I takt med att klimatförändringarnas konsekvenser blir alltmer påtagliga ställs nya krav på samhället. Stigande havsnivåer är en av klimatförändringarnas följder som kommer att utgöra en av de stora utmaningarna inom samhällsbyggandet i framtiden, då översvämning och erosion riskerar att orsaka omfattande skador på bebyggelse världen över.  I detta kandidatarbete studeras olika typer av klimatanpassningsåtgärder relaterade till stigande havsnivåer. Syftet med arbetet är att undersöka hur åtgärderna kan utformas i kustnära stadsmiljöer för att hantera en stigande havsnivå och samtidigt ha en positiv inverkan på människors livskvalitet. Dessutom läggs fokus på hur utformningen av åtgärderna kan förhindra barriäreffekter mellan människan och havet.  Resultatet visar att en kombination av olika klimatanpassningsåtgärder skapar ett starkare och mer långsiktigt skydd mot översvämningar. Samtidigt framgår att kombinationen mellan åtgärder av olika karaktär bidrar till att skapa en mer trivsam stadsmiljö då den främjar multifunktionalitet och variation i bebyggelsen. Att inkorporera flera funktioner, och på så sätt skapa multifunktionella skydd mot den stigande havsnivån, visar sig även vara en viktig faktor i reduceringen av barriäreffekter. Exempel på hur olika åtgärder kan kombineras och hur multifunktionalitet kan inkorporeras i dem visas i det planförslag som tagits fram.

Sydväst om Falu centrum är Vällansjöarna belägna. Sjöarna utsätter tätorten för översvämningsrisk på grund av utdikningar och korrigeringar i vattendrag uppströms sjöarna som genomfördes då Falu Koppargruva var aktiv. Idag utgör dessa avledningar av vatten ett problem för centrala Falun med risk för översvämning vid höga vattenflöden. Syftet med denna studie är att presentera en alternativ lösning för att minska den totala översvämningsrisken i Falu centrum med fokus på Vällansjöarna. De lösningar som diskuteras i denna studie kopplas till möjligheter att tillfälligt dämma upp vatten och undersökning av lämpliga platser med våtmarker som översvämningshantering. Genom att applicera en GIS-baserad metod har kartor framställts över utvalda områden som varit särskilt intressanta för att uppnå syftet. Resultaten visar att de utvalda områdena rymmer 3 gånger så mycket vatten relativt vad som tillrinner och avvattnar Vällansjöarna under ett dygn vid ett högsta beräknat flöde med 50 års återkomsttid. Därmed har områdena även god potential att ta vara på vattnen vid ett normalflöde. Slutsatsen är att samtliga områden i analysen är lämpade för tillfällig uppdämning av vatten vid höga flöden samt att våtmarker är en potentiell lösning för att minska översvämningsrisken i Falun.

Under människans livstid har vatten alltid spelat en central del på både gott och ont. I takt medatt städerna har fått fler och fler hårdgjorda ytor har också vattnets förmåga att infiltreraförsvårats. Detta har bidragit till att dagvattenhanteringen i städerna blivit allt viktigare. Pågrund av fortsatt förtätning av städerna så förstoras också problemen med dagvattenhanteringen. De äldsta delarna i städerna är frekvent drabbade av översvämningar vid stora regnmängder. När dessa områden var nybyggda fungerade dagvattenhanteringen på önskat sätt. Samtidigt var staden inte lika tät då som den är nu, det fanns helt enkelt fler grönytor som vattnet tilläts infiltrera på. Syftet med rapporten är att undersöka hur dagvattenhanteringen ser ut på Bellevuegården och hur de påverkas vid höga dagvattenflöden och regnmängder.Uppsatsen berör de dagvattenhanteringsproblem som växt fram i städerna och varför dessa haruppstått. Ett specifikt område, Bellevuegården, har studerats för att tydliggöra de problem somexisterar i tätbebyggda områden på grund av felaktig eller avsaknad av lokaldagvattenhantering. Rapporten redovisar vad som har gjorts för att främja den lokaladagvattenhanteringen på Bellevuegården. Med denna