Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas beskrivning av sväljbedömning hos äldre personer med misstänkt dysfagi i kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Resultat: I resultatet visades följande kategorier ” Observationer av symtom”, ”En praktisk bedömning”, ”Närvaro vid måltiderna” , ”Kostanpassning”, ”Anpassning av vården”, ”Handledning av personal” , ”Teamträffarna hade betydelse för planering av vården” och ”Brist på kunskap och bedömningsinstrument”. Slutsats: Sjuksköterskor beskriver att sväljbedömning är en viktig uppgift i det dagliga arbetet. Sjuksköterskans närvaro och samverkan bidrar till att vägleda personalen så att inte olämpliga metoder använts, samt att närvara vid måltider och att observera en patients sväljfunktion. Sjuksköterskor som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård behöver mer kunskaper angående sväljbedömningar samt hanteringen av ett bedömningsinstrument / Aim: The aim of this study was to investigate Registered Nurses’ (RNs) description of swallowing assessments in older people with suspected dysphagia in municipal health care. Method: The method was a qualitative interview study. Results: The results demonstrated the following categories “ Observation of symtoms”, "A practical assessment", "Attendance at mealtime", ”Adapting food", "Adaptation of care", “Supervision of staff " , "Team meetings had significance for planning of health care" , and "Lack of knowledge and assessment instruments". Conclusion: RNs describe that swallowing assessment is an important task in the daily work. The RNs presence and collaboration will help to guide staff so that no inappropriate methods are used, as well as to attend meals and observing a patient's swallowing function. RNs who work in municipal health care need more knowledge about swallowing assessments and management of an assessment instrument.

Introduktion: I takt med samhällets tekniska utveckling ökar även implementering av tekniska lösningar i vård och omsorg. Den ökade teknikanvändningen påverkar både vård- och omsorgspersonal och den äldre. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar och upplevelse av hur teknikanvändning påverkar den äldres dagliga liv. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med n = 12 vård- och omsorgspersonal i en mellanstor kommun i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i åtta huvudkategorier: arbetssituation, kompetens, delaktighet, självständighet, trygghet, frihet, social kontakt och hälsa. Resultat: Vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar var både positiva och negativa och påverkades utifrån deras arbetssituation, känsla av kompetens och delaktighet. Vård- och omsorgspersonalen upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldres dagliga liv genom att deras självständighet, trygghet, frihet och hälsa ökade. Samtidigt upplevde vård-och omsorgspersonalen att teknikanvändning kunde leda till ökad känsla av ensamhet hos den äldre. Konklusion: Studiens slutsats är att vård- och omsorgspersonalen överlag hade positiva attityder till tekniska lösningar och de upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldre både positivt och negativt i det dagliga livet. Med anledning av det ansåg vård- och omsorgspersonalen att det är viktigt att teknikanvändningen individanpassas. / Introduction: In step with society´s technical development, the implementation of technical solutions in health and care also increases. The increased use of technology affects both the health and care staff and the older adult. Aim: To describe what affects health and care staff´s attitudes to technical solutions and howthe use of technology affects the older adult´s daily life. Method: An interview study with an inductive approach was conducted with n = 12 health andcare staff in a mid-sized municipality in the middle of Sweden. The qualitative content analysis resulted in eight main categories: work situation, competence, participation, independence, sense of security, freedom, social interaction and health. Result: The attitudes of health and care staff towards technical solutions were both positive and negative. Their attitudes were affected by their work situation, competence and participation. The health and care staff´s experience was that the use of technical solutions affected daily life of the older adult by increasing their independence, sense of security, freedom and health. At the same time health and care staff experienced an increased sense of loneliness of the older adult. Conclusion: The conclusion of the study is that the health and care staff had positive attitudes towards technical solutions and they experienced that the use of technic usage affected the daily life of the older adults, both in a positive and negative way. Because of this it was important to individually adapt the solutions. / DigitalWell

