Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mäta matematisk kreativitet på olika sätt och att jämföra den matematiska kreativiteten mellan olika åldrar och mellan könen. 142 elever från åk 6, åk 8 och åk 1 i gymnasiet gjorde två test, test A och test B. Resultaten från test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsätta att använda samma strategi när den inte är optimal längre. I detta test visade pojkarna bättre resultat än flickorna. När det i test B gällde att komma på många rätta lösningar var det deltagarna från åk 8 som visade större kreativitet än de övriga deltagarna i detta test. Studien antyder att det är viktigt att eleverna får en varierad matematikundervisning där de provar olika sätt att tänka. I test A verkar det finnas en grupp deltagare som inte vågar bryta en etablerad strategi utan de återgår hellre till att använda en intränad strategi även om den inte är den bästa. Deltagarna från åk 6 visade minst matematisk kreativitet i de båda testen i jämförelse med de andra två årskurserna.

This study examines how Borlänge municipality can initiate their work with open data. To open data means that the organisation has in the past kept their datasets closed from public, the point with the project is to publicize datasets to encourage opportunities and innovation in society.Since 2016 Riksarkivet has had a mission to make sure that Swedish governmental bodies have opened a dataset of some type, this mission will finish at the end of 2018. The mission itself has originated from an EU directive and been fitted to Swedish law.This study has collected data and experiences from other municipalities but also from stakeholders and an expert in open data. The study has also collected information online, such as guides, frameworks and processes. All of the collected data served as a foundation for the startplan we composed for Borlänge municipality. / Denna studie undersöker hur Borlänge kommun kan inleda sitt arbete med öppna data. Att öppna sina data betyder att verksamheten tidigare har hållit sina datamängder stängda från allmänheten, syftet med arbetet är då att offentliggöra datamängder för att främja möjligheter och innovation i samhället.Sedan 2016 har Riksarkivet haft i uppdrag att se till att samtliga svenska myndigheter har öppnat någon mängd och typ av data, detta ska vara klart till slutet av 2018. Uppdraget i sig har härstammat från ett EU direktiv och anpassats till svensk lag.Denna studie har samlat in data och erfarenheter från andra kommuner men också från intressenter och en expert inom öppna data. Studien har även samlat in information som finns online, såsom guider, ramverk och processer. Dessa insamlade data låg till grund för den startplan vi sammanställde för Borlänge kommun.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elever i årskurs tre och fyra uppfattar likhetstecknet och hur deras lärare undervisar begreppet ”likhetstecknet” för att öka förståelsen hos eleverna. För att kunna besvara mina frågeställningar använde jag mig av en kvantitativenkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Samtliga elever fick svara på en gruppenkät, som bestod av nio prealgebraiska utsagor där likhetstecknet har en central roll. Elevernas svar analyserades och klassificerades i fyra olika kategorier: strukturell uppfattning, operationell uppfattning, annat och inget svar. I mina intervjuer deltog tio elever och två grundskollärare. Intervjuerna gjordes för att ge eleverna möjlighet att muntligen uttrycka sin uppfattning om likhetstecknet. Lärarna beskrev i intervjun hur de bedriver sin undervisning angående likhetstecknet. Min undersökning påvisar att många av eleverna har en ofullständig förståelse av likhetstecknets innebörd. Eleverna uppfattar likhetstecknet som ett operationellt tecken, det vill säga som en uppmaning att utföra en räknehändelse. Vidare visar min undersökning att lärare använder sig av ett laborativt och undersökande arbetssätt för att underlätta för eleverna att förstå begreppet ”likhetstecknet”. Det är viktigt för läraren att ha ett varierande arbetssätt och fortlöpande söka sammanhang ur elevens perspektiv. Nyckelord: Ekvivalens, likhet, likhetstecken, operationell uppfattning, strukturell uppfattning, öppna utsagor.

Öppna data är något som blir en allt mer utbredd och cementerad del av svenska myndigheters verksamhet och strävans efter öppenhet och transparens. Ur myndigheternas verksamhetsprocess skapas en enorm mängd information som har potential att publiceras som öppna data. För att en publicering ska vara trovärdig och försvarbar ur ett demokratiskt perspektiv där öppna data utgör en del av en öppen förvaltning måste urvalet för publiceringen av information vara väl genomtänkt och teoretiskt grundad. Det här är speciellt viktigt för öppna data då få juridiska aspekter styr urval och prioritering av vilken information som ska bli öppna data. Den här studien undersöker på vilka grunder sju svenska nationella myndigheter gör sitt urval, sin selektering och sin prioritering av information som ska bli öppna data. Ett stort fokus ligger på myndigheternas arbete informationsvärdering.      Studien är baserad på åtta halvstrukturerade intervjuer med respondenter från sju olika nationella myndigheter. Respondenterna fått svara på frågor om arbetet med öppna data som myndigheten de representerar utför. För att analysera insamlad data har en kategorisering och kodning grundad i Theodore Schellenbergs teori om primära och sekundära värden gjorts och använts. Kategoriseringen och kodningen används för att analysera och förstå myndigheternas informationsvärdering.      Resultatet av studien visar att samtliga myndigheterna som undersöktes grundar urval, selektering och prioritering av öppna data främst i sekundära värden. Det innebär att informationens värde främst bedöms efter vilket värde den har för allmänheten, forskarvärlden, demokratin eller liknande. Fyra av sju myndigheter grundar också urval, selektering och prioritering i primära värden vilket innebär att informationen värderas efter dess värde för den egna myndighetens verksamhet. Studien visar också att urval, selektering och prioritering starkt grundar sig i hur mycket resurser informationen kräver för att publiceras som öppna data.

