Klimatförändringar är en komplex risk som innebär nya utmaningar för dagens och framtidens riskhantering. Översvämningsrisken ökar i takt med att skyfall och kraftiga regn blir mer frekventa samtidigt som havsnivåerna stiger. Att samhällen klimatanpassas är av största vikt med tanke på att utsläppsnivåerna fortsätter att öka och en klimatförändring vid det här laget är oundviklig. I städer världen över syns en trend där tidigare industrihamnar omvandlas till områden med vattennära bebyggelse. För att hantera översvämningsrisken är det vanligt att olika typer av översvämningsskydd byggs, till exempel vallar och dammar. Forskning visar att sådana typer av skydd tenderar att leda till minskad riskuppfattning och en slags falsk trygghet som leder till ökad exploatering i översvämningshotade områden. Detta påverkar samhällens resiliens negativt och kan leda till förödande konsekvenser om skydden ger vika. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur klimatanpassningsåtgärder för översvämningar påverkar samhällens resiliens och att undersöka relationen mellan hantering av översvämningsrisk och utveckling av bebyggelse i urban miljö. Avsikten är att detta ska kunna stödja framtida utformande av klimatanpassningsåtgärder för att göra dem så ändamålsenliga som möjligt. Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie av Arvika kommuns hantering av översvämningsrisk. Empirin består av utvalda dokument från kommunen samt intervjuer med representanter från räddningstjänst, länsstyrelse och myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Materialet bearbetas med hjälp av innehållsanalys och kopplas till teorier kring resiliens och riskhomeostas. I resultatet framgår att kunskapen kring översvämningsrisk innan en stor översvämning i kommunen var bristfällig och att översvämningsrisk dittills prioriterats bort i kommunens riskinventering. Efter händelsen har kunskapen ökat, samverkan mellan aktörer har förbättrats och arbetssätten hos räddningstjänsten har förändrats. Intervjuerna visar att synen på översvämningsskyddets påverkan på resiliensen är övervägande positiv och att skyddet ses möjliggöra för exploatering i stadens hamnområde, men att detta är behäftat med en viss osäkerhet. / Climate change is a complex risk that entails new challenges for risk management. The risk of flooding increases as sea levels rise and rainfall and heavy rain become more frequent. The adaptation of communities to climate change is of the utmost importance, given that emission levels continue to increase and climate change at this stage is inevitable. In cities around the world, there is a trend where former industrial ports are being transformed into areas with waterfront buildings. To manage the risk of flooding different types of flood protection are built, for example levees, dikes and dams. Research shows that such types of protection tend to lead to reduced risk perception and a false sense of security which in turn results in increased exploitation of flood-threatened areas. This has a negative effect on the resilience of societies and can lead to devastating consequences should the protection break. The aim of the study is to contribute to knowledge about how climate adaptation measures for floods affect community resilience and to investigate the relationship between flood risk management and the development of buildings in urban environments. The intention is that the findings of this study can work as support in future design of climate adaptation measures to make them more efficient. The study is carried out as a qualitative case study of Arvika municipality's management of flood risk. Data are collected from key municipal documents and semi-structured interviews with representatives from the communal emergency service, the county administrative board and The Swedish Civil Contingencies Agency. The material is divided into categories with the help of qualitative content analysis and are later discussed using theories about resilience and risk homeostasis. The results show that the knowledge about flood risk before a major event in the municipality was deficient and that the risk of flooding up to that point had been neglected in the municipality's risk inventory. After the incident, the knowledge has increased, collaboration between actors has improved and the working methods of the emergency service have changed. The interviews show that the view of the flood protection's impact on resilience is predominantly positive and that the protection is seen as enabling exploitation in the city's port area, but that this is subject to a certain degree of uncertainty.