Bakgrund: Medelåldern hos den äldre befolkningen har ökat och många äldre har som önskemål att få bo kvar i sina hem. Detta medför ett behov av fler anställda inom äldreomsorgen. Välfärdsteknik kan vara ett hjälpmedel vid äldrevård och betraktas som ett verktyg som kan bidra till att de äldre lättare kan bibehålla sin livskvalitet och självbestämmande.Syfte: Att beskriva de äldre personers upplevelser av välfärdsteknik i hemmet i form av robotar, digitala larm och övervakningssystem.Metod: En litteraturöversikt där resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL, PubMed och Scopus; nio kvalitativa, två kvantitativa och fyra mixade studier.Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier, äldres upplevelser av robotar, äldres upplevelser av digitala larm och äldres upplevelser av övervakningssystem. De äldres upplevelser identifierades vilket genererade i tre underkategorier för varje huvudkategori, acceptans och inställning, säkerhet och trygghet samt integritet och självständighet.Slutsats: Litteraturöversiktens resultat tyder på att välfärdsteknik generellt är accepterat hos den äldre generationen. Välfärdsteknik kan vara ett hjälpmedel som underlättar för de äldre att kunna bo kvar i sina hem. / Background: The average age of the elderly population has increased and many older people have a desire to stay in their homes. This leads to a need of more employees within the elderly care. Welfare technology can be helpful within the elderly care and is considered a tool that helps the elderly to maintain their quality of life and self-determination.Aim: The aim of this study is to describe older people’s experiences of welfare technology in the home with focus on robots, positioning alarm and monitoring system.Method: A literature review where the results are based on 15 scientific articles conducted from CINAHL, PubMed and Scopus database; nine qualitative, three quantitative and three mixed method study.Results: The results were chosen to be divided into three main categories, the elderly's experiences of robots, the elderly's experiences of digital alarms and the elderly's experiences of surveillance systems. The elderly's experiences were identified, which generated in three subcategories for each main categories, acceptance and attitude, safety and security, and integrity and independence.Conclusion: The study indicates that welfare technology is generally accepted by the older generation. Welfare technology can be an aid that makes it easier for the elderly to stay in their homes.

Sömn är livsviktigt för att bibehålla hälsa och livskvalitet och innebär en period av återuppbyggnad samt återhämtning. Sömnens struktur förändras med stigande ålder, med en ökad fragmentering och mindre djupsömn. Äldre personer på särskilt boende (SÄBO) upplever en rad sömnstörningar med dagtrötthet och håglöshet som följd. Dessa sömnstörningar lindras i nuläget främst med sömninducerande- och lugnande läkemedel vilket leder till biverkningar och i förlängningen ytterligare sömnstörningar och försämrad livskvalitet. Äldre personer på SÄBO, vilka ofta lider av multisjuklighet och funktionsnedsättningar, har omfattande omvårdnadsbehov vilket kräver att sjuksköterskan har olika icke-farmakologiska åtgärder att tillgå för att främja sömnen hos dessa personer. / Sleep is essential to maintain health and quality of life, and involves a period of recovery. The architecture of sleep evolves with age, with increased fragmentation and less deep sleep as a result. Older persons living in residential facilities experience a range of sleep disorders, which results in daytime sleepiness and dysfunction. These sleep disorders are primarily treated with sleep inducing and sedative drugs, which results in side effects and may lead to further sleep disorders and a deterioration of quality of life. Older persons at SÄBO, who often suffer from comorbidities and disabilities, have extensive care needs, which require the registered nurse to have access to a range of non-pharmacological interventions to utilise, in order to promote sleep in these persons.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av reablement som tillvägagångsätt i vardagsrehabiliteringen hos hemmaboende äldre personer. Metod: En allmän litteraturöversikt av kvalitativa studier valdes som design för att sammanställa den tidigare forskningen som besvarade studiens syfte. Datainsamling skedde från två databaser inom medicin och hälsa. Data från tio kvalitativa artiklar sammanställdes och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; att kartlägga, bedöma och strävan efter att sätta upp aktivitetsfokuserade mål, att stödja den äldre personen till självständighet och delaktighet i meningsfulla aktiviteter, att följa upp och att motivera till en fortsatt rehabilitering, att samarbeta i ett interdisciplinärt team och att samarbeta med anhöriga samt ett övergripande tema; betydelsen av ett