information som grund fastslår arbetetvar i området det skapas översvämningar samt varför dessa uppstår. Vidare redovisas teoriernabakom ett antal åtgärder som kan användas vid lokalt omhändertagande av dagvatten och hurdessa kan användas för att främja en god dagvattenhantering. Studien belyser endast vad somkan förbättras ovan mark. Det vill säga att rördimensioner och anslutningar i fastighetens- ochkommunens VA-system inte kommer att ifrågasättas utan dessa förutsätts vara dimensioneradeutefter de regler som finns. Arbetet kommer inte heller att ta upp de förväntadeklimatförändringarna i någon större utsträckning eftersom möjligheten att förhindra dessa medhjälp av valt tema är minimal. Vidare tar rapporten också upp beräkningsexempel förBellevuegården där avrinnings- och infiltrationskapaciteten undersöks. En kontrollberäkninghar gjorts efter det att föreslagna lösningar har implementerats. Detta för att kunna ge läsarenen bild av genomförda åtgärders effektivitet.Genom att skapa längre avrinningsvägar för dagvattnet ges detta chansen att infiltrera ochavdunsta, vilket i sin tur leder till att reducerade vattenmängder når VA-systemen. Föreslagnaåtgärders mål är att så mycket vatten som möjligt ska kunna tas om hand lokalt påtomten. Bellevuegården i sig har i dagsläget minimala möjligheter att fånga upp dagvatten pågrund av oregelbunden höjdsättning kombinerat med hårdgjorda ytor. Dessutom är nedfartertill garaget riskzoner då dessa fungerar som lågpunkter vilket får till följd att vattnet rinner hit.Bellevuegården har däremot hög potential att förbättras eftersom det inte har gjorts någraåtgärder inom lokalt omhändertagande av dagvatten i området. Genom att anlägga grönt taköver garagenedfarten samtidigt som kanterna runt trappnedgångarna höjs ökas skyddet motkommande översvämningar. Utjämning av höjdskillnader och ökade infiltrationsmöjligheter påfastigheten skulle också krävas för att kunna skapa ett bättre skydd mot översvämningar iframtiden. Genom att utföra dessa insatser skulle områdets dagvattenhanteringskapacitet ökadrastiskt utifrån hur tomten är planerad i dagsläget. / Water has always played a central part in people’s lives, both in good and bad terms. As the number of firm surfaces has increased in the dense populated areas, the ability of the water to drain has decreased. This has contributed to stormwater management in urban areas which has also become increasingly important. The continued densification of urban areas gave birth to problems such as inundation caused by stormwater. The oldest parts of the cities are frequentlyaffected by floods during heavy rainfalls. When these areas were newly built, stormwatermanagement worked as required due to low density which led to natural waterdrainage paths.This paper will examine the problems of stormwater management that have emerged in citiesand reasons why these have occurred. One specific housing area will be studied from astormwater management perspective. Furthermore, the paper will present theories behind anumber of potential solutions which could be used in order to promote better stormwatermanagement. By investigating causes of the flooding problems in one specific urban area, thisreport will convey and propose suitable solutions in order to minimize the risk of future floods.Further, this report will also present calculations for the specific area of interest, and thedrainage and infiltration capacity of the area will also be investigated. A calculation afterproposed solutions have been realized, theoretically, will then be introduced. This will bepresented in order to give the audience an idea of whether or not the proposed solutions mighthave any effect. The report will not investigate expected climate changes since the possibilityto prevent or affect these is poor. Further, pipe dimensions and connections in municipal watersystems will not be examined.