Examensarbetet föreslår en effektivare process för att analysera olika frågeställningar vid Skatteverkets utveckling av öppna API:er. Frågeställningarna är främst olika juridiska krav men också tekniska och säkerhetsmässiga. Skatteverkets har i dag ett antal e-tjänster med potential att utveckla till öppna API:er. Skatteverket är den svenska statliga myndighet som ansvarar för folkbokföring, beskattning, fastighetstaxering med mera vilket skulle vara ett steg framåt i den moderna e-förvaltningen. Rapporten tar också upp bakgrundsfakta om det juridiska, om öppna data samt olika sätt att använda och tillgängliggöra API:er för allmänheten och skillnaderna mellan öppna data och API:er. Vi har lagar och regeringsdirektiv som öppnar upp och uppmuntrar vidareutnyttjande och tillgång till data, men vi har också lagar som skapar begränsningar vilket gör analysen för att tillgängliggöra mer information väldigt viktig. Förutom vanliga lagar gäller också registerlagar som definierar mer precist hur Skatteverket får arbeta med registerlagsskyddad information. Skatteverkets nuvarande e-tjänster och API:er har analyserats med tanke på vidareutveckling samt undersökning av hur medarbetare på Skatteverket ser på framtida användning av dessa API:er samt nätverksekonomin. Som ett exempel kan det tänkas att man med hjälp av API:er via företags affärssystem enkelt kan göra en CSR-förfrågan varje månad för att då kunna justera skatteinbetalningar och minska riskerna att de anställda fått för mycket eller för lite skatt inbetalt till Skatteverket vilket kan leda till problem. Detta sparar också tid på företagens personalavdelningar. Ett flödesschema har konstruerats för att ge ett effektivt stöd i analysen, om det är lämpligt att en e-tjänst tillgängliggörs via API, samt utvecklingen av API-tjänsten. Den komplexa kravbilden gör att det är svårt att ge ett standardsvar för om det är lämpligt för att e-tjänster tillgängliggörs via API samt att det också är viktigt att ha säkerheten i åtanke. Det är också viktigt att vara införstådd med att teknik och juridik förändras över tid vilket medför att det behövs kontinuerliga analyser för att se att de uppfyller samtliga krav. / The thesis propose a more efficient process for analyzing different issues at the Swedish Tax Agency's development of open APIs. The issues are primarily different legal requirements but also technical and security aspects. The Swedish Tax Agency currently has a number of e-services with the potential to develop into open APIs. Skatteverket is the Swedish government agency responsible for public records, taxation, property valuation, and this would be a step forward in modern e-government. The report also addresses background facts about the legal, open data, and different ways of using and making available public APIs and the differences between open data and APIs. We have laws and government directives that open up and encourage reuse and access to data, but we also have laws that create limitations, making the analysis to make more information available very important. In addition to ordinary laws, register laws also define more precisely how the Tax Agency is allowed to work with data protection. The Tax Agency's current e-services and APIs are analyzed in terms of further development and examination of how employees at the Swedish Tax Agency look at the future use of these APIs as well as the network economy. As an example, it can be assumed that with the help of APIs through corporate business systems could easily do a monthly CSR-request to be able to adjust tax payments and reduce the risks that employees have received too much or too little tax paid to the Tax Agency which can lead to problems. This also saves a lot of manual work for the human resources department of corporations. The report presents a flow chart that can be used as support to determine whether it is appropriate for an e-service to be made available through an API, and the development of the API-service. The complex requirements makes it difficult to provide a standard response if it is appropriate for e-services to be made available through APIs and that it is also important to keep the security in mind. It is also important to be aware that technology and laws change over time which means that a continuous analysis is required to ensure that they meet all requirements.

Det råder ingen tvekan om att kökets roll i bostaden är viktig idag. Detta examensarbete ska belysa hur köksutformning i nyproducerade flerbostadshus förhåller sig till allmänna regler och rådande trender. Utgångspunkten i arbetet är kökets fysiska planering, uppställning av inredning, utrustning samt kökets förhållande till den övriga bostaden.  Vid arkitektritad köksutformning finns det krav och riktlinjer för hur ett kök bör utformas som återfinns i byggregler, standarder och handböcker. Det här examensarbetet är baserat på en initial känsla av att det finns ett glapp mellan regler, standarder och normer inom köksutformning mot hur kök generellt byggs och används idag. Känslan har varit att arkitektritade kök i flerbostadshus som följer en standard upplevs enkla, likartade och begränsade i sin utformning i jämförelse med de möjligheter som finns för köksutformning på privatmarknaden. Genom att kartlägga viktiga regler, normer och riktlinjer, kökets historia samt rådande trender har kök i nyproducerade flerbostadshus analyserats och jämförts. I rapportens diskussion resoneras om den initiala känslan var motiverad och här eftersträvas formuleringar som svarar på ...är kök i takt med tiden?

