Att leda spelare genom ett spel kan ske genom många olika metoder som med hjälp av ljus, pilar och markörer. Men i vardagen finns inte många av dessa typer av vägledning om man inte räknar in mobiler och GPS. Utan i vardagen förlitar vi människor oss på landmärken för att navigera i vår omgivning. Det är i alla fall teorin som denna undersökning delvis bygger på. Kan man utifrån dessa teorier om hur visuella skillnader i föremål förändra hur vi navigerar ett spel? Det är tanken bakom denna undersökning. Utifrån specifika skillnader i utseendet samt placeringen av föremål designades en spelmiljö för att se hur dessa har inverkan på spelare. Detta testades genom att i huvudsak göra en undersökning där respondenter fick berätta i realtid samt efter motivera sitt individuella utforskande av miljön. Resultaten av studien visade att inga tydliga direktiv kan ges för att designa landmärken för att få de att tas i konsekvent ordning, utan navigering i spel skiljer sig gentemot navigering i verkliga världen. Men dessa visuella principer har istället stor inverkan i vissa fall på betydelsen av ett objekt för spelaren. Varför landmärket finns där och vad det är till för, vilket influerar olika personer att navigera på olika sätt samt av olika anledningar.

Den här empiriska studiens syfte var att undersöka lågstadieelevers upplevelser med att arbeta med öppna matematiska problem genom intervjuer, samt att skapa en större förståelse för hur elever kan lösa dessa typer av uppgifter med hjälp av representationer och lösningsstrategier.  Datan har analyserats utifrån en kvalitativ tematisk analys. Studiens empiri samlades in genom att samtliga elever i respektive årskurs fick lösa ett öppet matematiskt problem med valfri representation och/eller strategi. Därefter genomfördes en semistrukturerad intervju där tre elever i årskurs två och sex elever från årskurs tre intervjuades. Resultatet visade att flertalet elever använde representationerna bild, symbol samt bild och symbol i kombination. Dessutom visade resultatet att de flesta eleverna föredrog lösningsstrategierna rita en bild samt gissa och pröva. Dock har vissa utav eleverna enbart redovisat svar och det är därför svårt att veta hur de har tänkt kringt uppgiftens lösning. Med utgångspunkt i elevernas intervjusvar har tre teman kunnat urskiljas, bilder bidrar till lösning, öppna matematiska problem är nytt och flera möjliga svar uppskattas

I detta arbete ville jag titta närmare på hur eleverna ser på sitt eget lärande vad gäller laborationer och demonstrationer. Därför genomförde jag en enkätundersökning på en 7-9-skola och en gymnasieskola i Skåne där eleverna fick ge sin syn på hur roligt och lärorikt det är med laborationer och demonstrationer. Jag ville jämföra det med hur lärarna såg på de två arbetssätten och hade därför intervjuer med flera lärare vid de båda skolorna. Resultaten pekar på att eleverna uppskattar såväl demonstrationer som laborationer, både vad gäller underhållningen och lärandesituationen. Även om ingen direkt jämförelse mellan laboration och demonstrationer gjordes antyder resultaten att elevernas uppfattning avseende laborationer och demonstrationer är liknande, det vill säga att eleverna har samma inställning till laborationer som demonstrationer. Lärarnas uppfattning är annorlunda då deras uppfattning är att laborationer är det bästa, och att demonstrationer endast bör användas i undantagsfall. I arbetet tittade jag även på elevernas och lärarnas uppfattning gällande de så kallade öppna laborationerna. Elevernas svar var ordentligt spridda och även om nästan tre av fyra elever menade att de tyckte att laborationerna var roliga var det mer än hälften som ställde sig tveksamma till hur mycket de lärde sig. Även lärarnas inställning är tudelad och en del menar att det finns mycket positivt att hämta från de öppna laborationerna, medan andra hävdar att det blir rörigt och eleverna har svårare för att lära sig saker. De flesta lärare i studien anser dock att öppna laborationer främst fungerar bra för de duktiga eleverna.

Enligt både nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste åren. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sämst i undersökningen. Just PISA-undersökningen är till stora delar baserad på problemlösning och förståelse, med utgångspunkt av detta har jag lagt fokus på att utveckla inkludering och förståelse i matematikundervisningen.För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgång där jag gått igenom forskning inom matematik men även inkludering, kommunikation. Jag har även tagit del av flera rapporter från skolverket. Jag märkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frågor är näst intill obetydlig. Med detta i åtanke gjorde jag även två stycken intervjuer med pedagoger som arbetar mycket med öppna frågor, här fick jag en bra insikt i tankarna omkring, metodiken samt deras resultat.Som en del av detta utvecklingsarbete har jag gett förslag på hur man kan arbeta med öppna frågor men har även gett mig in på att försöka definiera vad de är för något. Framförallt hur de kan hjälpa till för att inkludera samtliga elever i undervisningen. Jag tar även upp problem med läroböckerna inom matematiken och hur de hämmar kommunikationen och inkluderingen av elever i dagens undervisning.

