Uppsatsens namn lyder på följande sätt: Hur mycket måste jag anstränga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohälsa i relation till skola och framtidsval. Studien är skriven av Melissa Gülünay och Mirela Koljenovic som läser sitt tredje år på Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner ställs inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohälsa i form av oro och ångest. För att kunna svara på denna fråga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som står för utformningen av samhället och de olika institutionerna så som skola och arbete. När vi talar om framtidsval så menar vi de val som rör intervjupersonernas etablering på arbetsmarknaden och eventuell vidareutbildning. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex gymnasieelever. Studien utgår från teorier som på olika sätt behandlar den ökade individualiseringen i dagens samhälle. Dessa teorier används i hopp om att få ta reda på om och hur människor påverkas av den ökade individualiseringen i samhället och slutligen kunna tillämpa detta på studiens empiri. Resultatet kan tolkas på så sätt att individualiseringen har ökat och att studiens intervjupersoner upplever psykisk ohälsa på grund av skolan respektive dess studier, möjligheterna att tillträda arbetsmarknaden och en eventuell vidareutbildning.

<p>Abstract</p><p>Title: Anxiety within the organization - correlation study regarding psychosocial</p><p>work environment factors.</p><p>Author: Nicklas Blomqvist</p><p>The purpose of this study was to examine if there are any correlations between anxiety and psychosocial work environment factors according to Curt Andersson’s theory (2007). The last two decades there has been a significant increase in numbers of employees going on sick leave. According to studies the main explanation for the increase was the psychosocial work environment. One important factor observed in the group of long time sick list was that people working in the public service sector was over represented. By using a survey, the author of this paper has tried to find correlations between different work environmental factors that could contribute to experienced stress in the workplace. The author has also tried to find correlations between experienced stress (e.g. anxiety) and organizational questions. In this study stress represents the measure of the variable anxiety. The survey was conducted in three different pre-school units in a small community in the south of Sweden. More than 70 % of the respondents stated that they had felt stressed recently. A correlation analysis between stress and organizational factors showed a (r.39) correlation that was significant at the 0.01 level (1-tailed). However, the main factor to have an impact on stress (i.e. anxiety) according to the author’s findings was the factor designated job demand.</p><p>Keywords: Curt Andersson, anxiety, stress, organization, psychosocial workplace environment.</p>

Bakgrund: Kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) är en irreversibel sjukdom där lungornas kapacitet för syreupptagning succesivt försämras. Världshälsoorganisationen (WHO 2015) räknar med att KOL kommer inom de närmsta fem åren bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Sjukdomen är idag klassat som en folksjukdom i Sverige och patienter med KOL är en utspridd grupp inom hälso- och sjukvården. Största riskfaktorn för att utveckla KOL är rökning vilket korrelerar sjukdomen med de drabbade patienternas livsstil. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Elva vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna PudMed och Cinahl. Författarna gjorde där efter en systematisk litteraturöversikt av de elva artiklarna.   Resultat: KOL har ett starkt samband med livsstil och påverkar hela individen. Detta presenteras i studien som huvudkategorierna: relationen till rökning, upplevd andnöd, upplevd ensamhet &amp; isolering, upplevt bemötande från omgivning och sjukvård samt upplevd autonomi. Majoriteten av dem som utvecklat KOL är personer som röker vilket gav upphov till känslor av skuld och skam. Vid kontakt med sjukvården upplever många patienter att de inte blir tagna på allvar och möts av bristande empati. Patienter upplever att livskvalitén påverkas negativt som resulterar i ett ökat lidande.                          Slutsats: Att leva med diagnosen KOL påverkar patienter inom flera dimensioner, både fysiskt, psykiskt och socialt. Det är av betydelse att sjukvården har den kunskap som krävs för att främja hälsan och minska lidandet för patienter med KOL.

