Översvämningar är ett stort globalt problem som förväntas bli allt mer frekventa. Syftet med denna studie är att utreda hur klimatanpassningsarbetet kring översvämningsrisker hanteras på lokal nivå, i detta fall i Halmstad kommun. Syftet menar också att jämföra beskrivningen av hur arbetet bedrivs i praktiken med teori och tidigare forskning. Frågeställningarna som ska besvara syftet är om hur Halmstad kommun beskriver dess arbete och vad det finns för förklaring till detta samt hur detta kan tolkas och förklaras utifrån forskningsteoretiska begrepp ‘evidens’ och ‘urban resiliens’.   Studien har utförts som en kvalitativ fallstudie genom en intervju med kommunal tjänsteperson och innehållsanalys av styrdokument relevanta för kommunens klimatanpassningsarbete. Det teoretiska ramverket består av begreppen ‘resiliens’ och ‘evidens’ som förklaras med en sammankopplad figur. Studiens resultat visar att klimatanpassningsarbetet är komplext då flera aspekter måste avvägas men Halmstad kommun är välutvecklade inom frågan främst då de är en resursrik kommun. / Flooding is a global issue that’s becoming more frequent. This study means to investigate how climate adaptation may be managed on a local level, by performing a case study of Halmstad municipality. We mean to investigate and compare how the work is described in practice and theory. This will be done by answering questions on how the municipality describes their work, how it can be explained and how it can be interpreted in the context of the theoretical concepts' ‘evidence’ and ‘urban resilience’.  The study is based on qualitative methods, an interview and content analyses of strategic documents. The theory consists of the terms ‘resilience’ and ‘evidence’ that are interpreted with an explanatory figure.  The studies' result highlights the complexity of climate adaptation since many aspects of climate risk must be acknowledged. Halmstad can, however, be considered developed in this area which is explained by the resources at their disposal.

Historical maps have been utilized diligently in various circumstances by archaeologists and antiquarians alike with the ambition to expose past landscapes and recreate features of the past. However, there is a shortage of information regarding the usage of historical maps relating to the climate change adaption. This study examines whether information about climate risks in Swedish historical maps can be revealed and subsequently used as an aid in climate change adaptation. To answer this question a literature review pertaining to historical maps, GIS-adaptations and current climate data was conducted in combination with a GIS-analysis integrating rectified historical maps and modern climate data. The results show that the maps exhibit some potential regarding the climate adaption mainly in relation to inundations and erosion. However, with future examination of the reliability of individual maps and vectorization in conjunction with added accessibility of map contents more valuable knowledge can be quantified and retrieved. / Historiska kartor har använts under olika omständigheter av arkeologer samt antikvarier i syfte att avslöja tidigare landskap och återskapa dåtida landskap. I detta sammanhang finns emellertid en brist på information om användningen av historiska kartor för klimatanpassningsarbetet. Denna studie avser att svara på om information om klimatrisker i svenska historiska kartor kan avslöjas och användas som ett hjälpmedel i klimatanpassningsarbetet med särskilt fokus på fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. För att besvara denna fråga genomfördes en litteraturöversikt avseende historiska kartor, GIS-anpassningar och aktuella klimatdata i kombination med en GIS-analys som integrerade rektifierade historiska kartor samt moderna klimatdata. Resultaten visar att kartorna uppvisar en viss potential när det gäller klimatanpassningen främst i förhållande till översvämningar och erosion. Med en framtida undersökning vad gäller tillförlitligheten av enskilda kartor samt en vektorisering och ökad tillgänglighet av kartornas innehåll kan en större mängd kvantifieras och upptäckas.

Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of the complexity of a crisis team consisting of multiple government. Furthermore, the consequences of the complexity on the sensemaking and sensegiving processes, regarding the crisis team in a natural disaster. Method: To be able to answer the questions regarding this study, the empirical data has been collected through six (6) interviews. The researchers for this study have applied a case study on the floodings of Mälaren December 2019. Therefore, the interviews have been done with the persons within this crisis team. Empiricism and Analysis: The theoretical framework that has been applied for the analysis of this study consists of three main topics, complexity, sensemaking and sensegiving. Conclusions: The final conclusions of this study identify that there are multiple factors of complexity that affect the sensemaking and sensegiving process. These complexity factors are: routines, preexperiences, excellence in specific field, terminology, missions, mandate and hierarchy. These complexity factors create frictions and possibilities for the crisis team in regard of the consequences of the complexity factors on the sensemaking and sensegiving processes. / Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för komplexitetens påverkan på den meningsskapande och meningsgivande processen. Samt hur detta påverkar en krisgrupp bestående av flertalet myndigheter i en hantering av en naturkatastrof. Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det empiriska materialet samlats in genom en kvalitativ metod, i form av sex semistrukturerade intervjuer. Då forskarna för denna studie har tillämpat en fallstudie grundar sig studien på översvämningskriserna i december 2019. Därmed genomfördes intervjuerna på respondenter som representerade olika myndigheter som samverkat i detta fall. Empiri och analys: Det underlag som använts till studiens analys är den teoretiska referensramen som omfattar litteratur om komplexitet, meningsskapande och meningsgivande. Slutsatser: De slutsatser som identifierades var att komplexa faktorer hade en påverkan på meningsskapande och meningsgivande processerna. Dessa huvudsakliga faktorer identifierades som: rutiner, tidigare erfarenheter, spetskompetenser, terminologier, uppdrag, mandat och hierarki. Dessa komplexa faktorer gör att meningsskapande och meningsgivande processerna skapar friktioner och möjligheter för krisgruppen.

Den ökade mängden hårdgjorda ytor i städerna skapar en större och snabbare avrinning av dagvatten till ledningsnäten. En del av dagens befintliga ledningar klarar inte av att hantera denna ökade mängd dagvatten. En snabb och kortsiktig lösning på lösa detta problem är att anlägga fördröjningsmagasin som avlastar ledningsnäten. Fram till denna tidpunkt har det inte utförs tillräckligt med undersökningar kring de olika effekter som placeringen av ett fördröjningsmagasin medför. Ett fördröjningsmagasin som anläggs för att fördröja flödet av dagvatten från ett delområde kan, vid felplacering, ha en negativ verkan på flödet längre ner i ledningsnätet. Denna flödesreglering kan vara till nackdel för ledningsnätet eftersom det fördröjda flödet från delområdet kan samverka med flödestoppen från en annan del av området och kan skapa översvämningar. Syftet med denna rapport var att undersöka om olika placeringar av ett fördröjningsmagasin hade någon effekt på flödet i ett dagvattensystem. Målet var att finna placeringar där ett fördröjningsmagasin förhindrade en samverkan av flödestoppar och minskade antalet översvämningarna i ledningsnätet. Arbetet utfördes genom hydraulisk modellering i programmet MIKE URBAN. I programmet undersöktes två olika modeller över dagvattensystem. Resultaten ur de två modellerna visar på att placeringen av magasin i ett dagvattensystem har betydelse för hur översvämningar kan undvikas. Lägst antal översvämningar uppstod när magasinen placerades i viktiga knutpunkter på ledningsnätet. Mer tid och resurser bör läggas ner på att undersöka effekten av fördröjningsmagasinets position och dimension innan de placeras ut i dagvattensystemet. På detta sätt kan både kostnader minskas och framtida problem undvikas. / The increased amount of impermeable surfaces in the cities creates a larger and faster runoff of rainwater into the drainage systems. Some of today's existing pipelines are not able to handle this increased amount of storm water. A quick and short term solution to solve this problem is to construct delaying reservoirs that unburden the drainage system. Up to this point, not enough studies have been conducted on the different effects that a placement of a reservoir brings to a drainage system. If incorrectly positioned, a reservoir built for delaying the flow of storm water from a section of a drainage system can, have a negative effect on the flow further down the system. This flow regulation can be harmful to the system when the delayed flow from the section can interact with the flood peak from another section and can cause flooding. The purpose of this report was to study if different placements of a reservoir had any effect on the flow in a storm water drainage system. The aim was to find places where a reservoir could be positioned to prevent the collaboration of peak flows.  This thesis was mainly conducted with the use of the hydraulic modeling program MIKE URBAN in which studies of two models are the bases of the results presented in this report. The results from the two models show that the placement of a reservoir in a drainage system has a large sway on how to avoid flooding. The least amount of floods was attained when the reservoir was placed in certain key positions in the drainage system. More time and resources should be devoted to further investigate the effect of a reservoir’s position and dimensions before being placed into a drainage system. This way, expenditures could be reduced and simultaneously future flooding avoided.

