Studiens syfte är att undersöka hur elever med annat modersmål än svenska gör när de ska lära sig engelska med stöd av svenskan som är deras andraspråk. Det jag vill undersöka är om engelskundervisningen är anpassad för denna grupp elever och vilka metoder pedagogerna använder i undervisningen.Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med lärare och elever på två mångkulturella skolor. I studien deltar fjorton respondenter, fem pedagoger och nio elever. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen tvåspråkighet och andraspråkselever.Resultaten visar att modersmålet spelar en viktig roll som bas för vidare utveckling av den kognitiva och begreppsliga förmågan. De intervjuade eleverna har begränsade kunskaper i sitt modersmål som orsakar svårigheter vid svenskinlärningen. Detta i sin tur påverkar språkinlärningen i engelskan. Eleverna lär sig engelska via svenskan som är deras andraspråk. Det jag kommer fram till och som tidigare språkforskning visat är att elever med svenska som andraspråk behöver språkutvecklande metoder och ämnesintegrerad undervisning för att nå målen.

Vårt syfte är att undersöka om elevers matematiska språk och begrepp gynnas av en ämnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkäter, intervjuat fem elever och två pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogernas språkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna använder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt språk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom ämnesintegration. Detta kan enligt pedagogerna öka elevernas förståelse för matematiska ord och begrepp.

Uppsatsen analyserar Sally Rooneys romaner Samtal med vänner (2017) och Normala människor (2019). Syftet med analysen är att undersöka huruvida romanerna har undervisningspotential inom området sexualitet, samtycke och relationer i en svenskämneskontext. Den litterära analysen undersöker hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i vardera roman utifrån begreppen fokalisering och tema. Den didaktiska analysen undersöker i sin tur hur romanerna skulle kunna användas inom svenskämnets ramar med mål att utveckla elevers kritiska förhållningssätt till hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i olika sammanhang. Uppsatsen följer en tradition av kvalitativ textanalys och en hermeneutisk tolkning har gjorts av materialet till den litterära analysen, medan den didaktiska analysen tar avstamp i litteratursamtal och kritisk litteracitet. Den litterära analysen visar hur Rooney gestaltar sexualitet, samtycke och relationer genom teman som kärlek, vänskap, utanförskap, våld i relationer, sexualitet och psykisk ohälsa, och dessa utforskas genom två olika slags fokalisering. Den didaktiska analysen, med utgångspunkt i resultaten från den litterära analysen, visar att läsning av romanerna följt av strukturerade litteratursamtal ger goda möjligheter att utveckla elevers kritiska förhållningssätt till hur sexualitet, samtycke och relationer gestaltas i olika sammanhang.

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs. Lärarna säger sig inte arbeta efter någon specifik pedagogik, men anger att deras inspiration och upplägg för undervisningen baseras huvudsakligen på grundskolans styrdokument. Undersökningen påvisar kopplingar mellan Satellitskolans arbetssätt och Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande och John Deweys teorier kring praktiskt lärande.

