Introduktion: Varje år avlider cirka 90 000 personer i Sverige och mellan 70 000–75 000 personer bedöms vara i behov av palliativ vård. Det är vanligt att palliativa patienter upplever ångest och det är viktigt att sjuksköterskan i tidigt skede identifierar de psykosociala behoven. Genom användning av komplementära omvårdnadsinterventioner kan patientens symtom lindras och behov tillgodoses. Syfte: Syftet var att beskriva komplementära omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda för att lindra ångest i tidigt palliativt skede. Metod: Litteraturstudie som utgick från Polit och Beck (2017) nio steg. Sökning gjordes i databaserna CINAHL och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskning inkluderades sju kvantitativa artiklar och tre mixed method artiklar. Resultat: Efter databearbetning framkom följande kategorier, konstnärliga interventioner, kognitiva Interventioner och sinnesstimulerande interventioner. Resultatet visar att komplementära omvårdnadsinterventioner kan användas för att minska ångest. Slutsats: Användning av komplementära omvårdnadsinterventioner tillsammans med traditionell behandling kan minska ångest och öka patientens välbefinnande.

No description available.

Bakgrund: Att drabbas av en stroke upplevs inte sällan som ett trauma. Det kan innefatta psykiska förändringar på grund av hjärnskador men dessa förändringar kan även uttryckas som en reaktion på det som hänt. Många patienter upplever förtvivlan, ångest och psykisk ohälsa som depression efter en stroke och är i stort behov av stöd och hjälp, då de har fullt upp med att hantera den nya livssituationen. Eftersom psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos strokepatienter är det angeläget att få mer kunskap om ämnet. Det kan bidra till en mer personcentrerad vård och en ökad förståelse för problemet. Den psykiska ohälsan hos dessa patienter kan därmed minska.  Syfte: Syftet med studien var att belysa psykisk ohälsa utifrån Katie Erikssons teori om de tre formerna av lidande hos personer som haft en stroke. Metod: En litteraturstudie där syftet besvarades med hjälp av litteratursökningar. Relevanta artiklar valdes ut med urvals- och kvalitetsgranskning. Elva artiklar inkluderades med hjälp av svensk MeSH och databasen Pubmed.  Resultat: Analysen visade på nio olika kategorier.  1) rädsla för återfall och döden, 2) kognitiv funktionsnedsättning, 3) fysisk funktionsnedsättning 4) trötthet och brist på energi 5) Bristande bemötande, information och självbestämmande i hälso-och sjukvården 6) Att vara beroende av andra 7) Identitetspåverkan 8) förlust av relationer, ensamhet och isolering 9) depression och ångest. Dessa kategorier placerades därefter ut efter relevans under temana; Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultatet visade att psykisk ohälsa förelåg hos stroke-överlevande och att detta kunde förstås utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori gällande de tre formerna av lidande. Slutsats: Den psykiska ohälsan yttrade sig i form av depression och ångest, vilket berodde bland annat på rädsla, funktionsnedsättningar, trötthet, beroende av sjukvård- och hjälp samt identitetskriser och sociala svårigheter. Dessa depressiva symtom och känslor kunde även relateras till varandra och utgjorde ett sjukdomslidande, vårdlidande och/eller livslidande utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Det behövs mer resurser för att uppmärksamma och upptäcka depressiva symtom hos stroke-överlevande samt att sjuksköterskan informerar på ett anpassat sätt utifrån patientens förutsättningar.

Bakgrund: I Sverige drabbas var femte person av psykisk ohälsa i form av depression och ångest. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en trygghet och lindra lidande hos personen. Farmakologisk behandling är det vanligaste men fler metoder borde uppmärksammas. Djur har visats ha en positiv inverkan på den psykiska ohälsan vilket kan vara en alternativ behandlingsmetod.Syfte: Syftet var att beskriva personers, anhörigas och personals upplevelser av djurassisterade interventioner som ges till personer med psykisk ohälsa.Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserat på elva artiklar som analyserats enligt Hällgren Granheim och Lundmans (2017) analysmodell.Resultat: Resultatet visade hur djuren minskade psykisk ohälsa genom att sprida glädje och lycka, vilket även gav ett lugn. Tryggheten av att vara accepterad kring djuren var tydlig vilket ledde till en avslappning och lättare skapa gemenskap med andra. Upplevelsen av rädsla beskrevs vilket bidrog till personlig utveckling. Slutsats: Djur har en positiv påverkan på den psykiska ohälsan då det skapas glädjefyllda känslor, ett lugn och en gemenskap i deras närvaro. Sjuksköterskan kan uppmuntra till kontakt med djur som en alternativ behandlingsmetod för att på så vis ge personer meningsfullhet, upplevelsen av ökad hälsa och ett minskat lidande.