Urbanization is continuously growing all over the world. Both developing and developed countries encourage rapid expansion for increased growth and production. However, urbanization in combination with climate change can lead to higher chances of extreme flood events. Mankind always settled around rivers and floodplains that are naturally more flood prone areas, making stormwater modeling and urban planning indispensable for safety and reduction of flood risk.Until now many important studies have been conducted on the dangers of living in floodplains of urbanized cities, but most of them are about developing countries such as Bangladesh or Vietnam, leaving a noticeable gap in the developed world. However, all these researches share one thing in common as they do not take into account the interactions between water and society by ignoring the constantly changing human factor.Socio-hydrology is a new branch of hydrology closely related to Integrated Water Resource Management (IWRM) that tries to explore this dynamic relationship. This study explores the historical evolution of a highly urbanized industrial city in Finland and attempts to understand both the human and engineering effects of urbanization. The city of Pori is the most flood prone area in Finland, which makes for an important study that will yield important results and possible recommendations for future research, while for the first time incorporating socio-hydrology, the human factor and flood risk in a major European city.This is an empirical project with data collected from various different sources put all together for the first time that could change the perceptions of both inhabitants and scientists and be the basis for a more thorough, modeling based research in the future. The research question of this dissertation is how socio-hydrological dynamics have affected flood risk changes over the past decades in the city of Pori. / Urbaniseringen växer fortlöpande över hela världen. Både industriländer och utvecklingsländer befrämjar snabb expansion för ökad tillväxt och produktion. Dock leder urbanisering i kombination med klimatförändring till högre risk för extrema översvämningar. Människor har i alla tider bosatt sig runt vattendrag och flodslätter som naturligt är mer benägna att översvämmas, något som gör att dagvattenhantering och stadsplanering är absolut nödvändigt för ökad säkerhet och reducerad översvämningsrisk.Fram tills nu har många viktiga studier genomförts som behandlar farorna för människor bosatta i urbaniserade städer intill flodslätter, men de flesta av dem har utgått från utvecklingsländer som Bangladesh eller Vietnam, något som lett till en märkbar avsaknad av information gällande industri-länder. Gemensamt för dessa studier är dock att de ignorerar den ständigt föränderliga mänskliga faktorn och på så sätt inte tar i beaktning interaktioner mellan vatten och samhälle.Socio-hydrologi är en ny gren inom hydrologi som är nära besläktad med Integrerad Vattenresurs-förvaltning och som försöker utforska detta dynamiska samspel. Denna studie undersöker den historiska utvecklingen av en starkt urbaniserad industristad i Finland och försöker tolka de mänskliga och tekniska effekterna av urbanisering. Staden Pori (Björneborg på svenska) är den mest översvämningsbenägna platsen i Finland, vilket gör denna studie till ett viktigt arbete för att ta fram betydelsefulla resultat och eventuella rekommendationer för framtida forskning. Dessutom inkorporeras socio-hydrologi, den mänskliga faktorn och översvämningsrisk för första gången i forskning gällande en större europeisk stad.Detta är ett empiriskt projekt med data insamlat från olika källor som sammanställts för första gången och som kan förändra både invånares och forskares synsätt, samt vara en grund för mer utförlig och modellbaserad forskning i framtiden. Frågan som denna avhandling försöker besvara är hur socio-hydrologisk dynamik har påverkat förändringar av översvämningsrisker i staden Pori i Finland över de senaste årtiondena.

Skyfallen förväntas öka, därmed behöver städer klimatanpassas. Ansvarsfördelningen i hanteringen av skyfall är komplicerad då det finns otydligheter hur aktörer ska arbeta med åtgärder vid dessa översvämningar. Syftet för studien är att undersöka ansvarsfördelning, samverkan och klimatanpassningsarbete i två kommuner vid översvämningar i samband med extrema skyfall. Teorin om samarbetsstyrning innebär att fler aktörer ska samverka vid komplexa händelser för att uppnå en urban resiliens. Teorin ska som utgångspunkt analysera fallen Malmö och Gävle där även kvalitativa metoder har använts. Resultatet visar att kommunerna inte har hela ansvaret vid skyfall. Det finns även liknande synsätt på hur kommunernas ansvar bör utvecklas, samt tydlighet kring samordning. Därmed är slutsatsen att översvämningar först tas i beaktande efter att händelsen har skett, något som också driver ett ansvarstagande. Alla aktörer måste tidigare ta ett eget ansvar samt samverka för att uppnå klimatanpassade städer innan det är för sent. / Rainfall is expected to increase, and cities need to adapt. The distribution of responsibilities is complicated because of uncertainties about who and how actors should work with flood risk management. This study aims to investigate these responsibilities, collaborative workn and climate adaptation in two municipalities during floods from extreme rainfall. The theory of collaborative governance is used to study how actors collaborate to achieve urban resilience in the cases of Malmö and Gävle. The results show that municipalities are not the only ones with responsibility during heavy rainfall. There are also similar views on how the municipalities responsibilities should be developed, as well as the importance of clarity around collaborative governance. The conclusion is that floods are only taken into account after the event has occurred, something that also drives the distribution of responsibility. All involved actors must take their own responsibility and collaborate to achieve adapted cities before it is too late.