personcentrerat förhållningssätt och att ha en samsyn. Slutsats: Essensen med reablement var att i ett interdisciplinärt samarbete stödja de äldre personernas självständighet och delaktighet i de dagliga aktiviteterna. Arbetsterapeuterna hade en grundläggande roll med att förverkliga ett personcentrerat förhållningsätt och en samsyn i det interdisciplinära teamet inklusive den äldre personen och anhöriga. Enligt arbetsterapeuterna förutsatteförverkligandet en gemensam målsättning, ett välorganiserat interdisciplinärt samarbete med avsatta resurser under en begränsad tid och goda kommunikationsstrategier. / Purpose: The purpose of the literature review was to describe occupational therapists’ experiences of reablement as an approach in everyday rehabilitation of home-dwelling older adults. Method: A general literature review of qualitative studies was chosen as a design to compile the previous research that answered the purpose of the study. Data collection took place from two databases in medicine and health. Data from ten qualitative articles were compiled and was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five categories; to map, assess and strive to set activity-focused goals, to support the olderperson to independence and participation in meaningful activities, to follow up and motivate to a continued rehabilitation, to collaborate in an interdisciplinary team and to collaborate with relatives and an overarching theme; the importance of a person-centred approach andhaving a consensus. Conclusion: The essence of reablement was to support the older people’sindependence and participation in daily activities in an interdisciplinary collaboration. The occupational therapists had a fundamental role in realizing a person-centered approach and a consensus in the interdiciplinary team including the older person and relatives. According to the occupational therapists, the realization required a common goal, a well-organized interdisciplinary collaboration with allocated resources for a limited time and good communication strategies.

Bakgrund: Antalet äldre i befolkningen blir fler och behovet av palliativ vård ökar. Socialstyrelsen har tagit fram nationella kvalitetsindikatorer som speglar de viktigaste aspekterna av god palliativ vård, där brytpunktssamtal utgör en av dessa. Syfte: Att undersöka om brytpunktsamtal med patient har någon betydelse för den palliativa vården personer 65 år eller äldre erhåller under sin sista levnadsvecka. Metod: Kvantitativ icke-experimentell retrospektiv registerstudie med data från Svenska palliativregistret. Resultatet har analyserats med sambandstest och logistisk regressionsanalys. Resultat: Signifikanta samband mellan brytpunktssamtal med patient och samtliga av de undersökta kvalitetsindikatorerna för god palliativ vård påvisades. De personer som erhållit brytpunktssamtal fick under sin sista levnadsvecka i högre grad munhälsan bedömd, smärtskattades i högre utsträckning samt hade i högre utsträckning smärtstillande opioid och ångestdämpande läkemedel ordinerade vid behov. Däremot avled fler personer med trycksår hos de som hade haft brytpunktssamtal än de som inte haft det. Slutsats: Att signifikanta samband finns mellan brytpunktssamtal med patient och måluppfyllelsen av Socialstyrelsens indikatorer för god palliativ vård tyder på att brytpunktssamtalet har betydelse för kvaliteten på den palliativa vården som personer 65 år eller äldre erhåller. / Background: The number of older people in the population is growing and the need for palliative care is increasing. The National Board of Health and Welfare has developed national quality indicators to reflect upon the most important aspects of good palliative care, end-of-life (EOL) conversations is one of them. Purpose: To examine whether EOL conversation with patients have any significance for the palliative care people 65 years or older receive during their last week of life. Method: Quantitative non-experimental retrospective registry study with data from the Swedish Palliative Registry. The results have been analysed with correlation tests and logistic regression analysis. Results: Significant relationships between EOL conversations with patients and the investigated quality indicators were demonstrated. During the last week of life, the people who received EOL conversations to higher extent had their oral health and their pain assessed, and they had opioid pain-relieving drugs and anti-anxiety drugs prescribed to a higher extent. However, more people died with pressure ulcers than in those who had had a EOL conversation than in those who had not. Conclusion: The fact that there are significant connections between EOL conversation with the patient and the goal fulfilment of the indicators for good palliative care indicates that the EOL conversation is important for the quality of the palliative care people 65 year or older receive.