Internetförmedlad Kognitiv beteendeterapi (iKBT) är ett vanligt sätt att bedriva behandling. Kliniska resultat visar att iKBT med terapeutstöd är ett effektivt sätt att arbeta med psykiska besvär och likvärdigt med ansikte mot ansikte-terapi. Fördelar med terapeutstöd är att det kan sättas en diagnos och terapin kan skräddarsys. Om terapeuten dessutom får handledning ger det en extra input i terapin. Det finns även studier som pekar på att vissa klienter inte blir hjälpta och några blev t.o.m. sämre av terapi. Internetbehandling beskrivs bäst som en online-utbildning i KBT. Mycket av materialet är hämtat från självhjälpsmaterial. Kontakten med behandlaren sker främst via mejl som svarar på frågor och ger övningar oftast en bestämd tid en gång i veckan. Syftet var att var att undersöka vilka frågor klienterna ställde till sin terapeut under en vägledd internetbehandling vid depression och komorbida besvär. Med hjälp av en innehållsanalys med en kvantitativ inriktning, analyserades de frågor som 197 klienter ställde till sin terapeut under 10 veckors iKBT för depression och komorbida besvär. Av de som ställde frågor ställdes oftast en fråga. Av de 166 frågor som klienterna ställde till behandlarna var 45.1% frågor om att underlätta förståelse och tillämpning av materialet och kärntekniker. Näst vanligaste frågorna rörde terapiprocessen (44.0%). Förvånansvärt få (7.8%) var tekniska frågor och 3.1% gällde frågor utanför programmet som inte berörde iKBT. Frågornas karaktär skiljer sig inte från en vanlig ansikte mot ansikte-terapi. Få teknikfrågor ställdes vilket kan bero på att samplet var yngre välutbildade kvinnor. En vidareutveckling och framtida forskningsfråga kan vara att man undersöker hur klienter påverkas av hur behandlaren svarar på frågor skriftligt. Ytterligare ett syfte var att undersöka antal frågor och faktorer som kan bidra till att få eller flera frågor ställs. Dessutom undersöktes samband mellan förändring i depressionssymptom och antal frågor som ställdes samt öppnade moduler. Studiens resultat visade att det fanns ingen egentlig skillnad mellan dessa olika faktorer. Det blev ingen skillnad vad gäller förbestämd kontra egenvald behandling, det påverkade inte antalet frågor. Det fanns en effekt av schemalagt kontra stöd vid behov med det gällde meddelanden, inte frågor. Det fanns heller inget samband mellan depression, utfall i det och antalet frågor. Däremot var antalet frågor kopplade till hur många moduler som var öppnade.

