Vi lever idag i en värld vars klimat är under förändring. De stigande temperaturerna leder till att havsnivån har stigit och även i framtiden kommer att fortsätta att stiga. När havsnivån stiger kommer kustnära områden vara tvungna att på något sätt skydda sig emot de högre vattennivåerna. Huvudstudien är över Göteborgs stad, där intervju genomfördes med Ulf Moback på Göteborgs stad. För att få perspektiv på Göteborgs stads arbete gjordes valet att även studera en annan stad med liknande problematik, Malmö. Studiens syfte var att undersöka hur Göteborg och Malmö avser att skydda staden från den stigande havsnivån. För att uppnå studiens syfte genomfördes dels en intervju och dels en dokumentstudie. Intervjun genomfördes med Ulf Moback som arbetar som landskapsarkitekt på Göteborgs stad. I dokumentstudien studerades Malmö Stads framtida planer för att skydda sig mot den stigande havsnivån. De resultat som framkom analyserades sedan utifrån fem olika steg som Länsstyrelsen (2011) anser vara viktiga i arbetet med att anpassa städer för att klara stigande havsnivåer. Studiens syfte och frågeställningar uppfylldes och resultatet belyser att städerna vidtar flera olika åtgärder för att skydda sig från en stigande havsnivå. Det finns också en mängd likheter i de båda städernas tankar kring hur de skall skydda sig för det stigande havet. En gemensam nämnare i deras arbete är att båda städerna har för avsikt att anlägga ett större översvämningsskydd i form av olika typer av barriärer. En annan gemensam nämnare i städernas arbete är att de verkar se konsekvenslindring som en viktig åtgärd. Denna konsekvenslindring består framförallt av att en anpassning av byggnader sker för att de skall tåla en eventuell översvämning. Ett ytterligare resultat som framkom i studien var att dessa två svenska städer ser Nederländerna som ett gott exempel när det gäller arbetet med att skydda sig mot de stigande havsnivåerna. De hämtar också mycket tips och erfarenheter från Nederländerna när det gäller att bygga olika former av översvämningsskydd.

<p>I och med de klimatförändringar som sker världen över ökar också frekvensen av naturolyckor. Översvämningar är en av de naturolyckstyper som drabbar nästan alla delar av världen och kan leda till förödande konsekvenser. Översvämningar i Sverige leder oftast bara till ekonomiska förluster medan det i fattiga länder handlar om sociala konsekvenser. Klimatfrågan och dess konsekvenser har satts i centrum för både FN, EU och regeringar runt om i världen och fått högsta prioritet. Dessutom har översvämningar antagits som en egen del av klimatkonsekvenserna och behandlas specifikt av till exempel EU och Sveriges Regering. Uppsatsen tar upp hur konsekvenserna av en översvämning i Mälaren ser ut i Köpings kommun med klimatförändringar och översvämningsproblematik som bakgrund och hur arbetet med anpassning och förebyggande åtgärder ser ut på global, nationell och lokal nivå.</p> / <p>Considering the climate changes that are going on all over the world, the frequency of natural disasters also have increased. Flooding is one of the natural hazards that affect almost all parts of the world and can lead to devastating consequences. In Sweden flooding mostly leads only to economic losses while in poor countries it is a question about social consequences. The question about the climate and its consequences has been the head question for UN, EU and governments all around the world and recived highest priority. Furthermore flooding is considered as an own part of the climate consequences and is specially treated by for example EU and the Swedish government. This essay is treating the consequences of flooding of lake Mälaren in Köping municipality with climate change and flooding problems as an background and how the work with adaptation and precautionary actions looks like at global, national and local level.</p>

I och med de klimatförändringar som sker världen över ökar också frekvensen av naturolyckor. Översvämningar är en av de naturolyckstyper som drabbar nästan alla delar av världen och kan leda till förödande konsekvenser. Översvämningar i Sverige leder oftast bara till ekonomiska förluster medan det i fattiga länder handlar om sociala konsekvenser. Klimatfrågan och dess konsekvenser har satts i centrum för både FN, EU och regeringar runt om i världen och fått högsta prioritet. Dessutom har översvämningar antagits som en egen del av klimatkonsekvenserna och behandlas specifikt av till exempel EU och Sveriges Regering. Uppsatsen tar upp hur konsekvenserna av en översvämning i Mälaren ser ut i Köpings kommun med klimatförändringar och översvämningsproblematik som bakgrund och hur arbetet med anpassning och förebyggande åtgärder ser ut på global, nationell och lokal nivå. / Considering the climate changes that are going on all over the world, the frequency of natural disasters also have increased. Flooding is one of the natural hazards that affect almost all parts of the world and can lead to devastating consequences. In Sweden flooding mostly leads only to economic losses while in poor countries it is a question about social consequences. The question about the climate and its consequences has been the head question for UN, EU and governments all around the world and recived highest priority. Furthermore flooding is considered as an own part of the climate consequences and is specially treated by for example EU and the Swedish government. This essay is treating the consequences of flooding of lake Mälaren in Köping municipality with climate change and flooding problems as an background and how the work with adaptation and precautionary actions looks like at global, national and local level.

