No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tematisk ämnesintegrerad duoundervisning (TÄD) kaninnebära för svenskämnet. Studien tar avstamp i Lars-Göran Malmgrens (1996) teori om tre olikasvenskkonceptioner: svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistorisktbildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. Genom intervjuer med svensklärareoch analys av tre läsårsplaneringar i Svenska 3 diskuteras vilken typ av svenska som skapas vid TÄD,samt vilka bakomliggande faktorer som bidrar till ämnets utformning. Följande frågeställningar harformulerats: 1. Vilken typ av svenskämne skapas vid tematisk ämnesintegrerad duoundervisning på dengymnasieskola där studien genomförs? 2. Vilka faktorer påverkar hur svenskämnet utformas vid tematisk ämnesintegreradduoundervisning på skolan? Studien visar att det svenskämne som utformas vid TÄD ofta är erfarenhetspedagogiskt. Lärarna utgårdå i många fall från ett gemensamt problem- eller relationsorienterat tema i undervisningen. Resultatetvisar på många fördelar med undervisningsmetoden, men uppmärksammar också en del problematik,bland annat vad gäller brist på struktur och tydlighet. Vidare riskerar svenskan att reduceras till ettfärdighetsämne eller ett stödämne, t.ex. då ämnet integreras med kursen Gymnasiearbete eller dåsvenskläraren fungerar som resurs vid undervisning i matematik. Ett flertal faktorer påverkar vilkentyp av svenskämne som skapas vid TÄD: ämneskombination, ramfaktorer (t.ex. planeringstid ochschemaläggning), lärarnas inställning till TÄD och tro på en välfungerande ämnesintegrering, lärarnassamarbetsförmåga, lärarnas ämneskunskaper och ämneskonception, samt val av tema förundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka bildämnets roll och plats i skolans ämnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ämnesområde ligger i mångårigt engagemang och arbete med att integrera bildämnet med skolans övriga ämnen. Utifrån ett intervjumaterial undersöks hur bildämnet kan integreras med olika ämnen i skolan men även hur olika lärargrupper förhåller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgår från djupintervjuer med fyra utvalda lärare från både grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna är alla belägna inom storstockholmsområdet. Valet av skolor speglar lärargrupper med olika ämneskompetens och hur de utifrån sin ämnesbakgrund arbetar med ämnesövergripande samarbeten med bildämnet. Materialet visar bland annat skillnader i arbetssätt och metod med att arbeta ämnesövergripande men även vilka förutsättningar som krävs för ett lyckat ämnesintegrerat samarbete. Undersökningen visar några tydliga gemensamma erfarenheter hos lärarna kring lyckad ämnesövergripande undervisning med bildämnet i skolan: Skolans och kollegornas inställning till ämnesövergripande arbete, arbetslagets struktur, samtalets plats i skolan, vikten av att känna till innehållet i bildämnet och dess potential som integreringsämne samt kunskap om den visuella kultur vi lever i. Bildämnets diskurs, den visuella kulturen tillsammans med läroplansteori är de teoretiska verktyg som ramar in empirin i denna studie. / BI

Syftet med denna studie var att utifrån ett språkutvecklande perspektiv, i en årskurs fem där man regelbundet tittar på nyheter i undervisningen, undersöka vad sådan undervisning får för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lärare och de elever som finns representerade i klassen. För att genomföra undersökningen valde jag att använda mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation.  Studien visar att arbetssättet med nyheter ger en vardagskunskap, är ämnesintegrerat och utvidgar barnens språk och tänkande. Den dialogiska undervisningen främjar och skapar förutsättningar för alla elever att möta och tillägna sig ett rikt och utvecklat språk.

Läsförståelsen bland svenska 15- åringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmål, respektive som andraspråk. För att förändra en liknande trend som fanns i Australien på 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebär en parallell utveckling mellan språk- och ämneskunskaper och bygger på tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv på lärande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lärande. Tanken med arbetssättet är att samtidigt som eleverna lär sig ämnet lär de sig även det ämnesspecifika språket och på så sätt får alla elever samma förutsättningar att utveckla sin kunskap. De teoretiska utgångspunkterna visar att en explicit undervisning om språk är nödvändigt eftersom alla skolans ämnen har ett specifikt språk och att lära sig det ämnesspecifika språket utan hjälp kan vara som att lära sig ett helt nytt språk utan hjälp. Forskning visar även att lärare anser att en undervisning om språk i skolan är viktig, men att det ändå är få ämneslärare som för en explicit språkundervisning, därför undersöker detta arbete vilken attityd lärare på olika grundskolor har till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken. Syftet med denna studie är dessutom att utröna hur några lärare i svenska som andraspråk undervisar med hjälp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jämfört med det traditionella sättet att undervisa om språk, samt om de tror att genrepedagogiken är framtidens arbetssätt i språkundervisning. Metoden som har använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet från studien visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till arbetssättet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla språket även blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen. Alla lärare utgår från cykeln för undervisning, även om hur de använder sig av den kan skilja sig något åt. Dessutom har samspel, stöttning och interaktion en stor plats i deras klassrum.

Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Metoden för studien består av att granska utvalda vetenskapligt granskade artiklar samt en doktorsavhandling, för att söka svar på studiens forskningsfrågor. Studiens syfte är att klargöra vad tidigare forskning inom området ämnesintegrering beskriver för verkningar på skolverksamhet, med en tolkning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie undersöks vilka verkningar som beskrivs vid ämnesintegrerade arbetssätt, för såväl elevers kunskapskvaliteter som skolverksamheten. För att bringa ytterligare klarhet inom området undersöks även den efterfrågan som beskrivs för ett mer ämnesintegrerat arbetssätt från såväl samhället som skolverksamheten. I resultatdelen beskrivs metoder som använts vid ämnesintegrerande och ämnesöverskridande projekt i skolverksamhet. Det beskrivs även nackdelar och fördelar som beskrivs vid ämnesintegrerande arbeten i skolverksamheten. För att göra studiens resultatdel mer lättförstålig är denna tematiserad under rubriker inspirerade utifrån studiens syfte.

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings två inriktningar konst och matematik, men då min intention från början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strävat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag därför genomfört en studie utifrån frågeställningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med ämnesintegrering i bild och matematik? Då jag hittat begränsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsområde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion där bild och matematik integreras. Jag har även analyserat kursplanerna i ämnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever där vi diskuterade de föreställningar som finns om bild och matematik och jämförde ämnena. Aktionsforskningen visade på möjligheter och fördelar med ämnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans träningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik. I kursplanerna anges att båda ämnena ska arbeta undersökande, utforskande och kreativt för att eleverna ska utveckla förmågor som att analysera, tolka och kommunicera med sitt material. I dessa likheter finns grunden för en givande ämnesintegrerad undervisning. I intervjun framkom det en stor diskrepans mellan hur skolverket föreskriver att bild och matematik ska undervisas och hur det faktiskt ser ut i skolan. Det blev också tydligt att det finns djupt rotade föreställningar om bild och matematik och en väl förankrad träningslogik. Mycket av arbetet handlar om att bryta skolans träningslogik och jag tror att en ämnesintegrerad undervisning som kullkastar gamla traditioner och bryter ny mark kan vara en väg. Även min gestaltande undersökning behandlar vad som händer när man bryter de strikta föreställningar om konst och matematik som finns och luckrar upp ämnestraditionerna. Det jag har undersökt är en annan sida av matematiken än den vi vanligtvis lär oss i skolan, en matematik som är spännande, fantasifull och rolig. Detta genom att förskjuta matematiken från att bara vara något användbart till att genom konsten undersöka andra kvaliteter hos den. Genom att leka med den matematiska tanken har jag hittat nya sätt att förstå och förhålla mig till den matematik jag använt i undersökningen. Jag har genom konsten arbetat med att tänja på de föreställningar som finns om matematiken som torr, tråkig och svår. Undersökningen har visat på likheter mellan konst och matematik, som att mycket av arbetet inom de båda disciplinerna handlar om att utforska, ifrågasätta och förklara världen omkring oss. Undersökningen har utmynnat i 800 kvadratiska lådor tillverkade av mina anteckningar från tre terminers matematikstudier, lådorna bildar en projektionsyta där en föreläsning i topologi visas. Två objekt, en torus och en kaffekopp, även de bestående av mina matematikanteckningar har lämnat föreläsningen och flyttat ut i vår verklighet i form av tredimensionella objekt. / BI

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt. Syftet är att ta reda på vad eleverna väljer att berätta för mig om sina erfarenheter av bildämnet. Hur uttrycker eleverna sina åsikter om bildämnet då det är ämnesintegrerat grupparbete i projekt och handlar om film/media snarare än handgjorda bilder? Resultaten i min undersökning visar att elevernas svar kan ringas in i fyra huvudsakliga diskurser, eller traditioner, som ofta vävs in i varandra eller existerar parallellt. I slutdiskussionen resonerar jag kring rimliga konsekvenser av resultaten, jag låter bla elevernas svar bli motiveringen till bildämnets fortsatta existens i gymnasieskolan. Komplexiteten med samarbetet i grupp belyses också utifrån elevernas berättande.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ”praktiskt-estetiskt” ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning. / The purpose of this study is to investigate the contact areas between the school subjects Swedish and Art and to highlight aspects of the school subjects that will strengthen and complement each other. I started from the hypothesis that one regard the school subject Swedish as a "practical-aesthetic" subject and the school subject Art as a communicative language subject. How can one work subject integrated with the subjects of Swedish and Art? And how can that kind of education be understood in relation to aesthetic learning? Six teachers, three Swedish teachers and three Art teachers, are interviewed about their thoughts on these concepts and aspects of the subjects and they may tell you how they work with them in their teaching.

<p>Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever. En slutsats som vi drar av våra resultat är att de arbetssätt som lyfts fram och som vilar på ett sociokulturellt synsätt är gynnsamma för både elever med ett annat modersmål än svenska, andraspråkselever och elever i behov av särskilt stöd. En av förklaringarna till det är det aktiva förhållningssätt till språket som dessa arbetssätt har. En annan är att det i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv ges möjlighet för elever att utvecklas utifrån sin egen kunskapsnivå och genom stöttning stimuleras att nå så långt det är möjligt i ”den närmaste utvecklingszonen”.</p>