Bakgrund En av vårdens stora utmaningar är den smärta och ångest i anslutning till invasiva ingrepp och omvårdnadsåtgärder som många personer upplever och det lidande som det därmed innebär för dem. För den enskilda personen är det värdefullt att finna den egna styrkan i samband med smärt- och ångestproblematik i vården. Sjuksköterskans ansvar är att finna omvårdnadsalternativ som är hållbara, personcentrerade, skänker hopp och stärker personens känsla av sammanhang. Litteraturöversikten vill belysa huruvida musik som en omvårdnadsåtgärd kan lindra smärta och ångest och därigenom komplettera farmakologiska ordinationer samt även minska mängden analgetika i samband med smärt och ångestproblematik i anslutning till invasiva ingrepp och omvårdnadsåtgärder. Syfte Syftet var att belysa musikens betydelse som omvårdnadsåtgärd för personer med akut smärta och ångest, vilka behandlas i vården. Metod Metoden för arbetet var en icke-systematisk litteraturöversikt där databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Även en manuell sökning genomfördes. Litteraturöversikten inkluderade 29 vetenskapliga artiklar. Samtliga 29 var randomiserad kontroll studie (RCT). De inkluderade artiklarna har granskats utifrån Sophiahemmets högskolas dokument för kvalitetsgranskning och sedan sammanfattats i Sophiahemmets högskolas matris. En integrerad analysmetod användes. Resultat Litteraturöversikten fann stöd för att musik kan användas som ett icke-farmakologiskt omvårdnadsalternativ med positivt resultat för att lindra smärta och ångest för personer med akut, nociceptiv smärta och ångest i deras kontakt med vården. Slutsats Musik som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd för personer med akut smärta och ångest i vården har ofta en positiv inverkan, är lätt tillgängligt till en låg kostnad samt fritt från biverkningar. Det är även ett bra omvårdnadsalternativ både ur ett personcentrerat- och hållbarhetsperspektiv. / Background One of the major challenges in healthcare is the pain and anxiety that many people experience in connection with invasive procedures and nursing interventions and the suffering it entails for them. For the individual, it is valuable to find their own strength in connection with pain and anxiety problems in healthcare. The nurse's responsibility is to find nursing alternatives that are sustainable, person-centered, give hope and strengthen the person's sense of coherence. The literature review seeks to shed light on whether or not music as a nursing measure can relieve pain and anxiety and thereby supplement pharmacological prescriptions and also reduce the amount of analgesics in connection with pain and anxiety problems in correlation with invasive procedures and nursing measures. Aim The aim was to illustrate music’s influence as a method of nursing intervention for people with acute pain and anxiety who are treated in healthcare. Method The method for this work was a scoping review, where data base searches were conducted in PubMed and CINAHL. Manual searches were also conducted. The review includes 29 scientific articles. All of the 29 were randomized controlled trials (RCT). The included articles have been reviewed according to the Sophiahemmet University document for quality review matris and thereafter summarized in the Sophiahemmet University's matrix. An integrated method of analysis has been used. Results Support, was found through the scoping review, that the use of music can be used as a non-pharmacological nursing alternative with positive results to relieve pain and anxiety for people with acute, nociceptive pain and anxiety in their contact with care. It is also a good nursing alternative from a person-centred care as well as a sustainability perspective. Conclusions Music as a non-pharmacological nursing measure for people with acut pain and anxiety in health care has often a positive impact and is readily available at a low cost as well with no side effects.

The purpose of this review was to examine in what situations patients with myocardial infarction could feel anxiety. We also wanted to examine what a nurse could do to relieve the anxiety. The results are based on eight scientific articles and one literature review. The results shows that the patient could feel anxiety before examinations and transfers. The patient's anxiety increased if relatives had anxiety and if there were a lack of information from the nurse. Information, support, teaching in different relaxations and music therapy are useful interventions, which the nurse could use to relieve the anxiety among patients with myocardial infarction. / Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka i vilka situationer patienten med hjärtinfarkt kunde känna ångest. Vi ville även undersöka vad sjuksköterskan kunde göra för att lindra denna ångest. Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar samt en litteraturstudie. Resultatet visade att patienten kunde känna ångest inför undersökningar, förflyttningar, brist på information från sjuksköterskan och vid överföring av ångest från anhöriga. Information, stöd, undervisning i olika avslappningsövningar och musikterapi är användbara omvårdnadsåtgärder, som sjuksköterskan kunde använda för att lindra ångest hos patienten med hjärtinfarkt.