Som en del av Elsäkerhetsverkets klimatanpassningsarbete undersöktes i detta examensarbete vilken kunskap som finns kring personsäkerhet vid översvämning av lågspänningsanläggningar, samt huruvida vanligt förekommande elapparater och elcentraler läcker ut ström när de nedsänks i vatten. Informationsinhämtning skedde genom sökning i artikeldatabaser. Sökningarna resulterade främst i artiklar om person-säkerhet i andra typer av vattenmiljöer med elanläggningar, i huvudsak båt- och hamnmiljöer. Mätningar på ett urval av eluttag, kopplingsdosor och elcentraler nedsänkta i vatten respresenativt för dagvatten visade att samtliga läckte ut ström till en jordelektrod på 1,2 m avstånd, förutom en elcentral av metall med jordat hölje och stängd dörr. De flesta läckströmmar var större än gränsvärden för farlig strömstyrka. Säkringar på 16 A och 25 A löste ut först vid vattenkonduktivitet representativt för havsvatten. Vid mätningarna uppmättes farliga potentialer i vattnet kring apparaterna och centralerna. Simuleringar med dataprogram visade att det elektriska fältets utbredning kunde påverkas stort av den specifika geometrin i rummet, med främmande ledande delar och olika konduktivitet i väggar och golv. Det bekräftar att strömfördelning och det elektriska fältets utbredning i reella översvämningsmiljöer  är svårförutsägbart. / As a part of the work by the Swedish Electrical Safety Authority to adapt rules and regulations to future climate changes, this thesis investigate the present knowledge about personal safety during flooding of low voltage distribution systems and private electrical utilities. It also investigate if common electrical equipment and distribution boxes leak current when immersed in water. Information seeking was done by searches in article databases. The search results mainly concerned personal safety in other types of  environments with water and electric facilities, mostly boats and marinas. Measurements on a selection of electric equipment and distrbution boxes immersed in water, representative of surface water, showed that all but one produced leak current in the water to a ground electrode at a distance of 1,2 m. Only a metal distribution box with grounded casing and closed door did not produce leak current in the water. Most of the leak currents exceeded limits for dangerous current levels. Dangerous potenatials where recorded in the water surrounding the equipment. Simulations with computer programs showed that the distribution of the electrical field could be greatly affected by the particular environment, consisting of different metal structures common in buildings and different conductivity in walls and floor. It confirms that current split and distribution of electric fields i real flooded environments are hard to predict.

Denna kandidatuppsats tar sin utgångspunkt i en undran över hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning ur ett hållbarhetsperspektiv, vilket är tänkt att besvaras genom en fallstudie och kvalitativ textanalys. Begreppet klimatanpassning syftar till åtgärder som lindrar negativa effekter av ett förändrat klimat. Klimatförändringar hotar, genom sina effekter, bland annat med att översvämma stora områden, vilket medför att det i planeringen, för att göra den både kort- och långsiktigt hållbar, är av största vikt att hänsyn tas till detta. Hur problemen hanteras tycks också skilja sig åt från plats till plats på grund av olika förutsättningar och därför genomförs undersökningar av fyra utvalda kommuner; Kristianstad, Malmö, Sundsvall, Umeå. Information insamlas dels från kommunernas översiktsplaner samt andra kommunala dokument. Med hjälp av undersökningen och vidare analyser går det att konstatera att alla de granskade kommunerna jobbar med klimatanpassning men på olika sätt. En del arbetar med riktlinjer för ny exploatering och bebyggelse medan andra jobbar med mer konkreta åtgärder.

I vårt samhälle finns många miljöproblem och olyckor av olika slag inträffar som påverkar vattens kvalitet. Till exempel översvämningar eller oljeutsläpp kan leda till att vattendirektivets mål, en god vattenstatus, inte kan uppnås eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstå, förebygga och åtgärda sådana händelser är en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman två huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det är ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benämns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrågor, här representerat av miljökonstruktivism. Syftet med uppsatsen är att titta på hur vattendirektivets artikel 4 punkt 6, som berör tillfälligt undantag från god status vid olyckor, ska tolkas och hur direktivet för vatten kan komma att påverka hanteringen av olyckshändelser. Jag identifierar behov av förändring i nuvarande riskhantering och tittar på hur begreppet indikatorer kan tolkas. Vidare diskuteras hur ett konstruktivistiskt perspektiv användas för att förstå och hantera risker. Slutligen förs diskussion om hur en gemensam tvärvetenskaplig diskussionsgrund kring risker skulle kunna se ut. För att belysa dessa frågeställningar använder