The creation of reliable flood extent maps is becoming an increasingly important question as the  damage  caused by  natural  disasters  is  becoming  more  severe and the frequency of these events is increasing.  By limiting the uncertainty in flood modelling and simplifying the creation of flood extent maps, a more iterative process is made possible. This iterative process could potentially facilitate the development of more reliable emergency plans. The purpose of this report is to describe how water levels, simulated with a hydraulic model in an efficient way, can be processed in ArcGIS to produce flood extent maps. Focus has been placed on the inclusion of flooded areas occurring on the side of the river and the improvement of handling of tributaries. Inundated areas close to a flooded river can occur due to ground water interactions and increased surface runoff being trapped in low-lying points in the terrain. By analysing flood extent maps derived by various methods, a new model was developed in ArcGIS’s ModelBuilder. By viewing the entire river as a coherent unit the model produces flood extent maps with more reliable descriptions regarding connecting tributaries. This new model drastically decreases the need for manual adjustments and the creation of extra polygon shapefiles to constrain the interpolation area.  At the same time, it decreases the computation time due to the fact that it is a “cleaner” model. When applying the model on areas previously mapped using a tool developed at WSP (the KOG-tool) and MIKE 11’s built in tool for mapping of flood extent, it showed a high degree of accuracy. Concerning differences in water levels, the majority of raster values lay within a 0-1-millimetre range. These results imply a high credibility for the developed model. When evaluating the model against empirical flooding data, it showed satisfactory agreement, especially considering   the limited water level data available and the fact that the developed model does not take into consideration interaction with urban infrastructure or potential river blockages. / Efterfrågan av pålitliga översvämningskartor ökar med den ökade frekvensen av översvämningar med betydande negativ påverkan. Genom att minska osäkerheter i översvämningsmodellering och effektivisera genereringen av vattenutbredningskartor tillåts en mer iterativ process som medför mer pålitliga kartor. Syftet med denna rapport har varit att beskriva hur vattennivåer simulerade med hydrauliska modeller effektivt kan bearbetas i ArcGIS för att åstadkomma kartor över översvämningars vattenutbredning. Förbättrad hantering av översvämningsöar och anslutande biflöden har varit fokusområden. Genom att utvärdera och analysera vattenutbredningar genererade med olika verktyg har en modell, SÖK-modellen, utvecklats i ArcGIS:s ModelBuilder. Genom att hantera hela vattendraget som en sammanhängande enhet hanteras anslutande biflöden på ett sätt som leder till mer korrekt beskrivning av vattenutbredning i biflöden. Den framtagna modellen minskar drastiskt behovet av manuella justeringar och skapande av polygoner med syfte att begränsa interpolationsområden samtidigt som beräkningstiden minskas. Användning av modellen på områden karterade med ett av WSP utvecklat verktyg samt med MIKE 11s inbyggda modul för översvämningskartering visar på god överensstämmelse av interpolerade vattennivåer mellan de olika verktygen, de flesta skillnader är i storleksordningen 0-1 millimeter. Detta kombinerat med stora likheter i vattenutbredning mellan de utvärderade verktygen medför att den framtagna modellen anses lika pålitlig som övriga utvärderade verktyg. Vid utvärdering av modellen på en faktisk översvämning påvisades god överensstämmelse med observerad vattenutbredning, speciellt med hänsyn till den begränsade datamängd som funnits tillgänglig samt att den framtagna modellen inte tar hänsyn till interaktioner med urban infrastruktur eller eventuella blockader i vattendraget.