Kognitiv Beteende terapi (KBT) är en sammansättning av två behandlingsformer; kognitiv terapi och beteendeterapi. Sammansättningen av dessa två började forskas kring på 1960-talet för att skapa en bättre behandling för individer med depression. De senaste åren har KBT dominerat psykoterapiforskningen och mycket av forskningen är gjord på metoderna i behandling av depression, men även ångest. Behandlingsmetoden har utvecklats och fått nya förgreningar, bland annat Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT). Vi ville jämföra de två behandlingsmetoderna i behandlingen av ångest och depression genom att göra en litteraturöversikt på redan existerande forskning. Vi har haft en hermeneutisk ansats under vårt arbete, där våra tolkningar och fördomar leder oss genom arbetets gång. Resultatet visar på att de båda metoderna är effektiva och långsiktiga i behandlingen av ångest och depression. IKBT har en större samhällsnytta än konventionell KBT då fler kan få tillgång till behandlingen men en nackdel är att den internetbaserade metoden inte ännu är verksam för de tyngre diagnoserna. IKBT visar sig vara ett bra komplement till KBT och det behöver implementeras mer i vården för att möjliggöra att fler får behandling, men även för att det ger terapeuten mer tid att fokusera på de individerna med svårare problematik.

Trenden i Sverige och västvärlden är att vården flyttas från slutenvården och boenden till öppenvård och hemmet, detta gäller framförallt vid livets slut. Hur närstående till patienter i behov av palliativ vård påverkas av detta är ett område av intresse. Att bli anhörigvårdare kan ses som en transition, övergång från en tillvaro till en annan. Närstående till en patient i behov av palliativ vård kan uppleva att ge omvårdnad som en tung börda. Upplevelsen av att inte ha tillfredställande stöd eller tillräckligt med kunskap i omvårdnad är en betydande stressfaktor. Ångest är när kroppens försvarssystem aktiverar en reaktion på̊ någonting som uppfattas som ett hot. Närstående kan uppleva ångest över deras anhörigas sjukdom, annalkande bortgång samt livet efteråt. De kan även uppleva ångest då de undrar över om de själva kommer att klara av att ge omvårdnad, stödja samt trösta deras anhöriga. Beredskap är ett läge där man är förberedd innan en kris för att bättra på resultatet. Det har framställts som ett villkor eller en aktivitet för att på förhand inse eventuella problem, tänka ut möjliga lösningar samt omfattar uppbyggnad av dugligheter. Syftet var att beskriva och studera stöd- och utbildningsinterventioner, för närstående som ger omvårdnad till anhörig i livets slut och interventionens effekt på ångest och beredskap. Metoden är en litteraturöversikt där sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt PsycINFO. I studien analyseras 15 stycken vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2006 och 2018. Artiklar med kvantitativ eller mixad metod är inkluderade i litteraturöversikten. Resultatet visar fyra typer av stöd samt utbildningsinterventioner: psykopedagogisk, kognitiv beteende terapi, utbildande samt stödgivande där majoriteten av interventionerna visade en signifikant ökning av närståendes beredskap i att ge omvårdnad. Dock visar endast ett fåtal av studierna signifikant förbättring av ångest. Slutsatsen är att litteraturöversikten belyser att stöd samt utbildningsinterventioner ökar närståendes beredskap att ge omvårdnad till anhörig, vilket gav dem trygghet i att fortsätta. Dock framkom det att interventioner inte alltid slutade i signifikant förbättring av ångest. Fortsatt forskning behövs angående lämpligt sätt att implementera intervention, via gruppmöten, enskilda möten, via videotelefon eller information broschyr eller andra sätt. Vidare forskning behövs i ämnet samt vilken typ av intervention som är lämpligast genom att utföra flera Randomiserad kontrollerad studie (RCT).