Bakgrund: Klimatförändringarnas effekter globalt som på lokal nivå, kan redan noteras. För skyfallsöversvämningar har det ökat och kommer öka än mer framöver. Olika sektorer i ett samhälle påverkas när en stad översvämmas, varav en stor grupp består av samhällets medborgare. Individer upplever skyfall som oförutsägbara och slumpmässiga. Konsekvenserna efter en skyfallsöversvämning har effekt på både de sociotekniska och socioekonomiska dimensionerna för en individ på kort och lång sikt. Med detta perspektiv anses det intressant att undersöka hur individer resonerar kring framtida skyfallsöversvämningar på lokal nivå. Studien avgränsas till privata fastighetsägare, då tidigare forskning pekar på att de som äger sin egen bostad är mer benägna att anta skyddande anpassningar på sina enskilda fastigheter, vilket antas bidra till den totala samhällssäkerheten. Syftet: Syftet med studien var att öka förståelsen för privata fastighetsägares syn på skyfall som leder till översvämning och hur det motiverar dem att vilja skydda sin privata fastighet innan en översvämning sker. Metod: Studiens kvalitativa forskningsinriktning utgick från en hermeneutisk vetenskapsteori med inriktning åt samhälls- och beteendevetenskap. Datainsamlingen genomfördes som semi-strukturerade intervjuer som analyserades utifrån en kvalitativ konventionell innehållsanalysmetod med induktiv ansats. Totalt genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Områdesurvalet utgick från ett strategiskt icke-sannolikhetsbaserat urval medan respondenturvalet var ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. En testintervju genomfördes innan själva studien påbörjades, för att säkerställa att frågorna var relevanta. Som teoretiskt ramverk valdes Protection motivation theory för att fånga upp likheter och skillnader i individers resonemang kopplat till skyfallsöversvämningar. Resultat: Det induktiva analysförfarandet resulterade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Förmågor, riskhantering och samhällspåverkan belyser olika perspektiv hur privata fastighetsägare resonerar kring sin kapacitet innan en skyfallsöversvämning sker. Kunskapsbrist och individnivån; intra- och interpersonlighet inverkar på individernas förmågor och beslut. Medan valet av anpassningar av fastigheten vägdes mellan kostnaden i relation till tid och nyttovärdet. Vidare pekade resultatet på att samhällspåverkan var bidragande till en känsla av utsatthet, detta främst inom ansvarsfördelning och information hos respondenterna då de upplevde ett beroendesamband till kommunen och försäkringsbolagen. Utmärkande för studien: Respondenterna upplever skyfallsöversvämningar som ett abstrakt fenomen, vilket påvisas av en uttalad kunskapsbrist kopplat till området. Vidare har tidsfaktorn tillsammans med ansvarskostnaden inverkan på hur nyttovärdet av en anpassning upplevs. Mest framträdande är hur den sociala omgivningen tillsammans med individens självförmåga kan påverka riskbedömning och hanteringsförmåga i relation till skyfallsöversvämningar. Slutligen upplever den undersökta populationen privata fastighetsägare samhällspåverkan i form av beroendesamband och utsatthet till både kommun och försäkringsbolag, vilket pekar på att individperspektivet med inriktning på hantering av skyfallsrisker bör inkluderas i framtida forskning. / Background: The effects of climate change globally as well as at the local level can already be noted. Pluvial flood events have increased and will increase even more in the future. Different sectors of a society are affected when a city is flooded, of which a large group consists of the citizens of the society. Individuals experience extreme rains as unpredictable and random. The consequences after pluvial floods have an effect on both the socio-technical and socio-economic dimensions of an individual in the short and long term. With this perspective it is considered interesting to do research, to capture how individuals reason about future pluvial floods, at the local level. The study is limited to private property owners, as previous research indicates that those who own their home are more aware and prone to adopt protective adaptations to protect their property, which is assumed to contribute to overall social security. Purpose: The aim of the study was to increase the understanding of private property owners´ views on pluvial floods that lead to flooding and how it motivates them to want to protect their private property before a flood occurs. Method: The qualitative research was based on a hermeneutic theory of science with a focus on social and behavioural sciences. The data collection was conducted as semi-structured interviews. The collected data material was analyzed by applying a qualitative conventional content analysis method with an inductive approach. A total of six qualitative interviews were conducted. The area of the sample was based on a strategic non-probability sample, while the respondent sample was a non-random convenience sample. A test interview was conducted before the actual study began, to ensure that the questions were relevant. The Protection Motivation Theory, was chosen as the theoretical framework to capture similarities and differences in the individuals´ reasoning, linked to pluvial floods. Results: The inductive analysis procedure resulted in three main categories and nine sub-categories. Abilities, risk management and societal impact shed light on