Bakgrund Undervisningen i skolan möjliggörs bland annat av de ramfaktorer som finns. Här lyfts speciellt ämnets tilldelade timmar i timplanen, läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav samt dess övergripande fostringssträvan att få kommande generationer att anamma hållbar utveckling. Hem- och konsumentkunskapslärarnas situation är svår då kursplanens ambition överskrider dess tilldelade timmar. En möjlig lösning på problemet skulle kunna vara att ämnesintegrera undervisning. Syfte Undersökningens syfte var att studera hem- och konsumentlärares erfarenhet av och syn på ämnesintegrerad undervisning och hållbar utveckling. Metod Studien var en kvantitativ undersökning i form av en elektronisk enkät som skickades ut till alla yrkesaktiva HKK-lärare i Sverige, höstterminen 2016. Resultat Enkäten besvarades av 5 % av Sveriges HKK-lärare och visade att de allra flesta (91 %) av deltagarna hade prövat att ämnesintegrera och att samarbetsparterna fanns bland alla andra skolans ämnen. Fördelarna med ämnesintegrering ansågs överväga nackdelarna. Arbetssättet hindrades allra mest av brist på tid, främst planeringstid. Studien visade också att HKK-lärarna ansåg att ämnesintegrering ökade tidseffektiviteten med ökad måluppfyllelse och arbetsglädje som resultat. Det framkom också att lärarna behövde öka sina kunskaper i hållbar utveckling. Slutsats Skolledningen skulle kunna bidra till ökad ämnesintegrering genom att påverka lokala ramfaktorer och då främst genom att få till schematekniskt gynnsamma lösningar samt att tillgodose fortbildningsbehoven. Detta skulle kunna förbättra HKK-lärarnas arbetsbörda, öka professionalismen och höja ämnets status. / Background The teaching at School is, among other things, dependent on frame factors. This study is specifically looking at the allocated teaching hours, the subject content and the indicators for grading that the curriculum dictates as well as the overall aim of the Swedish school system to generate future generations of sustainability minded citizens. The Home and Consumer Studies (HCS) teachers’ situation is difficult with an overambitious curriculum compared to its allocated hours. One possible solution to that problem could be an integrated curriculum. Objective The aim for this study was to study the Swedish HCS teachers’ experience of and attitudes towards integrated curriculum and sustainable development. Method The study had a quantitative approach and a digital questionnaire was sent out to all active HCS teacher in Sweden, at the beginning of the autumn term of 2016. Results The questionnaire was answered by 5 % of the Swedish HCS teachers and showed that a large majority (91 %) of the teachers had experienced integrated curriculum and that teamwork including all other school subjects had been done. The advantages of integrated curriculum outweighed the disadvantages. Lack of time, mainly lack of allocated planning time, was the greatest hindrance to integrated curriculum. The study showed that the HCS teachers saw that integrated curriculum has the potential to contribute to improved time efficiency with increased goal completion and job satisfaction as a result. The study also showed that the teachers need to improve their knowledge of sustainability. Conclusion The head of schools could contribute to increased integrated curriculum activities by influencing the local frame factors, for most by enforcing satisfactory timetable solutions that ensures the possibilities of cooperation and ensuring adequate in-service programs for educators. This could contribute to better work situation for the teachers, increased professionalism and improved status of the subject.

Traditionally in Swedish schools, science is taught as separate subjects as biology, chemistry and physics. However, in the Swedish curriculum the syllabus for different science subjects looks quite the same, hence our curiosity of how to integrate the subjects with each other. Subject integrated teaching is a method that helps the students to get a knowledge completeness in science.The Swedish curriculum has changed considerably over the last 100 years, above all the approach of subject integrated education. In today’s curriculum, the subjects of science have their own syllabus, although it encourages the teacher to combine and integrate different forms of knowledge.This method of teaching, makes it easier for the students to apply their knowledge in daily situations. Since ordinary life not is divided into specific subjects, the education could benefit the students by being integrated.Our experience is that this kind of teaching methods is not a priority in our education. In this study, we will present the approach university-teachers and teacher-students could have on teaching integrated science. The results are founded upon qualitative methods, and the empirical data were collected by surveys, interviews and group interviews.In our result, we will describe how students and teachers view integrated teaching and what experiences they have about this teaching. One of the key findings in our study, is that both teachers and students finds a lack of interdisciplinary teaching in our current teacher education.