Bakgrund Vid år 2020 så beräknas depression att utgöra den näst största sjukdomsbördan i världen. Rådande situation ställer nya krav på vården och sjuksköterskan att lindra psykisk ohälsa. Nuvarande standardbehandling för depression och ångest utgörs av farmakologisk behandling samt olika former av psykoterapi, emedan ett växande antal studier påvisar behandlingseffekt av mindfulness. Väsentliga frågetecken om hur och när mindfulness har behandlingseffekt kvarstår emellertid, vilket föranleder ytterligare forskning inom området. Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar effekten av mindfulness hos personer med depression och/eller ångest. Metod En allmän litteraturöversikt användes som metod i denna studie för att bearbeta och sammanställa en del av tidigare forskning. Datainsamling i form av artikelsökning genomfördes i CINAHL, PubMed och PsychINFO. Innehållsanalys utfördes på 15 vetenskapliga artiklar och fyra teman identifierades. Resultat Resultatet uppvisade att mindfulness har behandlingseffekt vid depression och/eller ångest, varvid fyra faktorer som påverkade behandlingseffekten identifierades. Faktorerna var följande: individuell motivation, diagnos, samverkan med andra behandlingar samt kompetens bland pedagoger. Individuell motivation påverkade behandlingseffekten mest. Slutsats Mindfulness uppvisade behandlingseffekt vid depression och/eller ångest, emedan fyra faktorer påverkade behandlingseffekten: individuell motivation, diagnos, samverkan med andra behandlingar samt kompetens bland pedagoger. Individuell motivation påverkade behandlingseffekten mest, då mindfulness ställer väsentliga krav på mobilisering av egna resurser. Utökad forskning krävs för att bättre kartlägga behandlingseffekten vid specifika tillstånd samt vid specifik behandlingslängd.

No description available.

Matematikångest är ett förhållandevis vanligt förekommande fenomen som kan ha en starkt negativ inverkan på en individs inställning till matematikämnet i skolan. Två komponenter till matematikångest har i studier visat sig kunna vara en persons självuppfattning och upplevda självförmåga i förhållande till matematik. Självuppfattning innebär i detta sammanhang en persons bild av sig själv och inställning till matematikämnet, och självförmåga innefattar en persons tro på sin egen förmåga att klara av en utmaning. Denna studie undersöker vad lärare, speciallärare, specialpedagoger och psykologer anser kunna påverka elevers självuppfattning och självförmåga i förhållande till matematikämnet, och hur undervisningen kan utformas, samt hur lärare kan arbeta, för att förbättra dessa egenskaper hos elever. I resultatet framgår ett flertal faktorer som hävdas kunna påverka elevers inställning till matematik negativt, bland annat alltför repetitiva inslag i undervisningen, för abstrakt undervisning eller undervisning som styrs för mycket av matematikboken. I analysen relateras resultaten till två undervisningsformer, traditionell och elevaktiv undervisning, och det konstateras att de faktorer som i störst utsträckning påverkar elevers inställning till matematik negativt kan kopplas till den traditionella undervisningsformen.

I detta examensarbete undersöktes om den fysiska avslappningsmetoden tillämpad avslappning fungerar som behandling för ångestsjukdomen generaliserat ångestsyndrom (GAD). Den vanligaste behandlingsmetoden är kognitiv beteendeterapi och tillämpad avslappning har utvecklats för paniksyndrom, som är ett ångestsyndrom relativt likt GAD och därför är det behandlingen som här studerades. En litteraturstudieutfördes för att ta reda på om fysik avslappning kan påverka en individ med ångestsjukdomen GAD. Frågeställningarna var: kan fysisk avslappning påverka ångest hos en individ? och är fysisk avslappning ett bättre alternativ än kognitiv beteende terapi eller att inte göra något åt ångesten? Studerade vetenskapliga artiklar visade att kognitiv beteendeterapi var den bästa behandlingen, men tillämpad avslappning var ändå bättre än att vänta eller inte göra något alls. Kognitiv beteendeterapi var bättre långsiktigt och tillämpad avslappning var bättre kortsiktigt och fysisk avslappning kunde påverka ångesten. Tillämpad avslappning är en behandlingsmetod som inte kräver mycket frånvaro från arbetet, vilket tillåter att patienter kan arbeta deltid samtidigt som de behandlas och det kan bidra till att sjukskrivningstiderna minskas.

There is much research into the reasons why a temporary pain, in some individuals, becomes chronic. Many of the causal factors linked with pain also seems to coexist with social anxiety, public self-consciousness and, to some extent, private self-consciousness. The purpose of this study was to investigate and identify possible patterns of self-consciousness (private and public), social anxiety and pain. This was done by a cross-sectional study in which a questionnaire was distributed to students at Örebro University. A total of 302 completed questionnaires were received. These responses were analyzed by a cluster analysis. One of the six clusters that emerged showed high levels of all accounted variables. The discussion dealt with how these variables can affect the development of pain and the transition from acute to chronic pain.