In the Heretaunga Plains area, New Zealand, parts of the low lying land adjacent to the Awanui Stream are flooded annually. The purpose of the study was to find out if the flooding water trapped in the field gets sealed off from infiltrating the soils in any way (and hence is unavailable to replenish the stream flow). What would be the effects on stream base flow if pumping of the flooding water would occur direct to the stream after wet periods and heavy rains? The method of this project was to investigate the infiltration, soil type and ground water conditions in the field. The infiltration was investigated with the help of a double ring infiltration test, a disc permeameter that measures hydraulic conductivity, and pvc-pipes with core samples were saturated for an extended period of time to find out if there was any kind of seal forming during saturated conditions. The soil in field was sampled and a soil fraction test was performed. The potential evaporation was measured with an evaporation pan and calculated with data from a climate station in field. With flow records from the outgoing drain, potential evaporation and precipitation data a rough water balance model could be created. The results showed that there is no seal formed in the top part of the soil profile preventing the water from infiltrating. The flooding water is the result of a rising groundwater table, on top of a thick clay layer seven meters down in the ground. Once the flooding water has drained and evaporated away there is nothing wrong with the infiltration rate in field. There are very fine particles of silt and clay in the top soil that decreases the infiltration rate and can cause a separation of the ground water and the water above land surface. When the project was finished two recommendations could be given to the landowner to solve the problem with the flooding. The recommendations were to either re-level the field to get the surface water to runoff towards the drains instead of being trapped in the current low parts of the field. Or to dig drains from Horonui Drain and Cambell Drain into the field's low parts and in that way drain the flooding water away. / I området Heretaunga Plain, Nya Zeeland, översvämmas årligen delar av det låglänta området kring floden Awanui Stream. Syftet med den här studien var att ta reda på om översvämningsvattnet i fält hindras från infiltration i jorden på något sätt (och kan där med inte bidra till basflödet till floden). Vad skulle effekterna på basflödet i floden bli om översvämningsvattnet pumpades direkt ut i floden efter våtare perioder och större regn? Metoden för att svara på detta var att undersöka infiltrationen, jordtyperna och grundvattenförhållandena i fält. Infiltrationen undersöktes med hjälp av dubbelring infiltrationstest, en s.k. disc permeameter användes för att undersöka den hydrauliska konduktiviteten och PVC-rör med borrkärnor ställdes under vattenmättadeförhållanden en längre tid för att ta reda på om infiltrationen då skulle förändras. Jorden i fält provtogs och ett kornstorlekstest utfördes. Den potentiella avdunstningen mättes med en evaporationspanna och beräknades med data från en klimatstation i fält. Med flödesdata från diket med utgående vatten, potentiell avdunstning och nederbördsdata kunde en grov uppskattning av vattenbalansen i fält göras. Resultaten visade att det inte bildas någon hinna som hindrar infiltrationen av vatten i den övre delen av jordprofilen. Översvämningen är ett resultat av en stigande grundvattenyta, som stiger från ett tjockt lager av lera 7 meter ner i marken. När vattnet har dräneras och avdunstat bort är det ingenting som hindrar infiltrationen i fält. Det är dock väldigt fina partiklar av silt och lera i den översta torvjorden som minskar infiltrationshastigheten och kan orsaka en separation av grundvatten över och under markytan. När projektet var avslutat kunde två rekommendationer ges till landägaren om hur man kan lösa problemet med översvämningen. Rekommendationerna var att antingen skulle landägaren kunna göra om marknivån i fält för att få ytvattnet att rinna av mot dikena istället för att vara fast i de lägre partierna av fältet. Eller att gräva diken in i fältet från Horonui Drain och Cambell Drain in till de lägre översvämmade områdena i fält för att dränera bort översvämningsvattnet.