Abstract Med tanke på den senaste flyktingströmmen som drabbade Sverige år 2015 så antar vi att allt fler nyanlända barn kommit till de öppna förskolorna. Därmed vill vi undersöka pedagogernas förhållningssätt och uppfattningar kring inkludering av nyanlända barn på en öppen förskola. I den teoretiska utgångspunkten har vi valt att utgå från Onsjös (2006) tre aspekter kring inkludering som är, social–, rumslig– och didaktisk inkludering för att kunna analysera empirin. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer och intervjuer. Det empiriska materialet har samlats in genom två stycken intervjutillfällen med två stycken förskollärare på Blåbärets öppna förskola. Vi har även gjort fem stycken observationer, där vi observerat pedagogerna kring hur de förhåller sig till sitt arbete för att inkludera de nyanlända barnen i verksamheten. Vårt insamlade material innefattar även ett frågeformulär med kompletterande frågor. Huvudresultatet i vår studie visar på att föräldrarna har stor betydelse för pedagogernas förhållningssätt för att inkludera de nyanlända barnen. De resultat vi kommit fram till genomsyras av föräldrarna och hur pedagogerna använder sig av dem för att inkludera de nyanlända barnen.

Syftet med min studie är att undersöka öppna förskolans pedagogiska, sociala och familjestödjande funktion i förhållande till det givna uppdraget? Hur uppfattar föräldrar verksamheten, hur ser pedagogerna på den och på sitt uppdrag. I vilken utsträckning är verksamheten pedagogisk snarare än en social gemenskap och hur ser föräldrar och pedagoger på verksamheten som socialt stödjande? Studien utförs för att undersöka öppna förskolans betydelse för föräldrarna som pedagogisk, social och familjestödjande verksamhet och vilken roll pedagogerna har i denna. Jag har använt mig av kvalitativ intervju med pedagoger, observation i verksamheten och enkätundersökning med föräldrar för att nå mitt mål med studien.Resultatet av studien visar på att verksamheten upplevs positiv av föräldrarna både pedagogiskt och i socialt stödjande sammanhang. Verksamheten vilar på en daglig pedagogisk verksamhet medan den sociala gemenskapen och pedagogernas stödjande funktion är mer flytande och varierar från dag till dag beroende på besökarnas behov. Utmaningen för pedagogerna är att skapa kontakt med besökaren utan att tränga sig på och göra mötet på öppna förskolan till en positiv upplevelse för både barn och vuxna.Nyckelord: pedagogisk verksamhet, socialt stödjande, öppna förskolan