Det här arbetet undersöker några olika temporära och semi-permanenta översvämningsskydd som tillverkas i Sverige och Norge: Aqua Barrier (pallbarriären), AquaFence (Semi), NOAQ Tubvall och DamLite. Fokus ligger på vilka egenskaper en temporär barriär bör ha, samt dess roll i den totala hanteringen av översvämningar i jämförelse med t.ex. permanenta lösningar och sandsäckar. För att ta reda på detta har jag gjort en litteraturstudie samt ett fåtal intervjuer med anställda på Räddningstjänsten i Karlstad, Arvika kommun och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. De egenskaper som nämns av alla och kan identifieras som viktigast är hög dämningshöjd (vid behov), snabb monteringstid och att barriären ska kunna fungera lika bra på olika underlag. Övriga kriterier är bra förvaringsmöjligheter (lite plats och lång hållbarhet), hållfasthet mot flytande föremål, låg sabotagerisk, klara ojämn mark, låg vikt per enskild del för att underlätta transport vid montering och pris. De tidigare nämnda barriärerna har undersöks i förhållande till dessa egenskaper, se tabell 1 och 2 för sammanfattning. Inga självständiga tester har genomförts, allt utgår från tester genomförda av andra, intervjuer och produktinformation från tillverkarna. När det gäller temporära översvämningsskydd och deras roll jämfört med permanenta lösningar så är slutsatsen att det varierar från situation till situation beroende på geografiska och monetära faktorer. I Arvika ansöker man om att få bygga en permanent damm över ett 100m långt sund, vilket i deras fall kommer att kosta hälften så mycket som en 4.1km lång temporär eller semi-permanent barriär längs strandkanten. Alla städer har inte en sådan möjlighet, och då kan det vara billigare att använda sig av temporära översvämningsskydd. I övrigt kan man använda temporära översvämningsskydd som ett komplement för permanenta lösningar genom att t.ex. valla in samhällsviktiga byggnader eller öka dämningshöjden av den permanenta vallen. En annan slutsats som tas upp i diskussionen är att en teoretiskt baserad undersökning som denna inte bör användas som beslutsunderlag. Jag anser att man behöver utföra praktiska tester för att få en bättre bild av hur barriärerna fungerar innan man köper dem.