Översvämningar som orsakats av kraftiga regn, så kallade skyfall, har på senare tid drabbat flera städer runt om i världen. Klimatförändringarna för med sig att skyfallen väntas tillta i styrka och översvämningsrisken kan därmed öka i framtiden. Konsekvenser som följer av kraftigare skyfall kan utredas med hydraulisk modellering, vilket gör det möjligt att simulera framtidsscenarion och ger information om både vattenutbredning och händelseförlopp. Skapandet av pålitliga modeller som genererar trovärdiga resultat kräver stor tillgång till information om vattendjup och utbredning från tidigare översvämningar. Data som hämtas från traditionella mätstationer är i regel inte tillräcklig för ändamålet och uppgifter från allmänheten kan i dessa fall vara en värdefull informationskälla. Ett område som utforskats allt mer de senaste åren är hur data kan extraheras från allmänheten via inlägg på sociala medier. Vattenutbredning och djup kan uppskattas från bilder och filmer på dessa plattformar. Den här studien syftade till att undersöka hur information från sociala medier kan användas för att kartlägga översvämningar samt för att förbättra hydrauliska modeller av översvämningar. En översvämning som inträffade i Hallsberg 2015 simulerades med en hydraulisk modell och kartlades även med information som hämtats från bilder och filmer på sociala medier. Vattenutbredningen och djupet som uppskattats med de två metoderna jämfördes därefter. Den hydrauliska modellen bestod av en 2D-modell över ytavrinningen i Hallsberg tätort och en 1D-modell över Storån som rinner genom staden. Dessa kopplades samman så att vatten tilläts flöda mellan modellerna varvid samverkan mellan ytavrinningen och flödet i Storån kunde beskrivas. Kartläggningen som gjordes med information från sociala medier skapades med interpolation av vattendjup som uppskattas på olika platser i Hallsberg. Informationen från sociala medier gav en god överblick över de värst drabbade områdena i centrala Hallsberg och kunde användas i början av studien för att uppskatta översvämningens utbredning samt i slutet för att förbättra modellen. Vattendjupet som estimerades från sociala medier var något större än det som genererades med den hydrauliska modellen, vilket sannolikt delvis kan härledas till att de simulerade scenarierna skilde sig något från den verkliga översvämningen 2015. De uppskattade vattendjupen var ett mycket bra komplement till övrig tillgänglig mätdata. Information från sociala medier kan således användas för att förbättra modeller och kontrollera deras kvalitet, det finns troligen mycket att vinna på att fortsätta utforska detta område i framtiden. / Flooding caused by heavy rain has in the recent past affected several cities around the world. Because of climate change heavy rains are likely to increase in intensity and the risk of flooding may therefore increase in the future. The consequences of heavy rains can be studied with hydraulic models, which enables simulation of future scenarios and provides information regarding both flood spread and the course of events. The making of reliable models that generate trustworthy results requires great access to information about water depths and the extent of previous floods. Data from traditional monitoring systems are usually not sufficient for this purpose and information from the public can in these cases be valuable. In recent years studies have explored how data can be extracted from pictures and movies posted on social media by witnesses to catastrophes like floods. The water spread and depth can be estimated from images and movies on these platforms. This study aimed to investigate how information from social media can be used to map the floods and how it can be utilized to improve hydraulic modelling of floods. A hydraulic model was created of Hallsberg, which suffered severe floods after heavy rains in 2015. The flood was also mapped with information of water depths that were estimated from pictures and movies on social media. The water spread and depth estimated by the two methods were then compared with each other. The hydraulic model consisted of a 2D-model describing the runoff in Hallsberg and a 1D-model of the river Storån that runs through the city. The models were linked together so that the water was allowed to flow between the models and the interaction between surface runoff and water flow in Storån could be described. The flood map generated with information from social media was created by interpolation of water depths estimated at various locations. The information from social media gave a good overview of the severely affected areas in central Hallsberg and was utilized in the process of making and improving the model. The water depths estimated with information from social media were slightly greater than those generated by the hydraulic model, which might be due to that the simulated scenarios differed slightly from the actual flood event in 2015. The water depth estimated from social media was a useful complement to other available data. The information can be used to improve models and control the quality of the results. The extraction and utilization of information from social media is an area of great potential and there might be much to gain from investigating this further in the future.