jag två olika händelser som exempel på risker i uppsatsen, översvämningarna i södra Norrland under sommaren år 2000 samt oljeolyckan med fartygetFu Shan Hai utanför Bornholm sommaren 2003. För att besvara de frågeställningar som ställts upp har intervjuer med anställda på kommun och länsstyrelser i de berörda områdena genomförts och texter, i form av rapporter om de två händelserna, har analyserats. Slutsatserna i uppsatsen är att det, för att få ett effektivt arbete med risk- och miljöfrågor, måste arbetas fram tydliga riktlinjer för vattendirektivet. Tidigare inventeringar av risker från till exempel kommuner, länsstyrelser och Räddningsverket kan ligga till grund för bedömningen av potentiella händelser, konsekvenser och åtgärder. Vid olyckor som de som diskuteras i uppsatsen kan många olika typer av konsekvenser uppstå och det är svårt att förutsäga vilka skador kan uppkomma. Dagens riskhantering begränsas av att ansvarområdena är utspridda och riskidentifieringen är idag splittrad på olika myndighetsnivåer. Analysen av intervjuer och texter visar att den personal som arbetar med räddningstjänst har bristfälliga kunskaper om olyckors miljökonsekvenser. En bättre och målstyrd organisation och samarbete mellan olika ansvarsområden som räddningstjänst och natur- och miljövård, både hierarkiskt och geografiskt, är en förutsättning för ett effektivt riskhanteringsarbete. Ingen klar slutsats kan dras om hur indikatorer kan användas i arbetet med stora olyckor. Det är viktigt att det efterhand utarbetas en klar definition hur begreppet ska tolkas. Miljö- och riskfrågor kopplas inte bara samman med naturen utan även i högsta grad med vårt samhälle. Jag hävdar att en mer jämlik roll mellan olika vetenskaper krävs, baserat på en förståelse om miljö- och riskproblem som flervetenskapliga. Detta är en grundläggande tanke i mycket av det miljö- och riskarbete som sker idag. Jag föreslår att en stratifierad ontologi kan fungera som denna gemensamma diskussionsgrund för hur utbyte av vetenskaplig kunskap skulle kunna ske och hur olika vetenskapliga discipliner ska förstås i förhållande till varandra.

Karlstad ligger uppbyggt på och invid Klarälvsdeltat och är i riskzonen för översvämning då staden påverkas av både flöden i Klarälven och nivåer i Vänern. I och med översvämningsprogrammet, som togs fram av Karlstads kommun 2010, har man tagit ett heltäckande grepp om översvämningsproblematiken och klarlagt vilka åtgärder som bör vidtas på kort och lång sikt. I översvämningsprogrammet är det bestämt att Räddningstjänsten i Karlstadsregionen ska arbeta fram en beredskaps- och handlingsplan. Examensarbetet är utfört åt Räddningstjänsten och ligger till grund för fortsatt arbete med beredskaps- och handlingsplanen. Arbetets syfte har varit att söka fram och koordinatsätta samhällsviktiga riskobjekt samt visualisera vilka riskobjekt som drabbas vid olika översvämningsscenarier i Klarälven och Vänern. Sedan har viktiga vägar inom kommunen, som drabbas vid olika vattenflöden i Klarälven, visualiserats. Då viktiga vägar har svämmats över har alternativa vägval, för omledning av all typ av trafik, tagits fram genom nätverksanalys. Slutligen har järnvägar inom kommunen, som berörs vid de olika översvämningsscenarierna, visualiserats. Resultatet visar att många riskobjekt, vägar och järnvägar svämmas över och bevisar att Karlstad ligger i riskzon vid översvämningar.  Beredskapsplanens mål är att ge en tydlig bild av vad som behöver skyddas och i vilken ordning detta ska ske vid översvämning. Det kommer inte vara möjligt att rädda alla verksamheter. Riskobjektskartor med prioriteringsordning är därför viktiga så räddningsinsatser ska kunna planeras efter vilka åtgärder som bör vidtas.   I rapporten visas endast ett urval av alla riskobjekt och inga objektnamn, funktionsindelningar eller prioriteringar får visas i kartorna, då detta är sekretessbelagt. Allt arbete och kartor med denna information har överlämnats till Räddningstjänsten i Karlstadsregionen. / Karlstad is a city situated on and by the Klarälven river delta, a river that flows into the Lake Vänern. Both the water flow in Klarälven and the water levels in Vänern are contributing to the city being at risk of flooding. In 2010 the municipality of Karlstad developed a Flood program. This program contains a comprehensive approach to flooding problems, where is stated what action should be taken in short and long terms. As part of this Flood program it was decided that the Rescue services in the Karlstad region should develop a contingency- and action plan. This degree projekt is performed for the rescue services in the Karlstad region and forms the basis for further work on contingency and action plan. The purpose of this study is to identify and coordinate socially important critical objects and visualize these objects within different flood scenarios in Klarälven and Vänern. Further, identification which important roads within the municipality that are affected by different flood scenarios in Klarälven will be visualized. Through network analysis alternative routes for rerouting all types of traffic have been established for situations when the important roads are flooded. Finally, the railroads in the municipality affected by the different flood scenarios in Klarälven have been identified. The result shows that many critical objects, roads and railways are at risk of flooding and support the opinion that Karlstad is a city at severe risk of flooding. The aim of the contingency plan is to provide a clear picture of what needs to be protected and in what order this should be done,  in case of flooding. It will not be possible to rescue all activities in the city, therefore maps, showing critical objects with priority, are important to simplify rescue efforts.   