Bakgrund: Med den växande äldre befolkning och folksjukdomar som tillkommer med åldrandet står hälso- och sjukvården inför en stor utmaning att möta de äldres behov. Allt fler äldre vill ta hand om sig själva så länge de orkar samt leva och bo självständigt. Utvecklingen av hälso- och välfärdsteknik går snabbt framåt och anses vara en möjlig lösning för att möta de äldres behov samt underlättar deras vardagliga liv. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av hälso- och välfärdsteknik. Metod: En litteraturstudie där elva kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: I resultatet framkom två teman. I temat "Fördelar med användning av hälso- och välfärdsteknik" framgår det två subteman, bidrar till en känsla av trygghet och säkerhet samt bidrar till ökad självständighet och egenvård. I temat "Nackdelar med användning av hälso- och välfärdsteknik" framgår det tre subteman, svårigheter att använda tekniken, minskad mänsklig kontakt och ett hot mot integritet, värdighet och självbestämmandet. Slutsats: Användning av hälso- och välfärdsteknik kan ha en positiv och negativ inverkan på äldre personer beroende på den typ ab hälso- och välfärdsteknik som används. Det är viktigt därför att ta hänsyn till de äldres upplevelser för fortsatt utveckling av hälso- och välfärdsteknik.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som har ökat i samhället särskilt hos äldre personer. Sjukdomens konsekvenser tvingar äldre personer att göra stora livsförändringar för att kunna hantera vardagen. Sjuksköterskor har en omfattande roll att utbilda och informera om sjukdomen samt ge stöd till patienter med hjärtsvikt att utföra egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. Totalt inkluderades nio artiklar framsökta med hjälp av databaserna CINAHL Complete och PubMed. Åtta artiklar var kvalitativa och en tillämpade mixad metod. Artiklarna kategoriserades och tematiserades baserat på likheter och skillnader i resultaten. Resultat: I resultatet framkom tre teman utifrån äldre personers upplevelser. Det första temat handlar om otillräcklig information, andra tema en förändrad kropp och det tredje handlar om äldre personers behov av stöd från anhöriga och vårdpersonal. Slutsats: Äldre personer med hjärtsvikt har behov av stöd och vägledning för att kunna hantera sin egenvård. Framtida forskning behövs, från ett individinriktat perspektiv, för att undersöka vilka strategier som kan stödja äldre personers egenvård. / Background: Heart failure is a disease that has increased in the society, especially in elderly people. The consequences of this disease force older people to make major life changes to manage everyday life. Nurses have an extensive role to educate and inform about the disease and provide support to patients with heart failure to perform self-care. Aim: The objective for this study is to describe elderly person’s experiences of living with heart failure. Method: The method was a literature review. A total of nine articles searched using the databases CINAHL Complete and PubMed were included. Eight articles were qualitative, and one applied a mixed method. The articles were categorized and themed based on similarities and differences in the findings. Results: The results revealed three themes based on the experiences of elderly persons. The first theme is about insufficient information, the second theme relates to a changed body, and the third theme is about elderly people's need for support from relatives and healthcare professionals. Conclusion: Elderly persons with heart failure need more support and guidance to be able to manage their own self-care. Future research needs, from an individual-oriented perspective, to investigate which strategies can support elderly people's self-care.