In Sweden, food-related education is vaguely incorporated in several mandatory high school subjects but not much is known about how it is incorporated in the biology and natural science subjects. This study aimed to understand how Swedish high school biology and natural science teachers approach and contribute to food-related education within and across subjects.  This study follows an explorative case-study approach. Biology and natural science high school teachers (n=10) were recruited for this study. A total of four teachers participated in individual semi-structured interviews. All teachers taught natural sciences, three also taught physical education and a fourth teacher also taught biology and chemistry. The interviews were audio recorded, transcribed verbatim using Microsoft Word, and analyzed using an inductive thematic analysis.  The analysis resulted in three major themes: teachers learning objectives in food-related education, teachers’ choice of didactics and cross-curricular teaching. The main findings were that the teachers approached food-related education broadly and had, more or less, the same learning objectives within and across subjects. The teachers expressed varying degrees of collaboration across subjects depending on which subjects they, themselves, were teaching. The teachers all faced challenges regarding dealing with the matter of eating disorders and social media influence which they tackled with various didactical strategies. Numerous factors stand in the way of cross-curricular teaching for food-related education in Sweden, such as time constraints and unclear learning objectives. Several changes are to be made to improve food-related education, Swedish adolescents' nutrition literacy and thereby improve the populations nutritional intake.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur verksamma förskollärare och lärarutbildare ser på ämnesintegrerad undervisning av teknikoch estetiska ämnen i förskolans verksamhet. Därav fokuserar studien på att undersöka hur verksamma förskollärare och lärarutbildare motiverar integration av teknik med de estetiska ämnena, hur de ser att teknik tillsammans med de estetiska ämnena kan gestaltas, samt vilka utmaningar och möjligheter de ser med denna typ av ämnesintegrering. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer av fem lärarutbildare från universitet och två verksamma förskollärare från två svenska förskolor. Data kategoriserades med en tematisk analys och utgick från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på barns lärande. Det teoretiska ramverket består av estetiska erfarenheter, multidisciplinaritet och transdisciplinaritet som begrepp för att analysera olika tillvägagångssätt för ämnesintegrering samt för att lyfta barns upplevelser och lärande. Resultaten indikerar både utmaningar och möjligheter relaterade till integrerade undervisningsmetoder. Lärarutbildare identifierar tid och tillgång till resurser som utmaningar för att noggrant kunna planera och genomföra integrerad undervisning. Dessutom lyfter lärarutbildarna att det krävs ett nära samarbete och effektiv kommunikation mellan lärare från olika ämnesområden. Trots dessa utmaningar finns det också betydande möjligheter gällande integrerade undervisningsmetoder, vilket kan skapa mer meningsfulla och engagerande lärandeupplevelser för både förskollärarstudenter och barn. Tvärvetenskaplig förståelse och förmågan att se samband mellan olika ämnen främjas, vilket kan bidra till en djupare förståelse. Genom att applicera kunskap från olika ämnesområden i verkliga och relaterbara situationer kan förskollärarstudenter och förskolepedagoger få förståelse för hur en ämnesintegrerad teknikundervisning med estetiska ämnen kan påverka barns kreativitet och problemlösningsförmåga. / The aim of this study is to gain increased knowledge of how preschool teachers and teacher educators perceive integrated teaching of technology and aesthetic subjects in preschool settings. The study focuses on examining how preschool educators and teacher educators motivate the integration of technology with aesthetic subjects, how they envision that technology together with aesthetic subjects can be portrayed, and what challenges and opportunities they see with this type of subject integration. Semi-structured interviews were conducted with five teacher educators from universities and two preschool teachers from two Swedish preschools. The data was categorized using thematic analysis and was based on a social constructivist perspective on children's learning. The theoretical framework consists of aesthetic experiences, multidisciplinary, and transdisciplinary as concepts to analyze different approaches to subject integration and to highlight children's experiences and learning. The results indicate both challenges and opportunities related to integrated teaching methods. Teacher educators identify time and access to resources as challenges for being able to carefully plan and implement integrated teaching. They also emphasize the need for close collaboration and effective communication between teachers from different subject areas. Despite these challenges, significant opportunities exist regarding integrated teaching methods, which can create more meaningful and engaging learning experiences for both preschool teacher students and children. Interdisciplinary understanding and the ability to see connections between different subjects are promoted, contributing to a deeper understanding. By applying knowledge from different subject areas in real situations that are relatable, preschool teacher students and preschool educators can gain an understanding of how subject-integrated technology teaching with aesthetic subjects can affect children's creativity and problem-solving skills.