Sammanfattning   Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spår en framtid då Sveriges klimat till större del präglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebära. Så väntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen är att kartlägga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer påverka samhället. Materialet studien bygger på har inhämtats från flera håll, men främst kommer det från SMHI, tidningsartiklar, räddningstjänster och kommuner. Sedan har en sammanställning gjorts där de identifierade händelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien är avgränsad till att endast inkludera händelser under sommarmånaderna juni, juli och augusti eftersom flest händelser av intensivt regn bedöms inträffa då. Resultatet visar stor geografisk spridning av inträffade regn, och liten kronologisk spridning. Alla landets län har drabbats men i norra och södra Norrland är förekomsten gles eller obefintlig, medan delar av mellersta Norrland, Svealand och Götaland påvisar flera koncentrerade områden. Kronologiskt sett inträffade den största delen av regnen i slutet av juli – minst antal drabbade juni. Konsekvenserna som rapporterats har till största del handlat om översvämmade bostäder och andra byggnader, samt erosionsskadade vägar och järnvägar. En konsekvensgruppering gjordes med fem konsekvensgrupper (KG) mellan 1 och 5, där KG 1 innehåller regn som inte fört med sig konsekvenser för människan och KG 5 väldigt omfattande och allvarliga konsekvenser för människan. 118 händelser hamnade i KG 1 och 21 i KG 4 – ingen uppnådde KG 5:s kriterier. En tendens visar att ju mer nederbörd som faller inom ett tätbebyggt område, i desto högre KG hamnar händelsen, även om det är svårt att säkert fastslå ett sådant orsakssamband utifrån det något ringa materialet. / Abstract   The Swedish investigation of climate and vulnerability (SOU 2007:60) predicts a future where the Swedish climate to a greater extent is characterized by heavy rain, and discusses the consequences this will cause. This is the future we believed to be expected, but how about today? The purpose with this paper is to map the present occurrence of heavy rain in Sweden and its consequences, to create a reference to include the discussions about climate change. The data the paper is based on were collected from several sources, but most parts come from The Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI), newspapers and Swedish rescue departments and municipalities. After data were compiled the identified episodes were analyzed both quantitatively and spatially. The study only includes episodes that occurred in June, July and August, since most of the heavy rains expected to occur during this period. The result shows a great spatial spreading of occurred episodes, and a minor chronological spreading. Every county in Sweden has been affected, but in the south and north of Northern and Central Sweden however the occurrences of heavy rain are sparse and sometimes absent. The regions with high concentration of episodes are in the middle of Northern and Central Sweden, South Central Sweden and Southern Sweden.  From a chronological view the major part of the identified episodes occurred in late July – June was the month with the fewest number of heavy rains. The consequences that have been found were divided into two categories; flood and erosion damages – the former mostly affected buildings, and the latter roads and railways. A categorization was done to subdivide the episodes grades of consequences into groups of different magnitudes. The levels were graded from 1-5, where 1 is the lowest grade. 118 episodes were placed in level 1 and only 21 in level 4 – zero episodes managed to fulfill the criteria of level 5. A tendency seen is that the more rain that falls within a densely area, the more consequences will occur, although it’s not possible to draw a safe conclusion based on the relatively sparse extent of data.

Abstract The purpose of this essay is to investigate how a local authority acts when anunexpected event occur. It´s done with a basis in two crisis communicationstheories; Coombs SCCT theory and Gilpin and Murphys complexity theory,which largely are each other’s opposites. To conduct the study, a case studyof the floods that hit Kristinehamn in the summer of 2014 was carried out,which gave us a good opportunity the achieve the aim of the study. Themethod used was qualitative research interviews. A total of eight people wereinterviewed, all of whom in some shape or form were involved in solving theKristinehamn crisis. Some of the questions we wanted answers to during theinterviews were if the communication between the authorities and othersword well or less well, and what it was that in that case made the communicationsuccessful or unsuccessful. The result of the study shows that the staffand the people around the staff subconsciously uses the basics of the complexitytheory, which they also think is the best suitable theory of the twoused in this study when it comes to resolving crisis in an effective way.Another result from this study was that in the minds of the people responsiblefor the handling of the crisis, this crisis was solved in the best possible way.And also that the critical factors behind this success was things directlylinked to the basics behind the complexity theory, such as the formation ofthe crisis team, the personal knowledge of the people involved and thatseveral of the crisis mangers had experience from similar events from earlierin their lives. / Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen var att göra en undersökning av hur en lokalmyndighet agerar vid en oförutsedd händelse. Vi gör det med utgångspunkt itvå kriskommunikationsteorier; Coombs SCCT-teori och Gilpin och Murphyskomplexitetsteori, som till stor del är varandras motsatser. För att genomförastudien gjordes en fallstudie av översvämningarna som drabbade Kristinehamnsommaren 2014, vilket gav oss en bra möjlighet att uppnå syftet medundersökningen. Metoden som användes var kvalitativa forskningsintervjuer.Totalt intervjuades åtta personer, som alla på något sätt var inblandade i attlösa krisen som uppstod i Kristinehamn. Några frågor som vi ville ha svar påunder intervjuerna var bland annat om kommunikationen mellan myndigheternaoch övriga fungerade bra eller mindre bra, och vad det i sådana fall varsom gjorde kommunikationen framgångsrik eller misslyckad. Resultatet avstudien är att staben och personalen runt omkring staben omedvetet användersig av grundprinciperna i komplexitetsteorin, och också anser att den teorin ärden bäst lämpade av de två studien stöttar sig på när det handlar om atteffektivt lösa kriser. Ett annat resultat som framkom var att krisen enligt deansvariga för krishanteringen löstes på bästa tänkbara sätt, där de störstaframgångsfaktorerna var sådant som står i direkt anslutning till komplexitetsteorinsgrundtankar: samgruppering, personkännedom och att flera avkrishanterarna hade erfarenhet av liknande händelser sedan innan.