This report only shows a selection of critical objects and no object names, function classifications or priorities may be shown in the maps, as this is confidential. All work and maps of such information is handed over to the Rescue services in the Karlstad region.

Throughout history there has been a close relationship between hydrological and social processes. Most of early civilizations around the world developed thanks to the accessibility to rivers and their water resources. However, traditional hydrological approaches have not been able to capture this observed interaction and have ignored for too long the human-driven impacts in the hydrological system and how they, in turn, shape the hydrological conditions that have been commonly observed. The present research develops a new conceptual model with the intention to capture the two-way interactions between societies and their responses under extreme hydrological events, both floods and droughts. This conceptualization accounts for the observations that societies accumulate memory (increase the level of awareness) after an extreme events. Based on the accumulation of societal memory, the human system (societies) takes decisions about water management, thus impacting the hydrological system (rivers). When no extreme hydrological events are registered, societal memory decays at a certain rate and then new decisions are taken over the water management of the hydrological system. Inspired by the extreme droughts and floods events observed in the three last decades in the catchment of the Brisbane River in Australia, the aforementioned conceptualization is applied. Results indicated that the simple proposed conceptual model is able to capture the interactions between the human and the hydrological system. Additionally, the model exposes that societal memory is the driver of the human system and is the main reason for societies to create impacts on the natural conditions of the catchment. At the same time, this conceptualization demonstrated that water management decisions based on the accumulation of societal memory can actually create an exacerbation of the potential damages associated to extreme hydrological events. Finally, the development of this new approach points out the strong necessity to acquire further insights to improve the understanding of the interplay between hydrological and social processes. / Genom historien har det funnits en nära relation mellan hydrologiska och sociala processer. De flesta tidiga civilisationer runt om i världen utvecklades tack vare tillgången till floder och deras vattenresurser. Traditionella hydrologiska metoder har emellertid inte lyckats fånga denna observerade interaktion och har alltför länge ignorerat de mänskligt drivna effekterna i det hydrologiska systemet och hur de i sin tur formar de hydrologiska förhållandena som ofta observerats. Denna forskning har utvecklat en ny konceptuell modell med avsikt att fånga tvåvägsinteraktionen mellan samhällen och deras respons under extrema hydrologiska händelser, både översvämningar och torka. Denna konceptualisering baseras på observationen att samhällen ackumulerar minne (ökar medvetenheten) efter en extrem händelse. Baserat på ansamling av samhällets minne fattar det mänskliga systemet (samhällen) beslut över vattenhushållning, vilket påverkar det hydrologiska systemet (floder). När inga extrema hydrologiska händelser registreras, avklingar samhällsminnet med en viss hastighet och sedan fattas nya beslut om vattenhushållningen i det hydrologiska systemet. Den konceptuella modellen har tillämpats på Brisbaneflodens avrinningsområde, i Australien, med anledning av den extrema torka och stora översvämningar som observerats under de tre senaste decennierna. Resultaten tyder på att den enkla föreslagna konceptuella modellen kan fånga samspelet mellan människa och hydrologiska system. Dessutom visar den att ett samhälles minne är drivkraften för det mänskliga systemet och är den främsta orsaken till att samhällen gör inverkan på de naturliga förhållandena i avrinningsområdet. Samtidigt visar konceptualiseringen att denna typ av vattenförvaltning, som baseras på samhällsminnet, faktiskt kan förstärka de potentiella skador som kan uppkomma i samband med extrema hydrologiska händelser. Slutligen framhåller utvecklingen av denna nya metod det stora behov som finns för att förbättra förståelsen av samspelet mellan de hydrologiska och sociala processerna.

Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them. The interesting question is then; what tools can a spatial planner use in their own city? Some tools are reported in this thesis and some of them are applied on a town called Ljungby, in south of Sweden, in an effort to make Ljungby a more resilient city. Most of the tools is about different sustainable storm water solutions that will reduce the water flow in the city and to reduce the stress on the sewer system when it is raining. / Efter att ha studerat undersökningar som Förenta Nationerna (FN) har gjort över hela jorden kan det konstateras att klimatet förändras. Klimatet blir varmare och till följd av detta smälter isarna som får följder på vattnets flöden. Havsnivåerna stiger och länder drabbas av översvämningar med stora ekonomiska förluster och dödsfall som följd. Ett stort arbete pågår, världen över, med att ta fram och utbyta verktyg som kan lindra och förebygga konsekvenser orsakade av naturkatastrofer som är kopplade till förändringar i klimatet. I Sverige driver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetet mot att klimatanpassa städer i Sverige. De samarbetar med 19 svenska myndigheter som samlar statistik för att kunna sammanställa risk- och hotkartor att använda som underlag till att ta fram verktyg. Verktygen innefattar inte enbart fysiska konkreta åtgärder utan handlar även om olika typer av handlingsplaner, det vill säga hur arbetet kan bedrivas inom kommunen. En rad hållbara dagvattenlösningar har sammanställts. Några av dem har tillämpats på Ljungby i ett försök att göra Ljungby mer resilient mot förändrade vattenflöden som är kopplade till klimatförändringar.

This thesis investigates the overall risks of flooding over the Design Basis Flooding Level (DBFL) at the Swedish nuclear power plants (Oskarshamn, Ringhals and Forsmark), using statistical data and methods, but also considers historical events which might affect the overall risk of flooding at the specified sites. Considering the nuclear accident which happened in Fukushima in conjuction with the earthquake and tsunami which struck eastern Japan on 11 March 2011, operators and licensors of nuclear power plants all over the world conducted reviews and investigations on the overall risks posed to the plants from external events. One important such event is extreme water level. One part of the thesis includes an extreme value analysis (using Generalized Extreme Value distribution and Generalized Pareto distribution) of water level data from SMHI (Sweden's Meteorological and Hydrological Institute) measured at stations close to the Swedish nuclear power plants. The results of the statistical studies indicate that considering the return period used in the thesis (100 000 years), the water levels at the Swedish nuclear power plants are not expected to exceed DBFL. The other part of the thesis consists of a historical study of extreme weather-related events. The results of this study indicate that no historical events seem to have occured which would indicate a higher risk of flooding than the one suggested by the statistical study. / Detta examensarbete undersöker den övergripande risken för översvämningar över Design Basis Flooding Level (DBFL), den konstruktionsstyrande översvämningsnivån, vid de svenska kärnkraftverken Oskarshamn, Ringhals och Forsmark. För att bedöma risken för översvämning har både statistiska data och metoder använts, men även historiska extrema väderhändelser har analyserats för att bedöma den övergripande risken. Med anledning av kärnkraftsolyckan som skedde i Fukushima i samband med den jordbävning och tsunami som drabbade östra Japan den 11 mars 2011 har kärnkraftsoperatörer och -tillståndsgivare över hela världen genomfört många studier för att utreda hur stor risken för yttre händelser som kan påverka säkerheten på verken är. En viktig sådan typ av händelse är extremt högt vattenstånd. En av anledningarna till att händelseförloppet blev så pass katastrofalt som det blev på kärnkraftverket Fukushima I var att operatörerna inte hade räknat