Flooding from rainwater in megacities around the world is a major problem which is growing even bigger with the scenarios that has been predicted by IPCC. The problem has to be taken care of somehow and one possible solution could be to use the water once it just hit the ground area. This study will show some of the opportunities we have to use runoff water from roofs with local solutions in Gothenburg and analyse quality differences of run off-water with raw water from the river Göta Älv, which today is used as drinking water in Gothenburg. Among some of the existing solutions for rainwater today, for example stone filter and trees, the result will show specifically one solution which is used at Stadsbyggnadskontoret in Gothenburg city center. The results of the run off-water show higher values of metals, nitrogen and phosphorus than Göta Älv and comparison between run off from green roof and run off from other roof materials shows lower values of the same chemical parameters. Since the values are taken from a report which contains schablon values, the results are just symbolic. A hypothetical calculation which shows that one year of estimated volume rainwater on a building example could provide for either 31 people/year total consumption or 100 people/year only for laundry and flushing toilets.

To be able to plan and construct a Swedish society that is well prepared for geological hazards, the government need to know about past event that has happened during the history, so they know how to plan for the future. Highly possible events that will happen are flooding, landslides, volcanic gases in the atmosphere and earthquakes. Flooding is the hazard that we need to consider most when we construct new infrastructure and buildings in the future. Climate changes will cause more precipitation and extreme weather, these will lead to more flooding when the water isn’t able to percolate down into the ground. When the ground is saturated with water another problem will be even more common, and that is a bigger frequency of landslides. The most dramatic consequence that would occur is from volcanic gases that go up into the atmosphere at an eruption, these can change the climate and create acid rain far away from the volcanic source. It isn’t just the direct hazards we need to consider while constructing the society, the question regarding nuclear waste and its long-term storage is highly important. Therefore is it very important to carefully consider where, and when big earthquakes have occurred since the last glaciation. / För att kunna planera och bygga upp ett Sverige som är förberett för potentiella geologiska faror och problem, behöver samhället ha koll på olika event som hänt i historien som kan påverka samhällets olika funktioner. Event som kan ske och som kan hota samhällsuppbyggnaden är tillexempel översvämningar, skred och ras, klimat påverkan från vulkanisk aktivitet samt jordbävningar. Översvämningar är den fara som är mest frekvent i Sverige och som vi inför framtiden kommer behöva skydda samhället mest emot. Klimatförändringarna världen står inför ger en ökning av nederbörd i olika former, när jorden blir vattenmättad ökar även riskerna för skred markant vilka också kommer öka i frekvens. De största dramatiska och mest utspridda farorna som kan påverka Sverige är om ett avlägset vulkanutbrott sker. Aerosolerna som hamnar i atmosfären kan ge ett förändrat klimat långt ifrån källan och i vissa fall påverka hela jorden, samtidigt som försurning av regnvatten kan ske. Det är inte bara direkta risker och faror samhället står inför idag som behövs beaktas när samhället struktureras och byggs upp, jordbävningsrisken i olika delar av landet efter en glaciation behöver undersökas där kärnbränsle skall slutförvaras för att förhindra eventuellt framtida läckage av radioaktivt kärnbränsle.

The industrial area Larsfrid-Vilhelmsfält in Halmstad will be transformed into a residential-, service- and educational area. Heavy cloudbursts in the future are more than today's stormwater- and sewer pipes can handle. There is a possibility to supplement the drainage system with blue-green solutions for planned management, retention and storage of stormwater from daily rain and pluvial flooding. The solutions also do other ecosystem services as reducing heat and support biodiversity and their multifunctionality make them suitable on valuable land. This work has studied opportunities for blue-green solutions, especially green roofs, permeable surfaces and multifunctional spaces in Larsfrid-Vilhelmsfält. The study questions have been How can Halmstad municipality work with blue-green solutions as a resource in Larsfrid-Vilhelmsfält? and Is it possible to point out spaces in the Larsfrid-Vilhelmsfält area for blue-green stormwater management? The method consists of a literature study, questions to municipal officials, study of downpour maps and visual inspections. The first study question has been answered trough advantages and disadvantages according to different blue-green solutions, different laws, the planning process, costs and benefits and examples from Malmö and Göteborg amongst others. The second question has been answered trough suggestions of blue-green solutions pointed out on an image of Larsfrid-Vilhelmsfält. The image is created from a map overlay of an orthophoto and information from a downpour map, information from aerial photos from Internet and visual inspections on site. The municipality of Halmstad has a chance to start early with sustainable urban drainage systems in Larsfrid-Vilhelmsfält. There are ways to calculate costs and maintenance. It is easier and more inexpensive to construct blue-green solutions before the area is finished, than after. Without it, it will be much more expensive to take care of the suffering and the physical costs caused by pluvial flooding.