This essay analyzes whether Sweden's beach protection rules are in need of change andwhat the consequences of those supposed changes are. The author argues that Swedenneeds stronger beach protection for the future, to preserve the beaches for futuregenerations and strengthen the legality of beach protection. The argument is based onthe Swedish beach protection is too easy to change and the time frame for a change isshort if there is a narrow political majority in the Riksdag. Beach protection is acontroversial issue between the landowner's right to use his land and the public's andnature's right to pristine beaches. The term is used in this essay as an ideal where theidea is for the reader to consider whether the beach protection fulfills an adequatefunction or not and whether it is worth preserving. The tension between landowners andthe public's interests, as well as nature's needs, is also highlighted throughout the essayto draw the conclusion that beach protection actually fulfills its function. A comparisonis made between current legislation and a proposed bill, which was never voted through,where the government proposed changes to beach protection. The essay also takes acloser look at whether landowners' willingness to build close to watercourses iscompatible with nature's needs. At the end of the essay are suggestions to strengthenbeach protection in Sweden. All suggestions are intended to extend the time framebefore changes can be made and do it more difficult to change beach protection with aweak political majority, and to give beach protection an elevating status in society.

Denna uppsats syftar till att granska Klarälvens översvämning våren 1916 och dess ekonomiskakonsekvenser, med fokus på Karlstads stad. Forskningen kommer att inriktas på att svara på följandefrågeställningar:Varför var översvämningen våren 1916 så allvarlig?På vilket sätt påverkades befolkningen av översvämningen våren 1916?Hur agerade drätselkammaren och stadsfullmäktige under översvämningen våren 1916?Genom att studera handlingar från både Karlstads drätselkammare och stadsfullmäktige mellan åren1916–1918 gick det att utläsa hur allvarlig situationen egentligen var samt vilka åtgärder som gjordes avämbetsmännen för att lösa situationen och ta hand om sina medborgare.Översvämningen våren 1916 var inte begränsad till en lokal händelse vid Klarälven och Karlstad utanpåverkade flera områden i Sverige. Tre huvudfaktorer bidrog till att översvämningen blev allvarlig: Enovanligt snörik vinter, snabb smältning av snön på grund av stigande temperaturer i slutet av april ochkraftiga regnfall i maj.Översvämningen fick betydande konsekvenser för befolkningen. Den förstörde hem, gårdar, värdesaker,vägar och broar. Jordbruksmark dränktes, och människor tvingades lämna sina hem. Beräknade skadorför befolkningen i Karlstad, Torsby och Hagfors uppgick lågt räknat till 265 000 kronor, vilket var enbetydande summa på den tiden. Befolkningen vände sig till de lokala myndigheterna för hjälp.Undersökningen visar att Karlstads drätselkammare och stadsfullmäktige agerade ansvarsfullt för attbistå de hårt drabbade. Ersättningar betalades ut eftersom det ansågs att de drabbade inte kunde hållasansvariga för förlusterna och staden skulle stödja dem i nöden. Prioritet gavs till utbetalningar tillobemedlade och mindre bemedlade. Stadsfullmäktige utfärdade ytterligare ersättningar efter att hagranskat ärenden. För att finansiera dessa betalningar sökte man ekonomiskt stöd från staten.