Inför sommaren 2015 var 40 % av alla bygglovsansökningar som skickades in till Karlstads kommun antingen felaktiga eller ofullständiga och det leder till stora förseningar på tiden det tar från inskickad ansökan till att beslut fattas från kommunens handläggare. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka om det med hjälp av gamification och öppna data går att förenkla e-tjänster och på vilket sätt, med ansökan av byggnadslov som exempel på en kommunal e-tjänst på hos Karlstads kommun. Gamification innebär att applicera spelmekanismer eller spelupplevelser i icke spelrelaterade sammanhang för att öka motivationen och engagemanget hos användarna. Öppna data är när data som tidigare inte varit tillgänglig blir disponibel för allmänheten att använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än källangivelse. Kandidatuppsatsen har genomförts i form av litteraturgenomgång som bas och kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med gamification, öppna data eller kommunala e-tjänster. Slutsatserna av undersökningen visar att e-tjänster kan behöva bli mer självförklarande och enklare så att fler medborgare klarar av att använda e-tjänsten. Genom att applicera enklare spelmekanismer som passar till kontexten hos en e-tjänst och informationen som går att få ut genom öppna data är det möjligt att förenkla e-tjänster och göra de mer motiverande för slutanvändaren. Gamification kan göra e-tjänster enklare och mer motiverande med till exempel:  Ge användaren mer feedback  Sparfunktion så att användaren får möjlighet att spara sina framsteg  Förloppsindikator så att användaren kan följa hur långt i processen den kommit Öppna data kan göra e-tjänster enklare och mer motiverande med till exempel:  Geografisk data  Korslänkning av olika öppna data

I denna uppsats diskuteras hur man kan utföra koncentrerat arbete i ett öppet kontorslandskap på bästa sätt. Fokus har legat i att skapa en avskärmande produkt som underlättar arbete i en fokuszon, tillhörande ett öppet kontorslandskap på ett aktivitetsbaserat kontor. Olika distraktioner som kan uppstå i öppna kontorslandskap, samt vad som kan åtgärda dessa problem kommer också tas upp. Jag har fokuserat på distraktioner som ljud och rörelse men också kommit fram till att det är viktigt med ett personligt utrymme på arbetet. Projektet resulterade i en ljudabsorberande, skjutbar sidoskärm till skrivbordet. Produkten är ett resultat av ett samarbete mellan mig och företaget Frapett.

Syftet med denna studie är att undersöka hur öppna och slutna problemuppgifter påverkar elevers lärande i matematik. Datainsamlingsmetoden baseras på sex problemuppgifter, som arton elever i andra och tredje klass genomför parvis. För att få ett bredare underlag görs även semistrukturerade intervjuer med dessa elever i samband med genomförandet av problemuppgifterna. Intervjuer om undervisning och problemlösning görs också med de tre klasslärarna. Empirin analyserades efter Pólyas (2003) fyra faser (att förstå problemet, att göra upp en plan, att genomföra planen, att se tillbaka) som bör följas vid lösning av en problemuppgift, samt efter Bernsteins (2000) analysverktyg, klassifikation och inramning, som beskriver undervisningsupplägg. Resultatet visar att lärarna i studien arbetar efter vad som kan liknas vid de fyra faserna. Lärarna varierar mellan öppna och slutna problemuppgifter i sitt arbete med problemlösning. Eleverna löser problemuppgifterna enligt de fyra faserna, men med viss hjälp i fas fyra, vilket innebär att man ska titta tillbaka på vad man gjort. Elevernas lärare har olika upplevelser om vilken problemtyp som deras elever föredrar att arbeta med. Resultatet visar att lärarnas uppfattning är att hälften av eleverna föredrar öppna problem och andra hälften föredrar slutna problem. Enligt eleverna själva uttrycker majoriteten dock att de föredrar öppna problemuppgifter.

För sju år sedan publicerades nya läro-, ämnes- och kursplaner som efterfrågar en undervisning som främjar elevers förståelse för naturvetenskapernas karaktär. Öppna laborationer är ett alternativ. Dock kräver dessa mycket tid och lärare med egna erfarenheter från forskningsliknande aktiviteter. Därför finns ett behov att utveckla mindre tidskrävande undervisningsmetoder som uppfyller målen. Syftet med arbetet som presenteras här är att genom designforskning ta de första stegen mot utvecklingen av en sådan undervisningsmetod. En metod som synliggör det naturvetenskapliga förhållningssättet redan vid introduktion till ett nytt kunskapsområde och som kan lägga en viktig grund i elevers förståelse för ämnet och undersökande arbetsformer. Resultat visa att det finns potential för en sådan undervisningsmetod eftersom metoden inte bara främjar elevers naturvetenskapliga förhållningssätt utan även deras motivation, nyfikenhet och koncentration.​