I Sverige inträffar många skyfall och intensiva regn under sommarmånaderna. Det finns inga uppenbara geografiska mönster, vilket är en skillnad gentemot älv- eller sjööversvämningar där det vanligtvis är känt vilka områden som kan komma att översvämmas vid en viss vattennivå eller ett visst vattenflöde. För individer och samhällsaktörer innebär en skyfallshändelse i många fall en stor överraskning då skyfall utvecklas snabbt och dagens meteorologiska prognossystem i stort inte lyckas att prognosticera extrema regn korrekt med avseende på mängd, tid och plats. Vädervarningar kommer med kort varsel eller uteblir helt. Konsekvenserna av intensiv nederbörd och skyfall är främst översvämningar och erosionsskador på byggnader och infrastruktur, men även störningar och avbrott i olika samhällsfunktioner som kan påverka samhället och individer utanför det drabbade området. I denna avhandling har 15 år av försäkringsskadedata använts för att undersöka samband mellan nederbördsintensitet och skyfallsskador. Även påverkan av andra faktorer som topografi, bebyggelse och socioekonomiska aspekter har undersökts. Resultaten visar att regnintensitet under ett 60 minuters intervall i kombination med korta perioder av extrem intensitet, tillsammans med topografiska faktorer spelar en betydande roll vid uppkomsten av skador.

Due to recent summers’ amplified frequency in intense rainstorm events, so-called cloudbursts, in places of the world not normally prone to such extreme weather phenomena, interest has aroused amongst authorities regarding measures to address in order to minimize the devastating impact of the subsequent floods. Such measures include physical planning of the townscape in terms of avoiding water to pond in inappropriate places. An important tool in this process is flood modelling. By utilizing advanced numerical hydraulic models, risk areas in the urban environment can be identified and important flow paths can be detected. A computer model that is able to simulate the two-dimensional surface runoff is MIKE 21, a part of the MIKE by DHI software series for water environment modelling. MIKE 21 comes in two versions, the Classic version and the Flexible Mesh (FM) version. The Classic version employs a structured orthogonal mesh to describe the topography/bathymetry of the computational domain, whilst the FM version bases its general domain description on a triangulated, unstructured mesh. In contrast to the Classic approach, the FM description allows for an altered resolution within the study area. This allows for an increase of the mesh resolution in the proximity of structures that are assumed important for the flood propagation, and a decrease in homogenous areas that are not expected to be as important regarding the general flood distribution. In this report, the suitability of applying the FM version in precipitation-related urban flood modelling purposes has been investigated. The results have been compared to those obtained from the Classic model, which represents the current method employed to perform these kind of analyses. The main investigations have been conducted in scenarios representing a rainfall event with a return period of 100 years. As no calibration data was available for the sites investigated at this kind of extreme event, the results only relate to each other. The results showed no significant difference between the models regarding where water generally will flow and accumulate. However, the