perspectives on how private property owners’ reason about their abilities before a pluvial flood occurs. Lack of knowledge and the level of the individual; intra- and interpersonal levels affect individuals´ inner abilities and decisions. While the choice of adaptations of the property was weighed between the cost in relation to time and utility value. Furthermore, the results indicated that social impact was contributing to a feeling of vulnerability, mainly within the division of responsibilities and information among the respondents when they experienced a dependency relationship with the municipality and the insurance companies. Characteristic of the study: The respondents experience pluvial floods as an abstract phenomenon, which is expressed as a lack of knowledge linked to the area of research. Furthermore, the time factor together with the cost of liability has an impact on how the utility value of the adaptation measure is perceived. Most prominent is how the social environment together with the individual´s self-efficacy can affect risk assessment and coping ability in relation to pluvial floods. Finally, the surveyed population of private property owners’ experiences societal impact in the form of dependency and vulnerability to both municipality and insurance companies, which indicates that the individual perspective with a focus on managing pluvial flood risks, should be included in future research.

Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen är ett faktum som kan leda till kraftigare nederbördstillfällen samt öka risken för bland annat översvämningar. Översvämningsrelaterade katastrofer har under de senaste 20 åren ökat och översvämningsrelaterade händelser står för 44 procent av världens naturkatastrofer. Samtidigt ökar tillväxten av många städer och samhällen vilket sätter större krav på beslutsfattare och kommuner att välja lämpliga platser för exploatering. Syftet med studien är att undersöka hur en GIS-baserad multikriterieanalys kan användas för att identifiera översvämningsrisker samt hur karteringen över översvämningsrisker vidare kan användas för att identifiera lämpliga platser för bostadsexploatering. Studien utfördes genom att intervjua översvämningsexperter och samhällsplanerare, samt genom att använda geografiska informationssystems (GIS)-baserade metoder såsom Multikriterieanalys (MKA), Analytisk hieratisk process (AHP) och känslighetsanalys. Intervjuerna gav värdefulla synpunkter på kriterier, rangordning och viktning. Resultaten av översvmningsriskkarteringen visar de områden som har mycket hög till mycket låg risk att exponeras för en översvämning. För att identifiera lämpliga platser för bostadsutveckling användes översvämningsriskkarteringen som ett kriterium tillsammans med andra viktiga komponenter såsom fysiska och sociala faktorer. Resultaten visar att den lämpligaste platsen är lokaliserad i den sydvästra delen av Näringen och har en storlek på 25 737 kvadratmeter (kvm). Den känslighetsanalys som utfördes i studien, genom att ändra rangordningen på kategorierna (översvämningsrisk, fysiska- och sociala faktorer), visade det att den största förändringen skedde när de sociala faktorerna fick en hög rangordning och vikt. Diskussionen och slutsatsen visar hur bland annat valet av kriterier och intervjupersoner kan påverka resultatet och att det finns många osäkerheter med att använda MKA. Resultatet av en MKA bör därför utvärderas om det ska vara möjligt att avgöra om bostäder kan exploateras på Näringen. / Climate change and global warming are some causes that can lead to heavier precipitation and increased risk of floods. Flood-related disasters have increased over the past 20 years and 44 percent of the world's natural disasters are due to flood-related events. At the same time, the growth is increasing in many of the world's cities and communities, which places greater demands on decision-makers and municipalities to choose suitable places for exploitation. The purpose of the study is to investigate how a GIS-based multi-criteria analysis can be used to identify flood risks and how the mapping of flood risks can be used further to identify suitable sites for housing development. The study was conducted by interviewing flood experts and urban planners and implementing Geographic Information Systems (GIS)-based method such as Multi-criteria Analysis (MCA), Analytical Hierarchy Process (AHP) and Sensitivity Analysis to produce the results. The respondents provided valuable views on the criteria, ranking and weighting of criteria. The results of the flood hazard map show the areas that are at high and low risk of being flooded. In finding suitable sites for housing development, the flood hazard map was used as an input together with other important components such physical and social factors. The results show that the most suitable place is in the southwestern part of Näringen, which has a size of 25 737 m2. In the sensitivity analysis that was performed where ranking of the categories was changed (flood risk, physical and social factors), it showed that the biggest change took place when the social factors received high ranking and weight. The discussion and conclusion show how the choice of criteria, weighting and interviews can affect the results and the many uncertainties with using MCA. The results of an MCA should therefore be evaluated if it is to be possible to decide whether housing can be exploited on Näringen.