BACKGROUNDThe new footbridge is located a short walk from the medieval city center in Arboga. The idea of a pedestrian overcrossing was a result of a group project during the fall semester; a solution that reactualizes the creek Arbogaån which lost its role as a vital social function for the industries when the canal was built in the 17th century. The footbridge was also developed in consideration of the issue of flooding, a problem that will increase in the area because of the climate changes according to the Swedish Civil Contingencies Agency.  Our aim was to intertwine the creek with the canal, in order to create a joint and cohesive walking trail. We wanted to develop the right pre-conditions for hiking locals, as well as create opportunities for a new sustainable and nature-based tourism.  THE PROJECT House of the Footbridge – Arboga Citizens’ House affiliates with the new overcrossing, becoming its beginning or end depending on your route. Here, the straightforward character of the footbridge is fragmented and made into pieces. Instead of leading towards extensive croplands it welcomes its visitors with the embracing rooms of architecture; a place where building and footbridge coalesce and make place for elements that frame the existing plot. The house turns toward Arbogaån, toward the industrial area and the big silo on the other side of the water. It continues the ongoing dialogue between Arboga city center and the creek as part of their memorable and ever-changing relationship.  House of the Footbridge is complete with spaces for club activities, culture, and meeting rooms. A restaurant with a terrace and a summer café in the courtyard is added, along with a place for swimming in the creek, saunas, and changing rooms. There is also a hostel and conference opportunities in the building. / BAKGRUNDNågra promenadminuter öster om den medeltida stadskärnan i Arboga tar den nya naturspången vid. Idén om en upplyft promenadväg i trä utvecklade vi under höstterminen; ett stadsplaneringsmässigt grepp för att reaktualisera Arbogaån som sedan bygget av Hjälmare kanal kommit att förlora sin samhällsviktiga roll (då i form av transportväg för industrierna). Den nya naturspången tog även hänsyn till att Arbogaån - till skillnad från Hjälmare kanals kontrollerade vattennivåer - riskerar att översvämmas vid kraftig nederbörd (ett problem som med klimatförändringarna förväntas förvärras enligt MSBs beräkningar).  Med naturspången ville vi knyta samman ån med kanalen och på så sätt skapa en gemensam och sammanhållen vandringsled. Vi ville skapa förutsättningar för vandringsglada lokalinvånare men även främja möjligheter till en ökad hållbar naturturism vilken tar hänsyn till ekologi och miljö.  PROJEKTETSpångens hus - Arboga medborgarhus ansluter sig till naturspången och utgör dess början eller dess slut beroende på vilket håll man kommer ifrån. Här har spångens böljande men tydliga väg fragmenterats och brutits upp. Istället för att leda ut mot vidsträckta åkerlandskap, leder den in mot arkitekturens omslutande rum där byggnad och spång smälter samman och ramar in den befintliga tomten. Byggnaden vänder sig mot vattnet, mot industriområdet och den stora silon på andra sidan. Framför allt fortsätter den det pågående samtalet mellan Arboga tätort och Arbogaån som del av en minnesvärd och föränderlig relation.  Medborgarhuset huserar allaktivitet med rum för föreningsliv, kulturverksamhet och möteslokaler för allmänheten. Även restaurang och café med tillhörande terrass läggs till. Verksamheten utökas med en badplats, bastu och omklädningsrum. För tillfälliga gäster finns enklare övernattningsmöjligheter i form av vandrarhem, med tillhörande kök och dusch. Verksamheten infattar även konferensmöjligheter.

