Syftet med denna studie är att beskriva och analysera framgångsfaktorer kring lönebidrags-anställningar för personer med lindrig utvecklingsstörning samt vilken typ av förberedande arbete som upplevs som gynnsamt. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsmetod, där vi genomfört intervjuer med 15 informanter; sex unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning som har eller snart skulle påbörja, en lönebidragsanställning samt nio nyckelpersoner, involverade i övergångsarbetet på olika sätt. Samtliga informanter beskrev positiva följder av möjligheten att få prova på praktik- och arbetsplatser med olika inriktningar. Nyckelpersonerna framhöll vikten av att tid läggs på matchningsarbetet utifrån individen kontra arbetsplatsens arbetsuppgifter och möjligheter till anpassningar. Elever och unga anställda uttryckte en stor vilja till självständighet och att begränsade arbetsuppgifter är en faktor för att möjliggöra detta. Bland elever och unga anställda fanns en stor medvetenhet kring deras funktionsnedsättning. Flera informanter framhöll att handledare behöver se och stötta samt inbjuda eleven/den unge anställde till delaktighet, även närstående är viktiga i det arbetet. Nyckelpersonerna betonade hur relationsskapandet mellan skola och arbetsplats är av stor vikt, liksom de ungas förståelse gällande arbetslivets krav och en väl avvägd plan för att möta dessa i ökande svårighetsgrad. Detta ökar möjligheten att lyckas vilket i sin tur leder till en ökad självkänsla. Utifrån studiens resultat konkluderas att det är av stor vikt att skolpersonal och andra berörda involverade i övergångsarbetet etablerar en god relation till arbetsplatsens handledare för att möjliggöra en nära samverkan och en öppen dialog. Både nyckelpersoner och elever/unga vuxna behöver ha kunskap om hur den enskilde individens funktionsnedsättning påverkar i olika sammanhang samt hur relationer och socialt samspel påverkar utveckling och lärande. Angeläget är att medvetet arbeta med psykologiska faktorer, vilka utvecklar och stärker individen både på ett personligt och yrkesmässigt plan, vilket i sin tur leder till ökade möjligheter att leva ett mer självständigt liv.

Studiens syfte har varit att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på sitt arbete med funktionsnedsatta ungdomar under gymnasiet samt hur de förbereder dem inför det som kommer efteråt. Teoretiska utgångspunkter för studien har varit careershipteorin samt konstruktivistisk vägledningsteori. Studien har inspirerats av en hermeneutisk ansats och metoden som användes i uppsatsen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fem studie- och yrkesvägledare. I resultatet framkom att informanterna dagligen anpassade förhållningssättet för att möta eleverna med funktionsnedsättning. Samverkan med såväl myndigheter som föräldrar och mentor/lärare ansågs vara centrala delar i att förbereda eleverna inför övergången. Slutsatser som dragits under uppsatsen är att studie- och yrkesvägledare som arbetar med funktionsnedsatta individer delvis behöver en annan typ av kompetens, exempelvis fördjupad kunskap om hur funktionsnedsättningen påverkar i vägledningssituationen. Men också att hen behöver ha kännedom om hur samhället möjliggör eller begränsar elevens framtida karriär för att kunna fungera som en guide mot framtiden.

Detta arbete är en kvalitativ intervjustudie baserad på intervjuer genomförda med åtta SYV vilka arbetar på gymnasiesärskolor runt om i Sverige. Ämnesvalet grundar sig i vetskapen att särskoleelevers framtida samhällsdeltagande är beroende av gymnasiesärskolans övergångs­arbete samt en önskan om att få fördjupad förståelse för denna arbetsprocess och dess förutsättningar. Syftet är därför att undersöka vad SYV anser definierar en lyckad övergång samt vilka insatser som behövs för att uppnå detta. Arbetet ämnar även undersöka vilken roll som SYV upplever sig ha samt huruvida SYV-utbildningen har förberett SYV för att kunna utföra detta arbete. Syftet undersöks via två frågeställningar vilka berör främjande samt hämmande påverkansfaktorer för samhällsdeltagande. Frågeställningarna besvaras genom att förena arbetets empiriska material med teoretiska utgångspunkter i Patton och McMahons metateori The Systems Theory Framework (STF), vilken berör hur olika system bestående av faktorer och kontexter inverkar på individens karriärutveckling.   Arbetets främsta slutsatser är att den problematik vilken orsakar att individer med funktionsvariationer har svårare att uppnå samhällsdeltagande främst utgörs av strukturella problem vilka grundar sig i samhällskontextens konstruktion och normer snarare än i individens inre faktorer eller färdigheter. För att individer med kognitiva funktionsvariationer ska kunna uppnå likvärdigt samhällsdeltagande behövs därför insatser utöver att enbart påverka individen i enlighet med samhällets förväntningar. Samtidigt fastslår arbetet att SYV har en viktig samverkande roll i att stötta gymnasiesärskoleelever i övergången från skola till framtida sysselsättning. Detta eftersom SYV motverkar de hål som i nuläget finns i de samhälleliga skyddsnäten. Ett lyckat övergångsarbete kräver då samverkan, tidiga förberedelser samt vägledningsinsatser och bör definieras av en mjuk övergångsprocess vilken betonar trygghet samt resulterar i en sysselsättning som också tar hänsyn till individens specifika önskemål. Arbetet konstaterar även en upplevd brist gällande hur väl SYV-utbildningen har förberett SYV för att kunna utföra övergångsarbete på gymnasie­särskolan.