This study deals with the distinct difference in media attention the earthquake-disaster in Haiti and the flood-disaster in Pakistan got in 2010. There may be many reasons to this divergence, but this study focuses on how news articles can create compassion.    This study, with its critical perspective, examines how two daily papers in Sweden portray the suffering of the victims of the catastrophes in Haiti and Pakistan, and create compassion for them. Furthermore it asks the question who benefits from the newspaper’s description of human suffering in the third world.    The result shows that the manner of which Swedish daily newspapers report from the catastrophe in Haiti creates an emotional involvement, which most likely leads to compassion. Furthermore it shows potential to lead the readers to identify with the suffering people in Haiti.    The Swedish daily newspapers report of the catastrophe in Pakistan on the other hand, does not involve the reader on an emotional level, but gives them the role of a spectator. However the result also indicates that the distance between the victim and the reader is reducing. In that remark the report have potential to create compassion for the victims in Pakistan, although it is more likely that this does not occur.    In conclusion the study shows that the Swedish daily newspapers report of the catastrophes in Haiti and Pakistan is embedded in an ideology, which reproduces a global hierarchy of suffering by reproducing the construction of an Us and Them. In addition this study reveals a social conception of the West as more worthy compassion than the third world, and therefore the Swedish daily newspapers report of the catastrophes reproduces the West’s dominance and power in the society.

Översvämningar till följd av skyfall har blivit allt vanligare och förväntas att öka i takt med klimatförändringarna. Översvämningar kan ställa till stora skador för ett samhälle, framförallt när de samhällsviktiga verksamheterna blir drabbade. För att undvika att detta sker bör samhället vara byggt för att tåla stora volymer vatten som faller vid ett skyfall. Ett steg för att nå dit är att göra en skyfallskartering där flödesvägar, vattenvolymer och översvämningens utbredning tas fram genom hydraulisk modellering. Utifrån skyfallskarteringen kan sårbara områden upptäckas och förebyggande åtgärder kan utföras för att minska översvämningens negativa påverkan. Akademiska sjukhuset i Uppsala är en samhällsviktig verksamhet och har tidigare haft problem med översvämningar. I den här studien har en skyfallskartering utförts på Akademiska sjukhusets område för att ta reda på översvämningens utbredning vid ett skyfall och vilka åtgärder som lämpar sig för att förhindra översvämningar. Skyfallskarteringen utfördes i det tvådimensionella (2D) hydrauliska modelleringsprogrammet MIKE 21 Flow Model. Eftersom en skyfallskartering baseras på många generaliseringar finns det vissa osäkerheter kring valet av parametrar. Därför har även en känslighetsanalys utförts kring valet av regntyp (Chicago Design Storm (CDS) jämfört med ett blockregn), regnets varaktighet, grönytornas avrinningskoefficient och markens infiltrationshastighet. Indata till modellen baserades på olika kartdata som bearbetades i GIS-programmet ArcMap. Flera olika regn med varierande återkomsttid simulerades. Resultaten visade att det blir översvämning inne på sjukhusområdet vid ett 100-årsregn som förvärras när återkomsttiden ökar. Åtgärdsanalysen utfördes genom att lägga in förändringar i höjdmodellen för att se hur det påverkar översvämningens utbredning. Analysen visade att åtgärder som jordvallar och höjdsättning av marken kan tillämpas på området för att minska översvämningsrisken. Resultatet från känslighetsanalysen visade att ett CDS-regn ger större översvämningskonsekvenser i modelleringen än om ett blockregn av samma återkomsttid och varaktighet används. Känslighetsanalysen av varaktigheterna visade att en lång varaktighet kan leda till låga flödestoppar som inte representerar ett skyfall väl. En avrinningskoefficient på 0,4 beskriver infiltrationen i området väl och när en större avrinningskoefficient används tenderar översvämningen att bli större på grönytorna. Till sist visade resultatet att infiltrationshastigheten är en känslig parameter som bör väljas efter mer noggrann analys av marken i modelleringsområdet. / Flooding as a cause of cloudbursts have become more common and is expected to increase with climate change. Floods can cause substantial damage to a society, especially when the critical societal functions are affected. To avoid this the city should be built to tolerate large volumes of water from cloudbursts. As a step on the way to accomplish this, a cloudburst mapping could be made where flow paths, water volumes and the extent of the flooding are studied through hydraulic modelling. Through the cloudburst mapping, vulnerable areas can be spotted, and flood prevention measures can be taken to lessen the extent of the floods negative impact. Uppsala University Hospital serves a critical societal function and has previously had problems with flooding. In this project a cloudburst mapping has been made in the two