Vi har i vårt examensarbete haft ambitionen att se om karaktären Alfons i Gunilla Bergströms böcker om Alfons Åberg förändrats från 1970-talet fram till 2000-talet. Vi valde ut fyra Alfons Åberg-böcker, en från varje årtionde, och valde att studera dem utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Det vi kom fram till var att karaktären Alfons Åberg inte förändrats avsevärt, utan istället menar vi att Alfons intar olika subjektspositioner i de situationer vi studerat.   Vårt syfte med studien var att se om det skett någon samhällsutveckling i böckerna och därmed även förändrade värderingar. Detta för att väcka ett intresse hos andra pedagoger och få de att reflektera kring de bilderböcker barnen får ta del av ute i verksamheten.

<p>Uppsatsen ingår i Skapande svenska C, 30 hp i ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå Universitet</p>

Undersökningen synliggör hur vardagsteknik kommer till uttryck i barnlitteratur och specifikt i fem böckerna om Alfons Åberg. Metoden är bild- och textanalys. För att synliggöra hur framställningen av vardagsteknik sker i barnlitteratur skapas det fyra kategoriseringar; teknik som föremål, teknik som aktivitet, teknik som kunskap och teknik som viljekraft, kategoriseringarna är inspirerade av Carl Mitcham och utgör grundstommen i undersökningens resultat. Vad som framkommer i undersökningen är att bilderböckerna om Alfons Åberg synliggör olika vardagliga tekniska föremål, exempel är verktyg såsom sågen, men även köksutrustning och ficklampan. De tekniska föremålen är kopplade till hemmet. Tillverkningsprocessen när ett tekniskt föremål konstrueras beskrivs när Alfons Åberg bygger en helikopter samt när Alfons och Mållgan bygger ett tåg, bortsett från detta är inte tillverkningsprocessen av ett tekniskt föremål i fokus. Centralt i böckerna är istället kunskaper om hur tekniska föremål används av människan och att människan har ett osynligt/dolt behov av tekniska föremål. Det osynliga/dolda mänskliga behovet är ett underliggande budskap i böckerna om Alfons Åberg.

The purpose of this paper has been to interpret, analyze and discuss power and resistance in a selection of the most lent picture books 2017 in Botkyrka municipality. Nine out of fifteen of the most lent picture books were in the series about Alfons Åberg. With the help of qualitative book analysis, I have investigated power relationships linked to age in five Alfons Åberg books. My analysis shows power as something that is constantly being negotiated and that both adults and children use strategies to get their will through. My study also shows that the power relations between adults and children are questioned in the books about Alfons Åberg. Norms on how children and adults should behave in terms of size and age are both contradicted and aligned with the results of this study.

Denna studie kommer att göra en innehållsanalys av fyra utvalda Alfons Åberg böcker. I böckerna kommer vi se närmare på illustrerade ord, utmärkande ord i berättelsetexten och läsande eller skrivande karaktärer. Denna studie är viktig för barns språkutveckling då den bidrar med ett nytt perspektiv på bilderböcker som språkutvecklande verktyg för barn i förskoleåldern. Syftet med denna studie är att analysera de utvalda Alfons Åberg-böckerna som artefakter och verktyg för barns språkutveckling i förskoleåldern, genom att kategorisera och tolka böckernas multimodala innehåll. Detta för att se närmare på böckernas potential som verktyg för språkinlärning och som kunskapsförmedlande artefakter. Studiens forskningsfrågor är: Hur förmedlar Alfonsböckerna kunskap som artefakter, vad förmedlas via bilderböckernas innehåll och hur kan det bidra till barns språkutveckling? Hur framställs läsande och skrivande i Alfonsböckerna och hur kan det tolkas? De vetenskapsteoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är socialkonstruktionism, multimodal teori samt  innehållsanalys som metod. Studien genomfördes genom att Alfonsböckerna valdes ut och innehållet analyserades och kategoriserades utifrån dess innehåll. Studiens resultat visar att substantiven och de gestaltade artefakterna som framställs upprepas ett flertal gånger under bokens handling, och förmedlar kunskap via representationerna i böckernas innehåll till läsaren. Läsande och skrivande framställs som vardagligt och något som görs naturligt i böckerna. Studiens slutsats är att Alfons-artefakterna har potential till att bidra till utvecklingen av barns ordförråd och läsförståelse genom dess innehåll.

