purpose of the study is partly to identify and describe the conditions that arenecessary for ICT4D projects using open source software to become successful, but also toidentify what possibilities and difficulties come with a greater openness. The result of thisstudy can be used as guidance when planning and executing ICT4D projects. The study applies a qualitative method with an abductive approach. Thematerial of the study was collected by interviewing five people, who are working within thefield of ICT4D. The conditions, that are required for open source based ICT4D projects to besuccessful, mainly focus on the importance of a wide competence, local ownership,simplicity, more collaboration and a higher degree of awareness. Further the conclusion canbe drawn that the free nature of open source can imply larger possibilities to local adjustment,the spread of initiatives, and collaboration between participants. It can also lead to a reductionof government-controlled information. Open development, meaning increased participationwith the intended users, collaboration between organizations, and a larger transparency in thedevelopment process, can have a positive influence on the sustainability and scalability of aproject. The difficulties that a greater openness can imply mainly focus on the dependencythat can arise between different parties, but also the omission of the local context and thecosts that can occur when developing with open source.

Stockholm grows every day and its infrastructure has to develop at the same rate for the well functioning city. The health care of Stockholm County is a central feature of the growing city. The study is based on a project work that has been performed on OpenLab. At OpenLab students from different disciplines work together to solve tasks from different public sector customers. The process is designed with SCRUM and design thinking. An important place has the visualization of the workflow. The data is collected with the use of interviews, observations and ethnographic methods. The County Council’s assignment was to find a suitable solution to create a better work environment that invites the employees to develop and thrive, to reduce the gap between the current situation and future demands. A large part of the work for future care begins on today’s health care departments. Factors that make problems in care are social factors, lack of resources and economic conditions. The lack of staff, time, workload, recompenses, communication and development of competence often comes up as a great working environment’s difficulties. These factors reduce employee commitment, motivation, acceptance, individual satisfaction, interest, efficiency and so on, that sooner or later leads to less well trust, performance and quality of results. The most obvious need is the necessity for safe and inspiring working environment with clear development opportunities for every individual nurse. It does so by creating better and more equitable working conditions but also by raising the status of profession from a broader perspective. The purpose of research was to define and implement the factors that positive influence on group dynamics, participation, confidence, trust and cooperation between co-workers, and lead to the total benefit. Remodelling of the organization’s working methods, methods of personal capability development and improved communication are regarded as a solution of the problem. Implementation of agile methods, individual-centred model competence ratings model for nurses (Spira) and recommendations for selection of communication medium are the results of this study. / Stockholm växer för varje dag. Och för att staden ska fungera måste även infrastrukturen utvecklas i samma takt. Den landstingsfinansierade sjukvården är en central funktion i den växande staden. Studien grundas på ett projektarbete som har genomförts på OpenLab. På OpenLab samarbetar studenter från olika disciplin för att lösa något uppdrag. Processen är utformat med hjälp av SCRUM och design thinking. En viktig plats har visualisering av arbetsprocessen. Data samlas med hjälp av intervju med sjuksköterskor, observationer och etnografiska metoder. Uppdraget från Stockholms läns landsting var att hitta vägar till en rimlig personalrörlighet bland sjuksköterskor, att minska gapet mellan dagens läge och framtidens efterfrågan. En stor del av arbetet för den framtida vården börjar på dagens vårdavdelningar. Faktorer som anses ha utgjort hinder inom vården är sociala faktorer, bristande resurser och ekonomiska förutsättningar. Brist på personalen, tid, arbetsbelastning, belöning, kommunikation och utvecklingsmöjligheter kommer ofta upp som ett stort arbetsmiljöproblem. Dessa faktorer påverkar negativt personalens engagemang, motivation, acceptans, tillfredställelse, intresse, effektivitet osv. som slutligen leder till sämre trygghet, prestanda och resultats kvalité. Det tydligaste behovet har varit att möta behovet av en trygg och inspirerande arbetsmiljö med tydliga utvecklingsmöjligheter för den enskilda sjuksköterskan. Både genom att skapa bättre och mer rättvisa arbetsförhållanden, men också genom att höja statusen på yrket ur ett bredare perspektiv. Målet med undersökningen har varit att definiera och implementera faktorer som positivt påverkar tillit, trygghet, gruppdynamik och samarbete mellan medarbetare och leder till den totala nyttan. Modernisering av organisations arbetsmetoder, kompetensutvecklingssystem och förbättrad kommunikation anses som lösningen på problemen. Implementering av lättrörliga arbetsmetoder, individuellcentrerad kompetensmodell Spira och rekommendationer på rätt kommunikationsmediums val är resultaten av denna studie. / J., Hulander, M., Feshchuk, E., Wajntraub Bakszt, A., Waaler, K., Gunnarson (2015). Spira-sjuksköterskans kompetens i framtidens vård, OpenLab, Stockholm.