dimensinoal (2D) hydraulic modelling program, MIKE 21. This was done to find out the extent of a flood caused by a cloudburst event and what measures that can be taken to prevent floods. A cloudburst mapping is based off many generalized assumptions and there are some uncertainties when selecting the parameters. Because of this, a sensitivity analysis was performed on the selection of rain-type (Chicago Design Storm (CDS) vs. block-rain), rain duration, the runoff coefficient and the soil's infiltration capacity. The inputs of the model were based off different geographic data and then constructed in the GIS-program ArcMap. Several different rain events with varying duration and return periods were simulated. The results showed that there is considerable flooding in the area after a rain with a 100-year return period and it gets worse when the return period increases. The flood prevention analysis was made by editing the terrain to mimic flood prevention measures and study how the extent of the flood responds to the edits. The analysis showed that measures like soil barriers and changes in elevation were effective in lessening the risk of flooding. The results from the sensitivity analysis showed that a CDS-rain causes a more significant flooding compared to a block-rain of the same return period and duration. The sensitivity analysis of the rain duration proved that a long duration can lead to flat flow curves that doesn't resemble a flow curve from a cloudburst event. A runoff coefficient of 0.4 describes the infiltration in the area well and with a larger coefficient the flooding on greenery tend to grow. Lastly, the infiltration capacity proved to be a sensitive parameter that needs to be selected carefully, preferably after a thorough soil analysis.

The environment has become the center of attention in recent years. The world is at the brink of several interrelated ‘green’ crises: environmental degradation, climate change, peak oil, food crisis, and various natural disasters. Hence, there is a viable threat to society. This essay aims to explore the significance of the environment for societal collapse—with a Western world city focus. The method of choice is a literature-based critical instance case study. In this thesis, the environmentally focused collapse theories of Jared Diamond and Clive Ponting are tested on the empirical example of the city of New Orleans, USA. In 2005, New Orleans was wrecked by Hurricane Katrina. As a result, 80% of New Orleans was flooded, almost 1,800 people lost their lives, and the infrastructural systems suffered lengthy breakdowns. Consequently, the supply of basic services such as water, food, sewage, electricity, heating, communications, transportation and shelter was severely compromised.   The study shows that in the specific case of New Orleans, the underlying reasons for collapse cannot be explained by ‘green’ collapse theories alone. In fact, poor wetlands management was the only environmental issue of importance. Contributing causes were various managerial flaws (including lack of financing) on all levels in terms of emergency prevention, preparedness and response, as well as long-term structural implications for social justice. Thus, the environmentally related theories of Diamond and Ponting do not prove a perfect match. Instead, the collapse of New Orleans had better been explained by a ‘root cause mix’ theory, which takes political, economic, social and environmental aspects into consideration. / Miljöfrågor har hamnat allt mer i fokus de senaste åren. Världen står på tröskeln till ett flertal miljörelaterade kriser: miljöförstöring, klimatförändring, peak oil (oljeproduktionstoppen), global matkris samt diverse naturkatastrofer. Detta medför sammantaget ett allvarligt hot mot samhället. Examensarbetet syftar till att belysa miljöns betydelse för samhällskollaps – med fokus på den västerländska staden. Den metod som tillämpas är en litteraturbaserad fallstudie. I uppsatsen testas Jared Diamonds och Clive Pontings miljöinriktade teorier om samhällskollaps på det empiriska exemplet New Orleans, USA. År 2005 ödelades New Orleans av orkanen Katrina. Så mycket som 80 % av staden drabbades av översvämning, 1 800 invånare omkom och hela infrastrukturen bröt samman. Katastrofen fick därmed allvarliga konsekvenser för grundläggande samhällsfunktioner som försörjningen av vatten, livsmedel, avlopp, elektricitet, värme, kommunikationer, transporter samt boende.   Studien visar att miljöorienterade teorier om samhällskollaps inte fullt ut kan förklara grundorsakerna till det sammanbrott som skedde i New Orleans. Den enda miljörelaterade orsaken av betydelse var inadekvat skötsel av våtmarkerna. Bidragande faktorer var istället bristande politisk styrning (inklusive otillräcklig finansiering) på alla nivåer vad gäller förebyggande, beredskap och hantering av kriser, samt långvariga strukturella hinder för social rättvisa. Slutsatsen blir därför att varken Diamonds eller Pontings miljöinriktade teorier träffar helt rätt. För större träffsäkerhet, borde New Orleans’ sammanbrott förklaras med en teori som förutom miljöfaktorer även innefattar politiska, ekonomiska och sociala aspekter.