The technical environment of a radiology department can cause anxiety for a child. The big machine, the narrow, hard bed, confined space, hammering noises, flashing lights, the sight of the needle for contrast injection may seem horrible. It requires knowledge of the child's characteristics, nursing skills and extra time for preparation for a radiology nurse to perform a successful examination. The purpose of this study was to examine children's experiences in a radiology department and the non-pharmacologic methods used in a radiology examination. Two questions were used to achieve this: How do children experience an X-ray examination? What are the non-pharmacological methods that could help to succeed in the examination of children in the radiology department? The study was conducted as a systematic literature review using six of Goodman's seven steps and the current research were sought in three databases and by manual search. Fifteen articles were sorted by seeking and sonsolidating their similarities and differences. The results show that children experience feelings of worry, anxiety and fear in different intensities in different stages of a procedure. However, there are alternative methods shown to be effective to use to calm down a young patient. These are play therapy, practice, distraction strategies, Cognitive Behavioral Therapy (CBT), hypnosis and music. / <p>Validerat; 20130130 (global_studentproject_submitter)</p>

Inledning: Bröst- och prostatacancer ökar snabbast hos kvinnor respektive män globalt. Cancerfallen förväntas öka med 47% från år 2020 till år 2040, detta gör att antal biopsier kommer att öka markant de kommande åren. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa hur vuxna patienter påverkas känslomässigt och fysiskt av att lyssna på musik i samband med bröst- och prostatabiopsier på röntgenavdelning. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes utifrån 12 framsökta Randomized Control Trial (RCT)-artiklar ifrån PubMed och CINAHL. Resultat: Tio av tolv artiklar rapporterade i sina resultat att patienters oro och ångest reducerades med musik. Sex av tio artiklar påvisade att smärta reducerades med musik som interventionsmetod. Två av sex artiklar visade på att de hemodynamiska parametrarna reducerades med musik i samband med biopsier. Slutsats: Musik som interventionsmetod kunde vara särskilt effektiv mot att reducera oro och ångest hos patienter, särskilt under eller efter biopsin. Musik kunde även till en viss del lindra smärta samt reducera de fysiologiska parametrarna som puls och blodtryck, dock inte till en påtaglig grad.

Bakgrund: Depression och ångest är två av de vanligaste folkhälsosjukdomarna inom psykiska sjukdomar. Omkring fem till åtta procent av barn i åldern 0–18 år lider av depression eller ångest. Depression påverkar personens energi och sinnesstämning vilket kan leda till en icke fungerande vardag. Ångest begränsar personens sociala tillvaro och kan även ge kroppsliga besvär. Att inte behandla dessa två sjukdomar kan leda till långsiktiga biverkningar. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på 13 inkluderande artiklar, 12 med kvalitativ ansats och en med mixad metod där endast den kvalitativa delen av resultatet inkluderades. Huvudresultatet visar att föräldrar upplevde en känsla av maktlöshet och att inte räcka till. Föräldrarna uppgav svårigheter i att veta när, var och hur de skulle söka vård till barnet. Sammantaget visade föräldrarna olika upplevelser om olika instanser inom sjukvården. Slutsats: Föräldrarna upplevde svårigheter i att identifiera sitt barns dåliga mående och känslor som skuld, skam och stigma var återkommande. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ta vara på föräldrars upplevelser av barnets förändrade mående. Sjuksköterskan ska arbeta för att främja en god relation där föräldrarna kan känna sig betrodda och sedda vilket kan leda till en förbättrad upplevelse av vården. / Background: Depression and anxiety are two of the most common dieseases among the population, when talking about mental illness. Around five to eight procent of the children in the age from 0 – 18 suffers from depression or anxiety. Depression has a direct influence of the energy as well the mood of a human being. It can lead to problems in the every day life. Anxiety limits the social life and can also cause physical damage. Not treating these two diseases can lead to long-term side effects. The aim of this study was to describe parents experiences of living with a child with mental illness.  Method: A literature study with a descriptive design based on 13 included articles, 12 with a qualitative design and one with a mixed method design where only the qualitative part of the results were included. Results: Parents experienced a feeling of powerless and helpless. There where also uncertanties in knowing when, where and how they should reach out for help concerning their child. Overall the parents had different experiences among different instances in the health care. Conclusion: Parents experienced difficulties in identifying the childs poor well beeing. Feelings like guilt, shame and stigma were recurring. The role of the nurse is important, especially when it comes down to the experiences from the parents concerning a change in the well beeing of the child. The work of the nurse should be about encouring a good relationship with the parents, making them feel trusted and seen and therefore perciving an improved experience in the health care.