Återhämtningsprocessen efter naturkatastrofer är en ny process i Sverige som få studier studerat. Teorin om den kommunikativa planeringen innebär att kommunikationen och samverkan är väsentlig för att lyckas med en planering utan dispyter och argument. Syftet är att analysera hur den kommunikativa planeringen är en del av återhämtningsprocessen efter översvämningen i Gävle 2021. Två frågeställningar har använts; på vilket sätt har kommunkoncernen och medborgarna i Gävle implementerat återhämtningsstrategier samt hur upplevs samverkan vid återhämtningsprocessen fungera mellan aktörerna.   Studien tar en explorativ ansats och kvalitativa intervjuer har genomförts med aktörer i Gävle. Det framgår att kommunkoncernen samverkar, man att medborgarna inte är inblandade vid återhämtningsprocessen utöver återhämtningen av sina hem. Avsaknaden av att vara inblandade har lett till missnöjen, vilket kan lösas genom förtydliganden och information om medborgarnas roller och vad som förväntas av dem. Därmed är slutsatsen att den kommunikativa planeringen delvis är en del av återhämtningsprocessen. / Few have studied the recovery after natural disasters in Sweden. The theory of communicative planning is about how communication and cooperation can minimize disputes and arguments during a process. The aim is to analyze how communicative planning is part of the recovery after the flooding in Gävle 2021. Two questions have been used; how has the municipal group and the citizens of Gävle implemented recovery strategies and how has the collaboration between the actors in the recovery process worked.   The study takes an exploratory approach and qualitative interviews have been made with actors in Gävle. The results show the municipality collaborates; however, the citizens are not part of the recovery more than to rebuild their homes. The lack of participation has led to dissatisfaction, which can be solved through clarifications and information about citizens' roles and expectations. Therefore, the conclusion is that the recovery process does not fully follow the theory.

Debatten kring klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har blivitalltmer uppmärksammad. Högre dagvattenflöden, orsakade av klimatförändringarna,ställer till problem och skada i samhället, vilket ställer nya krav på planeringen ochhanteringen av dagvattnet. De negativa effekterna av dagvatten förstärks ytterligare avhögt exploaterade städer. På grund av detta är det viktigt att uppmärksamma effektiva ochhållbara dagvattenlösningar i den urbana miljön.Kandidatarbetet undersöker hur effektiv och hållbar dagvattenhantering kan utformas ochgestaltas i en urban miljö. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi och fallstudie samtmetoderna kvalitativ dokumentstudie, bildanalys och platsanalys, har forskningsfrågornabesvarats. Av studiens resultat framgår i huvudsak sex huvudmål som ligger till grund förgestaltningsförslagen för att främja effektiva och hållbara dagvattenlösningar; förbättrabefintlig dagvattenhantering, fokusera på gröna lösningar, fokusera på multifunktionellaytor, förhindra risker för översvämningar, förhindra risker för spridning av föroreningaroch ta vara på dagvattnet. För att uppnå målen har strategier tagits fram och dessa harlegat till grund för gestaltningsförslagen.I detta kandidatarbete omgestaltas Västerbro i Lund från ett industriområde till en urbanmiljö med effektiva och hållbara dagvattenlösningar. Lösningarna karaktäriseras av blå ochgröna element som har tekniska, estetiska, rumsliga, pedagogiska, ekologiska och socialafunktioner, vilket ökar kvaliteten på platsen. I arbetet har två olika gestaltningsförslagutformats för att uppnå effektiv och hållbar dagvattenhantering i Västerbro. Förslagenhar utgått från platsens förutsättningar. Av studien framgår det att en effektiv ochhållbar dagvattenhantering kan utformas på många olika sätt beroende på de lokalaförutsättningarna.