spatial and volumetric distribution of the water in risk areas is more severe in the Classic model’s results. This was assessed to be the consequence of a parameter, only existing in the FM model, which suppresses the momentum equations of the model and by doing so, retains water in the mesh elements and prevents it to flow unimpeded until a certain depth is achieved. Too low values of this parameter caused instabilities in the program. Additionally, the required workload to set up the FM model was found significantly higher compared to the Classic model. Accordingly, no sensible reason to change from the Classic to the FM approach in urban flood modelling could be found. / På grund av de senaste somrarnas ökade återkomst av kraftiga och intensiva regn, så kallade skyfall, i delar av världen som vanligtvis inte har varit speciellt utsatta för den här typen av väderfenomen har medvetenheten av deras förstörande kraft ökat bland kommuner och myndigheter. Med det har också intresset kring översvämningsförebyggande åtgärder ökat. Sådana åtgärder inkluderar den fysiska utformningen av stadsbilden ifråga om exempelvis höjdsättning för att undvika vattenansamlingar på olämpliga ställen. I denna process är översvämningsmodellering ett viktigt redskap. Med hjälp av avancerade numeriska hydrauliska modeller kan riskområden samt flödesvägar i stadsmiljön kartläggas. MIKE 21 är en datormodell som kan simulera den tvådimensionella ytavrinningen. MIKE 21 är en del av programsviten MIKE by DHI och återfinns i två versioner, MIKE 21 Classic och MIKE 21 Flexible Mesh (FM). Classicversionen utgår från ett rutnätmönstrat grid för att beskriva topografin/batymetrin i beräkningsdomänen, medan den i FM-versionen bygger på en triangulär, ostrukturerad konstruktion. I och med sin ostrukturerade uppbyggnad tillåter FM-beskrivningen en varierad upplösning inom studieområdet, tillskillnad från Classic-tillvägagångssättet. Detta gör det möjligt att i FM-modellen öka upplösningen i komplexa områden som anses särskilt viktiga för att kunna ge en korrekt bild av översvämningsförloppet, medan en lägre upplösning kan tilldelas mer homogena områden som anses ha en mindre viktig betydelse för den generella översvämningsutbredningen. Den här rapporten har undersökt hur väl MIKE 21 FM lämpar sig i skyfallsanalyser. Resultaten har jämförts mot de resultat som erhållits från Classic-modellen, som representerar det nuvarande tillvägagångssättet att utföra skyfallsanalyser på. Huvudutredningarna byggde på scenarion som kan uppstå när ett 100-årsregn faller över studieområdena. Eftersom ingen mätdata från ett sådant skyfall fanns att tillgå har resultaten från de två modellerna endast jämförts i förhållande till varandra. Resultaten visade inte på några egentliga skillnader ifråga om var vatten ansamlas. Dock kunde det påvisas att både den ytliga och volymetriska utbredningen i och kring ansamlingsplatserna var högre i Classicmodellen. Detta bedömdes ha att göra med en djupparameter som endast återfinns i FM-modellen. Denna parameter styr när modellens momentekvationer tas med i beräkningen. På så sätt styr den när vatten kan flöda mellan elementen i meshet. För låga värden på den leder till instabiliteter i programmet. Vidare visade sig arbetet med att framställa en FM modell vara betydligt mer tidskrävande jämfört med Classicmodellen. Med bakgrund av detta kunde inte någon anledning till varför MIKE 21 Classic skulle frångås i skyfallsanalyser hittas.