På skolan i Revinge utbildar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) personer inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap. Vid ett flertal tillfällen har Kävlingeån översvämmat skolområdet vilket resulterat i att verksamheten blivit stillastående i flera veckor. Grundvattennivån ligger nära markytan på skolområdet och platsen är därför extra känslig för översvämningar både från ån och extrem nederbörd. För att kunna minimera konsekvenserna vid en översvämning identifierades olika objekt, byggnader och områden, som i rapporten är benämnda som skyddsobjekt, som drabbas mest vid översvämning. För att ta hänsyn till att framtida väderförhållanden kan bli mer extrema undersöktes två klimatanpassade scenarier, höga flöden från ån och extrem nederbörd. Olika åtgärder mot översvämningar som potentiellt kan passa skolområdet togs fram och viktades utefter kostnader, lagar och skyddskapacitet. Skyddsobjekten som togs fram är skolans övningytor, kontorsbyggnader, hus med källare, spillvattenbrunnar, områden som kan sprida miljöfarliga ämnen, elskåp samt fordonshall/förråd. Skyddsobjekten viktades utefter översvämningskonsekvensernas direkta kostnader, hinder för utbildning samt fara för människor och natur, i relation till hur sannolikt det är att objekten blir översvämmade. Övningsytor, spillvattenbrunnar och områden som kan sprida miljöfarliga ämnen fick högsta prioritet. De åtgärder mot översvämning som undersöktes var gröna tak, regnmagasin, regnbäddar, träd, kontrollerad översvämningsyta och permanent vall. De fyra förstnämnda bedömdes billiga och lagligt sett icke komplicerade i relation till permanent vall och kontrollerad översvämningsyta. En summering av vilka skyddsobjekt varje åtgärd skyddar lades till. En effektivitetsfaktor togs fram i relation till vilka scenarier åtgärderna verkar mot och i vilken grad de kan motverka ett scenario på egen hand. Detta gav värderingen, från högst till lägst, permanent vall, träd, översvämningsyta, regnmagasin, regnbäddar och gröna tak. Som ytterligare åtgärder rekommenderas det att utesluta användning av källare helt och bestämmelser kring nybyggnation bör tas i relation till var det finns störst risk för översvämning på området. Ett förslag till MSB finns om att ta kontakt med Kävlingeå-projektet som arbetar med att utöka andelen våtmarker utmed Kävlingeån, där ett av målen för projektet är att motverka översvämningar. Arbetet drivs av Kävlingeåns Vattenråd, vilka också kan ha mer information kring hur regleringen av Vombsjön kan påverka risken för översvämning på skolområdet.