Detta arbete är både ett vetenskapligt arbete och ett designarbete. Syftet med arbetet var att undersöka hur fluviala och pluviala översvämningar hanteras genom fysisk planering samt att undersöka hur den byggda miljön genom fysisk planering kan anpassas för att hantera risken för översvämningar idag och till ett framtida förändrat klimat. Dessutom var syftet att översätta arbetets teoretiska del till ett designprojekt. Detta då en av vår tids stora utmaningar är att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Sverige kommer likt andra länder vara i behov av att anpassa sig till de ökade nederbördsmängderna och de översvämningar som drabbar och kommer drabba landet. Sverige drabbas nämligen årligen av översvämningar som orsakar skador på bebyggelse och infrastruktur. Dessutom är ledningsnätet för dagvatten i dagsläget begränsat och klarar inte av att hantera intensiva regn med hög volym. Samtidigt förtätas ständigt våra städer och består idag av en stor andel hårdgjorda ytor. Dessutom behöver kommunerna i Sverige ytterligare stöd kring hur våra samhällen ska anpassas till klimatförändringarna. Inom ämnesområdet fysisk planering finns stora möjligheter att påverka samhället i omställningen till det förändrade klimatet och anpassa våra städer och samhällen till att klara av ökade nederbördsmängder och risken för översvämning. Ambitionen med detta arbete var att belysa vikten av att redan nu planera utifrån framtida scenarier för att undvika och minimera skador i våra samhällen samt att fördjupa mig i ämnet med förhoppning att utvidga min kunskap om hur översvämningar kan hanteras och förebyggas samt att bidra till mer kunskap inom ämnes- och yrkesområdet. Arbetet undersöker hur översvämningar hanteras och styrs genom exempelvis mål, riktlinjer, lagar och förordningar både på global och nationell nivå. Vidare undersöks hur samhället kan anpassa sig till det förändrade klimatet och strategierna mitigation och adaptation lyfts som väsentliga för att tackla klimatförändringarna och uppnå ett resilient samhälle. Ett extra fokus riktas mot adaptation, där naturbaserade lösningar med avseende på blå- och grönstruktur lyfts som en viktig anpassningsåtgärd för att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Arbetet har även utgått utifrån ett teoretiskt perspektiv som grundar sig i begreppen resiliens och adaptation. Vidare har arbetet utformats med fallstudier som forskningsdesign och av metodkombination, där metoderna kvalitativ innehållsanalys, systematisk observation och design används som metoder i arbetet. Slutligen analyseras och identifieras viktiga komponenter och brister i den fysiska planeringen för hur nederbördsmängder hanteras utifrån områdes- och kunskapsöversikten samt från resultatet och analysen av empirin. Designförslaget redogör sedan för hur samhället kan anpassas till klimatförändringarna med fokus på att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Detta genom att implementera naturbaserade lösningar som samspelar med områdets befintliga dagvattensystem. Ett stort fokus riktas även mot sociala värden.

Climate change is predicted to cause an increase in cloudbursts and heavy precipitation, which makes urban flooding an issue that needs to be dealt with. The term Sponge city is a theory that intends to deal with urban flooding and worsening water quality in urban areas with absorption. The study area Hemlingby is an area that has been prone to flooding before, for instance on the 17–18 of August 2021. The area is located about 3 km from the city center Gävle with Hemlingbybäcken running north through the study area. The study was performed in several parts, the first was to use the GIS tool ArcMap 10.8 and hydraulic software CAESAR-lisflood 1.8 to investigate which areas are considered sensitive. In ArcMap 10.8, a bluespot map was created to estimate how much water is needed to fill different areas of Hemlingby, and in CAESAR-lisflood 1.8, the flood inundation area was mapped based on different water flow scenarios. Subsequently, two site visits were made to the study area to photograph and validate the results from the GIS analyses. Based on the GIS analyses, an interview with the municipality of Gävle and an extensive literature analysis, measures were identified that suited both the concept and the study area. The results show what affects the drainage in Hemlingby and how it could be improved through the use of Sponge city. Hemlingbybäcken, which is easily flooded by large water flows, and the topography of the area are factors that have been identified as particularly problematic for the study area's drainage. To show how the area could be planned after the Sponge city concept, proposals for both types of measure and location have been presented, also restrictions and how similar concepts can be applied in other areas are presented. Given that the frequency and intensity of future cloud bursts are not known, there is no answer as to whether the measures presented in the study would stop the study area from being flooded in the future. Especially when data and statistics from previous rainfall were missing, the area's exact reaction to a cloud burst could not be analyzed. On the other hand, it is possible to determine from the analyzes in the method that the study area was not adapted to the type of downpour it was affected by. Therefore, measures aimed at