Brädde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frågor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). Speciallärarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeBåde internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försämrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare är eniga om att elevernas problemlösningsförmåga måste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson från högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frågor i matematik. Vi inriktade oss på att se i vilken utsträckning som speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor och hur detta arbetssätt påverkar elevernas lärande? Eftersom ämnet matematik är så brett valde vi att avgränsa oss inom området geometri. Med begreppet öppna frågor menar vi uppgifter som kan ha flera olika svar.SyfteEn av den specialpedagogiska forskningens uppgifter är att visa på vilka pedagogiska val som kan/bör göras samt vilka konsekvenser dessa val kan få för eleverna. Därför är syftet med vårt examensarbete att se om speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor inom området geometri. Om öppna frågor används vill vi se om effekterna upplevs som positiva eller mindre positiva av speciallärarna/specialpedagogerna.Teoretisk ramDe teoretiska utgångspunkterna har vi hämtat från Vygotskijs sociokulturella teori, samt känslan av sammanhang och kommunikativ relationsriktat perspektiv, KASAM.MetodGenom enkäter har vi tagit del av speciallärares/specialpedagogers användning av öppna frågor inom geometri. Vi valde att skicka ut enkäterna i tre olika kommuner. I enkäten fick pedagogerna ange exempel på en öppen fråga inom geometri. Dessa exempel har vi analyserat tillsammans med enkäten.Resultat med analysSammanfattningsvis pekar vår studie på att speciallärare/specialpedagoger ibland använder sig av öppna frågor inom geometri. Speciallärare/specialpedagoger upplever att öppna frågor gör eleverna aktiva. Samarbetet med andra blir tydligt och de reflekterar över sina lösningar. De blyga och tysta elevernas röster hörs mer. Det som upplevs mindre positivt är att detta arbete är tidskrävande och att pedagogerna känner svårighet att formulera öppna frågor. Vi kan inte dra en generell slutsats då vi upplever att svarsfrekvensen är låg. Våra resultat indikerar att oberoende av antal yrkesverksamma år eller utbildning så använder speciallärarna/specialpedagogerna öppna frågor inom geometri. Flest svarande har arbetat upp till tio år som speciallärare/specialpedagog. Öppna frågor används mest i de lägre skolåren med undantag för förskoleklass. Av pedagogerna som deltagit i undersökningen hade endast fem av tjugosju en matematisk utbildning. Samtliga pedagoger som använde sig av öppna frågor var kvinnor. Det var fler som var utbildade till specialpedagoger än till speciallärare, två hade dubbel kompetens.Pedagogiska implementeringarI det centrala innehållet i kursplanen kan eleverna arbeta på olika kunskapsnivåer med hjälp av öppna frågor. Genom öppna frågor har eleverna möjlighet att visa på sina förmågor vilket är det som bedöms enligt Lgr 11. Vår förhoppning är att öppna frågor kommer att användas mer oberoende av årskurs och skolform i framtiden.Tyvärr finns det inte så mycket forskning om öppna frågor inom matematiken. Runt om i världen används öppna frågor, men det kallas inte alltid för just öppna frågor. För den forskning som är gjord inom detta område har forskarna påvisat att öppna frågor gynnar eleverna positivt i deras kunskapsutveckling. Vår fulla övertygelse är att öppna frågor inomgeometri kan utveckla elevernas kunskaper. Genom öppna frågor kan eleven motivera sina lösningsstrategier och genom diskussioner kan de ta del av andras tankegång vilket kan leda till ett lärande, både nu och för framtiden.

Många kommuner i Sverige har påbörjat arbetet med publicering avöppna data, men de har många problem som behöver lösas. Den härstudien riktade in sig på att kartlägga problem som kommuner har, och tareda på eventuella lösningar som andra kommuner har hittat för atthantera det. Resultaten i studien tar upp problem som kommunerna harerfarit, och vilka lärdomar de tar med sig, samt kunskaper som kan förasvidare till andra kommuner som har liknande problem. Kontakt medkommuner har gjorts synkront genom digitala intervjuer, därrespondenterna har berättat om sitt nuläge av publicering av öppna data,och vad de har lärt sig. Resultatet som studien visade på innehåller blandannat förslag på hur man kan överkomma varierande problem, som t exägandeskap av data och specialistkompetenser.

A Visual Method in Mathematics – from a special need education perspective Sverige har under en längre tid påvisat låga resultat i matematik i internationella mätningar. Vissa källor anser att det beror på att matematikundervisningen inte följer läroplanens mål med att vara ett problemlösande och reflekterande ämne.  Denna studie, A Visual Method in Mathematics – from a special need education perspective, undersöker arbetssättet i ett nyare läromedel i matematik där utgångspunkten är att utveckla elevernas tankar och förståelse för matematik. Utifrån en lärarhandbok ska läraren väcka elevernas intresse samt få dem att upptäcka och skapa förståelse för matematiken genom problemlösning och resonemang. Författarna till denna studie vill se om och i så fall hur arbetssättet gör mångfalden av elever i ett klassrum delaktiga och om det finns utmaningar med detta. Studien är en kvalitativ undersökning som är grundad på observationer och lärarintervjuer i tre elevgrupper i årskurs 3. Resultatet visar att arbetssättet är fungerande för elevers delaktighet och kunskapsutveckling. Dock finns det elever som inte kan delta i helklassundervisningen i full utsträckning.

AbstractThe overall purpose of this paper is to describe whether, and if so, how the principals in their profession are influenced by the govern from "Öppna jämförelser". In order to answer the research questions, the principal's perceptions about their profession need to be made visible. The choice of method therefore becomes interviews (Esaiasson, et al., 2011, pp. 252-256). The four principal correspondents are active in two municipal and two private school organizations within two municipalities. A private school and a municipal principal are interviewed from each municipality. The theoretical starting points are theories of management of professions and Gore's theory of discipline based on Foucault's ideas of power.The results of this study show that the principal profession practice is influenced by govern based on "Öppna jämförelser". " Öppna jämförelser " as a management tool also create changing authority mechanisms within school organizations. Relations have changed based on power, and according to respondents, clearer authority has been created for the mandator and parents. The main difference between the principal’s experience between private schools and municipal schools is the distance to the mandator.