Bakgrund: Depression och nedstämdhet är idag en våra största folksjukdomar tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar. Nästan ent redjedel av befolkningen kommer någon gång under sin livstid lida av en depressiv episod och stor del av dessa personer tillhör den äldre befolkningen. Samtidigt är avsaknaden av kunskap inom området störst bland denna åldersgrupp. Personcentrerat förhållningssätt med vård anpassat för personen kan leda till snabbare hjälp för personer med depression eller nedstämdhet.  Syfte: syftet var att utforska sjuksköterskors erfarnehet av att möta äldre personer med deprresion och nedstämdhet i primärvården.  Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa artiklar med induktiv ansats. Sökning skedde i databaserna CINAHL och PUBMED och resulterade i 11 vetenskapliga artiklar om ämnet. Analysen genomfördes enligt Fribergs fem steg.  Resultat: Bristande kunskap om äldre med depression och en osäkerhet i sin yrkesroll var en bidragande faktor till att äldre personer inte fick tillräcklig vård för att moverka depression. Resultatet visa att sjuksköterskors bemötande,kommuniktion med äldre personer samt betydelsen av interventioner spelade en stor roll i att motverka det.  Slutsats: Det fanns flertalet utmaningar för sjuksköterskan i att identifiera depression och nedstämdhet och det är betydelsefullt att bemöta dessa patienter på rätt sätt, att avsätta tid för samtal där sjuksköterskan ska vara lyhörd och bekräftande. / Background: Depression and melancholy are together with cardiovascular diseases the most widespread illnesses today. One third of the population will at some point experience a depressive symptom and a large proportion of these individuals belong to the elderly population. Simultaneously, the lack of knowledge in the area is paramount among this group. A person-centered approach with care adjusted for everyone can ensure that help reaches individuals with depression or melancholy quicker. Aim: The aim was to explore nurses’ experience of meeting older adults with depression and low mod in primary care. Method: Literature review of qualitative articles with an inductive approach. A search was made in CINAHL and PUBMED and resulted in 11 scientific articles on the subject. The analysis was carried out according to Friberg’s five steps. Result: A lack of knowledge about older people with depression and an uncertainty in their professional role was a contributing factor to older people not receiving sufficient care to counteract depression. The results showed that nurses' treatment, communication with the elderly person and the importance of interventions played a big role in counteracting it. The results showed that nurses' treatment, communication with the elderly person and the importance of interventions played a big role in counteracting it. Conclusion: The challenges nurses face in identifying depression show that it's important to respond to these individuals and set aside time for conversations where the nurse must be responsive and confirmatory.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som förekommer bland en betydande del av den äldre befolkningen och kan felaktigt uppfattas som en naturlig del av åldrandet. Nedåtgående fysisk- och kognitiv funktion, krympande socialt nätverk och brist på sysselsättning är förändringar som kan prägla tillvaron för äldre och inverka på den psykiska hälsan. Den äldre populationen ökar kontinuerligt, en uttalad del av den äldre befolkningen lider av eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa vilket innebär ett lidande för individen och en omfattande samhällskostnad. Syfte Syftet är att belysa faktorer som kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer över 65 år. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 16 vetenskapliga originalartiklar. Artiklar hämtades in mellan december 2020 och mars 2021 från databaserna PubMed och CINAHL. Genom kombination av olika söktermer kunde 16 artiklar inhämtas. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsinstrument varpå en integrerad dataanalys utfördes.  Resultat Resultatartiklarna ordnades i två huvudkategorier; externa faktorer och interna faktorer. Samt fyra underkategorier utifrån en induktiv ansats. En återkommande faktor som ansågs bidra till psykisk hälsa bland äldre personer var 1) fysisk aktivitet, där en gynnsam effekt syntes på den fysiska- och kognitiva funktionen samt stärkt självständighet hos individen. I flera artiklar återkom 2) social delaktighet som en faktor som bidrog till psykisk hälsa. Slutligen visade resultatet faktorerna att 3) besitta en positiv attityd samt att 4) vara anpassningsbar till förändringar som hör till åldrandet som vitala delar i ett hälsosamt åldrande.  Slutsats De fynd som gjorts genom denna litteraturöversikt visar att fysisk aktivitet, social delaktighet, att vara anpassningsbar till åldersrelaterade förändringar samt att ha en positiv attityd kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer. Ökad gynnsam effekt på psykisk hälsa hos äldre personer var framträdande vid kombinationen fysisk aktivitet och social delaktighet.