Vi har valt att analysera två skönlitterära barnböcker, Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum och Vem spökar, Alfons Åberg? av Gunilla Bergström. Syftet med studien är att undersöka hur synen på barn formuleras och presenteras inom dessa böcker samt vilka värden och värderingar som förmedlas. Vi har även en didaktisk infallsvinkel där vi diskuterar hur synen på barn i barnlitteratur kan påverka lärares val av litteratur i skolan. Eftersom syftet med studien är att jämföra böckernas syn på barn har vi valt att göra en komparativ studie med inriktning på en kvalitativ diskursanalys. Det resultat som framkommit ur analysen påvisar att synen på barn i dessa böcker skiljer sig inom vissa aspekter, särskilt i hur fantasi positioneras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader mellan de två ensamstående papporna Loranga av Barbro Lindgren och pappa Bertil Åberg av Gunilla Bergström. Genom att studera familjefäderna i böckerna och studera deras sätt att uppfostra sina barn görs en komparativ litteraturanalys av text och bild dem emellan. DE områden i böckerna som undersöks är fädernas agerande inom matsituationer, läggningsrutiner, hur de ställer sig till fysiskt våld, lek, samt barnets trots mot sin pappa. Uppsatsen söker svar om det finns likheter och skillnader i respektive pappas faderskap. Jag har använt maskulinitetsteori för att ta reda på om den var relevant att applicera på Lorangas värld och Bertil Åbergs värld. Undersökningen visar att det finns likheter i faderskapen, så som hur de förhåller sig till våld och i leken och i barnets trots mot sin far. Det finns också skillnader som hittats inom områdena matsituationer och läggningsrutiner, samt hur de ser på arbete och andra rutiner som finns i den vuxna världen. Jag tror att likheterna beror på att böckerna skrevs under ungefär samma tidsperiod och att skillnaderna beror på att de olika böckerna befinner sig inom olika subgenrer inom barnlitteraturen. Loranga drar åt absurdismen och nonsen-litteraturen (Boëthius, 2020, s 37-42) och pappa Åberg befinner sig i genren vardagsrealistiska skildringar (Gustafson, 2019, s. 181). I det undersökta materialet syns också intressanta exempel på trots/uppror där barnen på olika sätt utövar den makt denna har gentemot sin förälder. Litteraturen som kom ut på 60-70 talet beskrivs som att barnet får ett mer jämlikt förhållande till sina föräldrar och kanske därav vågar säga ifrån mer än tidigare, även i barnböckerna (Kåreland, 2012, s. 59).

Detta arbetes syfte är att se vilka olika familjekonstellationer som existerar i ett urval av bilderböcker som utkommit mellan 1989 och 2015. Dessa familjekonstellationers framställning har jämförts med hjälp av ett normkritiskt perspektiv, analyserats utifrån rådande normer som gäller familj och familjeliv i samhället och den statistik som tagits fram över olika familjeformer i Sverige under början av 2000-talet. Resultatet visar att de fyra olika bilderböckernas familjer alla på något sätt går emot normen, men att den familj som stämmer bäst överens med bilden om hur kärnfamiljen ska se ut är den nyaste av de fyra utvalda bilderböckerna. / The aim of this study is to explore the different family constellations that exists in a selection of children’s picture books published between the years of 1989 and 2015. The representations of these family constellations have been compared by critically investigating norms that applies to families and they have been analyzed by these norms and the statistics that existed in society at the beginning of the 21th century. The result shows that all of the four chosen picture-books goes against the norm on some point, but that the newest of the four books is the one that most resembles the picture of a nuclear family.

Syftet med denna studie är att analysera ett begränsat antal bilderböcker från två tidsepoker och undersöka hur det icke-verbala gestaltas i dessa bilderböcker och om det gestaltas olika i de två tidsepokerna.  Jag kommer att fokusera mer ingående på konflikter mellan barn, konflikter mellan pedagoger och barn och pedagogers attityder i konflikter och deras sätt att hantera dem. Metoden jag använder mig av i denna studie är en kvalitativ litteraturanalys där jag utgår från Nikolajevas (2000) bok om bilderboksanalys. Tillsammans med relevant litteratur och Howard Garders teori om de sju intelligenserna med fokus på det kroppsliga har jag kommit fram till resultatet att alla böcker oavsett tidsepok via kroppsspråket i böckerna förmedlar att förskolan är något roligt och intressant. Största skillnaden mellan böckerna från de olika tidsepokerna var att i de äldre böckerna visades endast att man inte fick säga emot de vuxna med en tydlig didaktisk underton. I böckerna från 2000-talet gestaltades kroppsspråket så att man förstod det som att barnen hade mer inflytande och behövde inte alltid godta vad de vuxna sa, utan kunde ha mer egen vilja. / The purpose of this study is to analyze a limited number of picture books from two eras and examine how non-verbal portrayed in the picture, and if it is portrayed differently in the two epochs. I will focus in more detail on the conflicts between children, conflicts between educators and children and teachers' attitudes in the conflict and their way of dealing with them. The method I use in this study is a qualitative literature analysis which I assume Nicholas Eve (2000) book on picture analysis. Together with the relevant literature and Howard Gardners theory of the seven intelligences with a focus on the bodily, I have come to the result that all books regardless of era through body language in the books convey to preschool is something fun and interesting. The biggest difference between the books from the different time epochs was that in the older books appeared only that you could not argue with adults with a clear didactic undertone. In the books from the 2000's figure was the body language illustrated in such a way that the reader understands that the children are allowed to have more influence and not necessarily need to accept the opinions and wishes of the adults, since they are entitled to their own opinion and to have their own free will.