<p>Syftet med detta arbete är att ge byggföretaget NCC ett underlag för hur kommunerna runt Vänern och längs Göta älv planerar inför den nya dimensionerande vattennivån på + 47,4 m (RH70) som klimat- och sårbarhetsutredningen presenterat i sin rapport.</p><p>Vänerns medelvattenstånd ligger i dag på + 44,3 m (RH70). Under en 100-årsperiod är det 1% risk att den dimensionerande nivån uppkommer. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen är det alltså möjligt att vattennivån kan stiga med ca tre m vid ett extremfall. Detta kan medföra en rad olika konsekvenser för kommunerna runt Vänern och längs Göta älv. NCC är intresserade av att få kännedom om de åtgärder som kommunerna planerar att vidta för att skydda ny och befintlig bebyggelse mot översvämningar och skred till följd av högre vattennivåer. De är även intresserade av hur åtgärder skall finansieras samt vilken byggvolym kommunerna planerar för inför framtiden.</p><p>Det som har skett inom kommunerna hittills är att det under våren 2008 startats ett gemensamt samarbete där målet är att komma fram till en gemensam ståndpunkt gentemot staten i denna fråga. Först och främst måste en konsekvensbeskrivning tas fram för att kunna visa vilka följder en översvämning kan tänkas föra med sig för respektive kommun. Därpå skall ett bra geografisk material tas fram för att få fram höjderna på marken och därefter kunna simulera hur vattennivåerna kommer att drabba kommunerna. Utifrån detta kan en samhällsekonomisk kalkyl göras av vad skadorna förväntas bli.</p><p>Under våren 2008 beslutade även länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med Vattenfall om en akut strategi för att reglera Vänerns högsta vattennivåer. Överenskommelsen innebär att Vattenfall veckovis tappar ur Vänern med hänsyn till högsta beräknade vattenstånd. Enligt beräkningar som Länsstyrelsen gjort i samråd med Vattenfall och SMHI har man kommit fram till en avtappningsstrategi där Vänerns högsta vattennivå kan minskas med upp till 40 cm.</p><p>Varje enskild kommun har även lokala åtgärdsplaner för att skydda sig mot översvämningar och skred. Det stora problemet anses i de flesta kommuner vara hur den befintliga bebyggelsen skall skyddas medan all nyproduktion i de flesta fall inte uppförs lägre än vad den dimensionerande nivån säger.</p><p>Angående finansieringsfrågan råder det delade meningar. Vissa av kommunerna anser att fastighetsägaren själv får finansiera de åtgärder som måste vidtas medan vissa kommuner anser att kostnaderna kommer bli så höga att ett statligt stöd krävs.</p> / <p>The purpose of this project is to give the construction company NCC a basis for how the municipalities around Vänern and along the river Göta plans in front of the new dimensioning water level at +47,4 m (RH70) as the climate - and vulnerability investigation presented in their report.</p><p>Vänern's average water level is today +44,3 m (RH70). During a 100-year period is it 1% risk that that the dimensioning water level arises. According to the climate - and vulnerability investigation is it therefore possible that the water level can ascend with approximately three m at an extreme case. This can mean a series of different consequences for the municipalities around Vänern and along the river Göta. NCC is interested in getting knowledge about the measures that the municipalities plan to take in order to protect newly and existing settlement against floods and landslides as a result of higher water levels. They are also interested in how the measures will be financed and what construction volume the municipalities plan to do in the future.</p><p>What the municipalities have done so far is that they during the spring 2008 has started a common cooperation where the objective is to come until a common position towards the government in this matter. The first thing to do is to make a consequence description to show what result a flood can make in each municipality. Subsequently, a reliable geographic material will be made in order to get the heights of the land and then simulate how the water levels will strike the municipalities. On the basis of this a socio-economic calculation can be done to see what damages that will be expected.</p><p>During the spring 2008 the county administration in Västra Götaland along with Vattenfall decided about an urgent strategy in order to regulate Vänern's highest water levels. The agreement means that Vattenfall weekly draws Vänern regarding the highest estimated water levels.</p><p>The county administration has in consultation with Vattenfall and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute drawn up a drawing strategy and according to calculations the highest water level of Vänern can be decreased up to 40 cm.</p><p>Each individual municipality also has local action plans in order to protect itself against floods and landslides. The big problem in most of the municipalities is how the existing settlement will be protected while all new production in most cases is not built lower than what the dimensioning level says.</p><p>Concerning the financial matter there are different views. Some of the municipalities consider that the real-estate owner alone has to finance the measures that must be taken while some of the municipalities consider that the costs will become so great that a government subsidy is required.</p>