Från om med 1 januari 2024 ska alla kommuner ha en vattentjänstplan. En vattentjänstplan ska innehålla varje kommuns långsiktiga plan för att tillgodose allmänna vattentjänster i framtiden samt åtgärder som behöver vidtas vid skyfall för att skydda VA-anläggningar. Lagändringen infördes 1 januari 2023 vilket har gett kommuner en snäv tidsplan att ta fram denna plan. Arbetet har undersökt vad vattentjänstplanen i Västerås kommun behöver innehålla för att uppfylla kravet om åtgärder vid skyfall, identifiera punkter i spill- och dagvattennätet som potentiellt är sårbara för skyfall och ge förslag på skyfallsåtgärder. För att uppfylla syftet har en risk- och sårbarhetsanalys utförts för att identifiera punkter i spill- och dagvattennätet som är sårbara för skyfall. Analysen inkluderade en workshop med nyckelpersoner på Mälarenergi Vatten AB och en riskmatris som användes som bedömningsunderlag. Från riskmatrisen identifierades punkter som var potentiellt sårbara för skyfall och en lågpunktskartering utfördes i SCALGO Live på utvalda punkter. De regnhändelser som utfördes i karteringen var 10-, 20- och 100-årsregn. Lågpunktskarteringen jämfördes även med en skyfallskartering med markavrinning och ledningsnät, vilket är en kartering av hög detaljeringsgrad, för att undersöka ifall lågpunktskartering kan vara lämpligt underlag till en vattentjänstplan. Resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen var att sju punkter, som gavs som förslag under workshopen, hade höga riskvärden och var potentiellt sårbara för skyfall. Tre av sju punkter valdes till vidare analys: Branthovda, Skiljebo och Önsta-Gryta, alla belägna i Västerås tätort. Samtliga av dessa tre punkter var i dagvattennätet. Lågpunktskarteringen i SCALGO Live som utfördes över dessa tre punkter visade stora översvämningar vid ett 100-årsregn. Skyfallsåtgärder som föreslogs för platserna var magasinerings ytor och skyfallsled. Vid jämförelse av lågpunktskartering och skyfallskartering med markavrinning och ledningsnät visade skyfallskarteringen en mindre översvämning för Branthovda och Skiljebo. I Önsta-Gryta var skillnaden mellan karteringarna minimal. Detta var då skyfallskarteringens resultat visar på att dagvattenledningarna i området var överbelastade redan vid ett 10-årsregn, vilket liknade villkoret i lågpunktskarteringen att dagvattenledningarna antas vara fulla. Med detta kan endast en lågpunktskartering visa ett områdes potential till att var sårbara för skyfall, men säger inget om hur spill- eller dagvattennätet påverkas. Dock kan en lågpunktskartering hjälpa till att identifiera områden i tätorter som skulle kunna vara sårbara för översvämningar. / As of January 1st, 2024, all municipalities must have a water service plan. A water service plan must contain each municipality's long-term plan to provide public water services in the future and solutions that need to be taken in the event of a cloudburst to protect water and sewage facilities. The change in law was introduced on January 1st, 2023, which has given municipalities a tight timetable to develop this plan. The study has investigated what the water service plan in Västerås municipality needs to contain in order to fulfill the requirement for solutions in the event of cloudbursts, identify points in the waste and stormwater network that are potentially vulnerable to cloudbursts, and provide suggestions for torrential rain measures. In order to fulfill the purpose, a risk and vulnerability analysis has been carried out to identify points in the waste and stormwater network that are potentially vulnerable to cloudbursts. The analysis included a workshop, with key individuals at Mälarenergi Vatten AB, and a risk matrix that was used as an assessment basis. From the risk matrix, points that were potentially vulnerable to cloudbursts were identified and a low-point mapping was performed in SCALGO Live at the selected points. The rain events performed in the mapping were 10-, 20- and 100-year rainfalls. The low-point mapping was compared with a cloudburst mapping with land runoff and conduit network, which is a mapping with a high degree of detail, to investigate whether low-point mapping can be a suitable basis for a water service plan. The result of the risk and vulnerability analysis was that seven points, which were given as suggestions during the workshop, had high-risk values and were potentially vulnerable to cloudbursts. Three out of the seven points were selected for further analysis: Branthovda, Skiljebo, and Önsta-Gryta, all of them located in Västerås city. All of these sensitive points were in the stormwater network. The low-point mapping in SCALGO Live performed over these three points showed major flooding during a 100-year rainfall event. The proposed cloudburst solutions for the sites were storage areas and cloudburst roads. When comparing low-point mapping and cloudburst mapping with ground runoff and conduit networks, the cloudburst mapping showed a minor flood for Branthovda and Skiljebo. In Önsta-Gryta, the difference between the mappings was minimal. This was due to the results of the cloudburst mapping showing that the stormwater pipes in the area were overloaded even with a 10-year rain, which was similar to the condition in the low-point mapping that the stormwater pipes are assumed to be filled. With this, only a low point mapping can show an area's potential for being vulnerable to cloudbursts but does not say anything about how the waste or stormwater network is affected. However, low point mapping can help identify areas in built-up areas that could be vulnerable to flooding.