Dagens klimatförändringar påverkar dagens samhälle liksom morgondagens. En av de stora effekterna av dem är de stigande havsnivåerna som på lång sikt kan komma att ha stora konsekvenser för den byggda miljön liksom människorna som vistas där. Den globala forskningen som sammanställs av FN:s klimatpanel IPCC redovisas i klimatrapporter som utkommer med några års mellanrum med den aktuell forskning. I dessa rapporter finns det ett antal scenarier, benämnda RCP, som också visar den troliga medelhavsnivåhöjningen till år 2100. Idag finns det globala liksom nationella åtaganden för att begränsa de utsläpp som sker för att lindra klimatförändringarna. För att kunna hantera de förändringar som oundvikligen kommer och redan sker, finns det ett brett arbete med klimatanpassningsåtgärder.  Denna uppsats syftar därför till att undersöka det arbete med klimatanpassning som görs på kommunal planeringsnivå i Sverige med hänsyn till den stigande medelhavsnivån med en tidshorisont till år 2100. Detta genomfördes genom en fallstudie av Värmdö kommuns planarbete där kommunens strategiska dokument och två detaljplaner studerades ingående. Kommunens arbete följer rekommendationen från Länsstyrelsen som baseras på regionala sammanställningar av den förväntade medelhavsnivåhöjningen utifrån äldre global forskning. Denna rekommendation överensstämmer med dagens aktuella forskning om den troliga medelhavsnivåhöjningen. Rekommendationen finns med i Värmdö kommuns detaljplaneprocesser i strandnära läge i de två fall denna uppsats studerar, liksom den kommande översiktsplanen som är under framtagande. / The current climate change affects today's society as well as tomorrow's. One of the major effects of climate change is the rising sea levels, which in the long run may have major consequences for the built environment as well as the people who live there. The global research compiled by the UNclimate panel, IPCC, is presented in Assessment Reports that are published every few years with the current research. In these reports there are four emission scenarios, called RCP, which also show the probable sea level rise by the year 2100. Today, there are global as well as national commitments to limit emissions to mitigate climate change. In order to be able to handle the changes that inevitably come and are already happening, there is substantial work with climate change adaptation measures.  This thesis therefore aims to investigate the work with climate change adaptation done at municipal planning level in Sweden with regard to the rising sea level with a time horizon to the year 2100. This was carried out through a case study of Värmdö municipality's planning work where the municipality's strategic documents and two detailed plans were studied in detail. The municipality's work follows the recommendation from the regional government branch, Länsstyrelsen, which is based on regional compilations of the expected sea level rise based on older global research. This recommendation works in accordance with current research on the likely rise in sea levels. The recommendation is included in Värmdö municipality's detailed planning processes in coastal locations in the two cases this thesis is studying, as well as the forthcoming master plan that is being prepared

Jordens temperaturökning ökar genom utsläpp av växthusgaser. Ökningen smälter inlandsisarna och Antarktis samt expanderar havet vilket höjer havsnivån och påverkar erosion. Denna havsnivåhöjning med tilläggande stormar höjer havsnivån markant och påverkar kustkommuner. Olika RCP scenarion är framtagna för att förutse hur framtiden kommer att se ut år 2100. Vilken av RCP scenarion som kan inträffa beror på hur klimatpolitiken och utsläppen fortskrider. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag för Halmstad kommun med föreslagna naturbaserade klimatanpassningsåtgärder utmed kusten. Arbetet fokuseras på omvärldsanalys, vilket genomförts i form av intervjuer från kustkommuner och litteraturstudie från rapporter. Naturbaserade klimatanpassningsåtgärder har funktionen att skydda mot havshöjning och erosion men ökar även biologisk mångfald samt skapar rekreation. Redovisade åtgärder är sandstaket, ålgräs, vegetation på strandplanet, klitterövergångar och kustnära våtmarker. Genom att introducera dessa åtgärder skyddas kusten genom att de binder sand, skapar dynor, stärker dynor från nedtrampning och minskar vågenergin. Åtgärdernas för- och nackdelar, kostnad, underhåll, effekt och risker sammanfattas i en avslutande tabell. Genom att analysera Halmstads kust i erosion och havshöjning grundas rekommendationer till föreslagna åtgärder. Implementering av ätgärderna efterfrågar noga studier i lokala förutsättningar för att åtgärden ska nå sin fulla funktion. Kommunens arbete med att genomföra klimatanpassningsåtgärder berör flera aktörer vilket gemensamhetsanläggningar rekommenderas som en del i det strategiska arbetet. Gemensamhetsanläggningar skapar finansieringslättnader genom att fler bekostar åtgärden och ökar samverkan i kommunen, vilket gynnar kommunens framtidsvision med att nå 150 000 invånare år 2050.