med att kunna drabbas av havsvågor högre än 6 meter, och därför ej hade kostat på sig att bygga skyddsvallar mot havet som var högre än denna nivå. Den tsunamivåg som drabbade verket i mars 2011 var dock över 14 meter hög, vilket översvämmade verket och slog ut viktig säkerhetsutrustning, vilket i slutändan ledde till härdsmältor i verkets reaktorer. I bedömningen av risken för naturkatastrofer är det dock viktigt att försöka få ett så brett informationsmaterial som möjligt, och inte enbart ta i beaktande den mest uppenbara informationen. I fallet med Fukushima fanns det exempelvis nedtecknade historiska vittnesmål, bland annat genom stentavlor uppsatta längs med den drabbade kusten, som varnade om att tsunamivågor högre än 12 meter inträffat tidigare i regionens historia. Vare sig kärnkraftsoperatörerna eller myndigheterna tog dock uppenbarligen dessa historiska vittnesmål i beaktande.  Den ena delen av denna uppsats inkluderar en extremvärdesanalys av vattenstånddata från SMHI, vilka uppmätts vid mätstationer i närheten av de svenska kärnkraftverken. I denna analys har de statistiska metoderna generaliserad extremvärdedistribution (GEV-distribution) och generaliserad Paretodistribution (GP-distribution) använts. GEV-distributionen går ut på att man delar upp sin tillgängliga datamängd i block, oftast med storleken ett år, och därefter väljer ut de högsta värdena från varje block. Därefter anpassar man sina distributionsparametrar efter dessa datavärden. GP-distributionen går ut på att man väljer ut alla värden som är högre än ett visst högt tröskelvärde, och därefter anpassar sina distributionsparametrar efter dessa tröskelöverskridande värden. Den faktiska statistiska analysen genomfördes med hjälp av datorprogrammen MATLAB och R. Utifrån behandlingen av mätdatat från SMHI återficks så kallade återkomstnivåplottar. Detta är grafer som visar de förväntade högsta vattenstånden för olika återkomsttider. Återkomsttid definieras som den tid som det i genomsnitt förväntas förflyta mellan två inträffanden av ett visst vattenstånd. Detta kan också enkelt omformuleras som sannolikheten att en viss händelse inträffar under ett år. Om sannolikheten för en händelse är 10-3 per år är det samma sak som att återkomsttiden är 1000 år. I denna uppsats har sannolikhetsnivån 10-5/år undersökts. Analys av de av de extremvärdesstatistiska distributionerna givna återkomstnivåplottarna och vattenstånden för de aktuella återkomstperioderna har genomförts. Resultaten av den statistiska undersökningen indikerar att med avseende på den återkomstperiod som använts i uppsatsen (100 000 år) förväntas vattenstånden vid de svenska kärnkraftverken ej stiga över DBFL. Den andra delen av uppsatsen består av en historisk studie av extrema väderrelaterade händelser. Flertalet olika historiska händelser som bedömdes vara relevanta för undersökningen identifierades. En av de händelser som studerades var Backafloden. Detta var en stormflod som inträffade i sydvästra Östersjön i november 1872, och som ledde till extremt höga vattenstånd på flera platser. Bland annat observerades 3,6 meter över medelvattenståndet i Abbekås i Skåne. En annan extrem historisk händelse som identifierades i rapporten var Storeggaraset. Detta var ett undervattensras som skedde cirka 6100 år f.kr. utanför den norska atlantkusten. Raset skapade enorma tsunamivågor som bland annat drabbade den norska och skotska kusten. Resultaten av den historiska studien visade dock att vare sig dessa båda händelser, eller några av de andra historiska händelser som det redogjorts för, indikerade på en högre risk för översvämning än de som påvisades av den statistiska undersökningen. Detta innebär att för att avgöra den övergripande risken för översvämningar vid de svenska kärnkraftverken borde man först och främst ha i beaktande de statistiska resultaten av denna undersökning. Som redan nämnt visar den statistiska undersökningen på att vid den använda sannolikhetsnivån (10-5/år) riskerar de svenska kärnkraftverken inte att översvämmas över den konstruktionsstyrande översvämningsnivån.