Hemlingbybäcken become significant as the topography or soil type of the area is much more difficult to influence. In order to investigate exactly what impact the proposed measures would have on Hemlingby, further studies need to be carried out to map both the collection capacity and the impact on Hemlingbybäcken the proposal has. / Klimatförändringar förutspås i framtiden leda till en ökning av antalet skyfall och kraftig nederbörd generellt, vilket gör översvämningsproblematiken i urbana områden till ett allt större problem som måste hanteras. Konceptet Sponge city syftar på en teori vars huvuduppgift är att hantera urbana översvämningar och försämrad vattenkvalitet i städer med hjälp av absorberande ytor. Studieområdet Hemlingby i Gävle är ett område som tidigare drabbats av kostsamma översvämningar vid skyfall, bland annat 17–18 augusti 2021. Studieområdet ligger cirka 3 kilometer från Gävle stadskärna och har Hemlingbybäcken rinnandes norrut genom området. Studien utfördes i flera delar, där den första var att med hjälp av GIS-verktyget ArcMap 10.8 och den hydrologiska programvaran CAESAR-lisflood 1.8 utreda vilka områden som bedöms känsliga för översvämning. I ArcMap 10.8 skapades en bluespot-karta för att uppskatta hur mycket vatten som krävs för att fylla olika områden av Hemlingby och i CAESAR-lisflood 1.8 karterades översvämningsutbredningen utifrån olika vattenföringsscenarion. Därefter utfördes ett platsbesök i studieområdet för att fotografera och validera resultatet från GIS-analyserna. Utifrån GIS-analyserna, intervju med Gävle kommun samt omfattande litteraturanalys identifierades åtgärder som både passade konceptet och studieområdet. Resultatet visade vad som påverkar dräneringen i Hemlingby och hur den skulle kunna förbättras genom implementering av konceptet Sponge city. Hemlingbybäcken, som lätt översvämmas vid stora vattenflöden, samt områdets topografi är egenskaper som identifierats som särskilt problematiska för studieområdets dränering. För att visa hur området skulle kunna planeras efter Sponge city har förslag på både åtgärdstyp och placering presenterats, men även begränsningar och hur liknande koncept kan appliceras i andra områden presenteras. Med tanke på att frekvensen och intensiteten på framtida skyfall inte går att veta exakt, finns inget svar på om åtgärderna presenterade i studien skulle stoppa studieområdet från att översvämmas i framtiden. Eftersom data och statistik från tidigare skyfall till viss del saknats har områdets exakta reaktion på ett skyfall inte kunnat analyseras. Däremot går det att utifrån analyserna i metoden fastställa att studieområdet inte var anpassat för den typen av skyfall det drabbats av. Därför blir åtgärder riktade mot Hemlingbybäcken av mycket stor vikt, eftersom områdets topografi eller jordarter är betydligt svårare att förändra. För att undersöka exakt vilken påverkan föreslagna åtgärder skulle ha på Hemlingby behöver ytterligare studier genomföras för att kartlägga både uppsamlingsförmågan och påverkan på Hemlingbybäcken förslaget har.

Klimatfrågan växer sig större i dagens samhälle och det blir alltmer relevant att diskutera dess följder och negativa effekter. En av de effekter som drabbar jorden på grund av klimatets utveckling är översvämningar. Översvämningar har visat sig vara kostsamma för samhället på många sätt. Sedan år 2000 har 2800 stora översvämningar skett världen över som har kostat samhällen 538 miljarder amerikanska dollar vilket även spås fortsätta i framtiden. Eftersom antalet översvämningar ökar och blir alltmer allvarliga kommer det att vara viktigt för samhället att bli upplysta om hur dessa kan drabba fastigheter sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Syftet med examensarbetet blir därmed att skapa en allmän förståelse för hur extrem nederbörd och havsstigning som leder till översvämningar, kan komma att påverka fastighetsvärden i Sverige. Arbetet skall ge allmänheten ett nytt perspektiv på frågan om deras ägda eller tilltänkta fastighet kan påverkas negativt ekonomiskt av framtidens möjliga översvämningar. Liknande forskning har presenterats i omvärlden men informationen saknas inom Sveriges gränser och frågan behöver lyftas. Informationen som behandlas i arbetet kommer främst att inhämtas från intervjuer med sakkunniga samt en litteraturstudie där olika typer av statistik presenteras. Tilltänkta respondenter är fastighetsvärderare och mäklare. Studien visar att översvämningsrisker i de utpekade städerna Gävle och Göteborg inte är en faktor som spelar in vid bedömningen av marknadsvärde idag. Data som presenterats för respondenterna i studien i form av översvämningskartor och liknande används inte alls i det dagliga arbetet vid värderingar av fastigheter idag. Dock visar information från studien på att större händelser i form av extrem nederbörd eller översvämning ger effekter på diskussionen av ämnet. Media har också visat sig spela en stor roll i påverkan på människors inställning till frågan. Studien kan inte utesluta om människor vet om dessa typer av översvämningsrisker eller självmant väljer att bortse från demsamma. Efter studien återstår det fortfarande arbete för att se hur framtidens översvämningsrisker kommer att påverka bostadsmarknaden i Sverige. Från intervjuerna i studien är det möjligt att utpeka att det kan komma att ske en påverkan på marknadsvärden men det är svårt att avgöra dessa i dagsläget. / The climate issue is growing larger today, and it then becomes increasingly relevant to discuss its consequences and negative effects. One of the effects affecting the earth due to climate change is floods. Floods have proven to be costly to society in many ways. Since the year 2000, 2,800 major floods have occurred worldwide that have cost the world $538 billion, which is also predicted to continue in the future. As the number of floods increases and becomes increasingly serious, it will be important for society to be informed about how these can affect properties from an economic perspective. The purpose of the thesis will thus be to create a general understanding of how extreme precipitation and sea level rise that lead to floods, may affect property values in Sweden. The thesis will give the public a new perspective on the question of whether their owned or intended property can be negatively affected financially by future possible floods. Similar research has been presented to the outside world, but the information is lacking within Sweden's borders and the issue needs to be raised. The information that is processed in the work will mainly be obtained from interviews with experts and a literature study where different types of statistics are presented. Prospective respondents are property appraisers and brokers. The study shows that flood risks in the designated cities of Gävle and Gothenburg are not a factor that comes into play when assessing market value today. Data presented to the respondents in the study in the form of flood maps and the like are not used at all in the daily work of valuations of properties today. The media has also been shown to play a major role in influencing people's attitudes to the issue. The study cannot rule out whether people know about these types of flood risks or voluntarily choose to ignore them the same. After the study, there is still work to be done to see how the future flood risks will affect the housing market in Sweden. From the interviews in the study, it is possible to point out that there may be an impact on market values, but it is difficult to determine these at present. With this, a similar future study would be interesting to see how the subject developed.

Extrema skyfall till följd av klimatförändringar blir att vanligare och när de inträffar riskerar de att leda till urbana översvämningar. Den ökade frekvensen av skyfall är anledningen till att urbana översvämningar har lyfts som ett problem i svensk lagstiftning. Enansvarsproblematik har identifierats i relation till detta, då fastighetsägare inte är medvetna om sitt eget ansvar och därför inte anpassar sina bostäder. En kunskapsbrist bland fastighetsägare samt uppfattningen om deras exponering och utsatthet har identifierats som grunden bakom denna problematik. Sommaren 2021 inträffade ett skyfall i Gävle vilket ledde till omfattande översvämningar. Många fastighetsägare drabbades, däribland bostadsrättsföreningar. Hur bostadsrättsföreningar påverkas och resonerar kring översvämningar är ett relativt outforskat forskningsområde i svensk kontext. Av den anledningen blev därför syftet med denna studie att undersöka föreningarnas uppfattning om risk och anpassning. Detta genom att studera ordföranden inom föreningarnas uppfattning om utsatthet, sårbarhet samt möjlighet till hantering i relation till översvämningen. För att ta reda på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar på att föreningarna har fått en något högre riskuppfattning kopplat till översvämning. I kontrast till tidigare studier kan respondenterna även identifiera ett samband till klimatförändringar. Den faktor som främst påverkade föreningarnas anpassningsförmåga negativt var att det rådde en utbredd kunskapsbrist inom föreningarna. Det finns därmed ett fortsatt stort behov av en ökad kunskap och vägledning från externa aktörer. / Extreme cloudbursts due to climate change are increasing and when these events occur urban flooding is a potential consequence. This is the reason urban flooding has been addressed in the Swedish legislation, at a national level. However, liability issues have been identified, as property owners are not fully aware of their responsibility and therefore neglect adaptation. A lack of knowledge has been identified as the main reason, as well as perception of risk. In the summer of 2021, cloud bursts struck Gävle and caused substantial urban flooding. Many housing co-operatives were affected. Housing co-operatives and how they are affected by flooding is a relatively unexplored research area in a Swedish context and therefore the purpose of this study became to: analyze how experiences of flooding has affected housing co-operatives' perception of risk and adaptation by exploring chairmans perceptions of exposure, vulnerability and flood risk management. Semi structured interviews were performed with chairmans within the boards of the housing co-operatives. The results proved there had been a slight increase in flood risk awareness. The respondents were also able to connect the flood with climate change. However, a large lack of knowledge negatively affects the adaptive capacity of the housing co-operatives. The need for further knowledge and guidance from external actors is therefore large. / Stöd för aktörssamverkan och mångfunktionell anpassning av bostadsområden