No description available.

I dagens företagsklimat krävs det att medelstora tillverkande företag tillverkar produkter med hög kvalitet, för att vara i framkant vad gällande ledande kunskaper inom företagets verksamhetsområde. Ett sätt för företag att ständigt utvecklas och driva en vinstdrivande verksamhet är att fokusera på kvalitetsarbetet. Total Quality Management (TQM) är ett kvalitetsarbetssätt som utgår från företagets kunder, som likaså skapar förväntningar på företagets produkter. För företagsledningen innebär detta att förstå kundens förväntningar, tolka förväntningarna och förmedla dem till resten utav verksamheten. Företagsledningens ansvar är att organisera produktionsprocessen på ett vis som möjliggör ökad kontroll av kvaliteten och samtidigt bidrar med kvalitetssäkrad information för resten av verksamheten, medarbetarna. Informationsteknologiska stöd (IT-stöd) möjliggör för företagsledningen att applicera en TQM-strategi inom verksamheten, för att på så sätt försörja medarbetarna med kvalitetssäkrad information och ständigt förbättra kvalitetsarbetet. Syftet med studien är att skapa en helhetsförståelse och utveckla en modell för hur företagsledningen i svenska medelstora tillverkande företag kan stödja TQM med hjälp utav IT-stöd. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ ansats och med hjälp utav besöksintervjuer, telefonintervjuer och mailkorrespondens för att samla in data om hur IT-stöd stöjder företagsledningen i svenska medelstora tillverkande företag i arbete med TQM. Med vårt val av medelstora tillverkande företag är resursberoendeteorin (RBT) lämplig, eftersom medelstora företag oftast kännetecknas av bristande interna resurser, så som information. Studien kommer undersöka IT-stöd i form av Business Intelligence system och valet av respondenter i respektive företag ingår i företagsledningen med befattning kvalitetsansvarig och IT-chef. I analysen utreds klara samband hur TQM stöds utav IT-stöd och hur företagsledningen med hjälp utav IT-stöd kvalitetssäkrar informationen i respektive verksamhet. Resultatet av studien visar att Företag A och Företag B använder BI-system som stöd för att fatta realtidsbaserade beslut i produktionsprocessen, baserat på kvalitetsäkrad information för att harmonisera TQM-strategin och för att uppnå kvalitetsmålen. BI-system är ett IT-stöd som är användbart för företagsledningen i tillverkande medelstora företag när de önskar en kontrollerad uppföljning av TQM-strategin. BI-system ökar även kunskapen inom Företag A och Företag B för att förstå verksamhetens arbete med TQM.

No description available.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger på gymnasiet arbetar för att få alla elever att nå målen utan att använda segregerande lösningar. Det görs genom att titta närmare på hur pedagogerna lägger upp undervisningen när målet är att skapa inkludering. För att utvärdera pedagogernas uppfattning av undervisningen ges även elevernas syn. Vidare undersöks hur vida rektorns inställning påverkar hur pedagogerna arbetar. Studien är upplagt som en fallstudie och beskriver arbetet på en fristående gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. För att kunna svara på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ del och en kvantitativ del. I den kvalitativa delen har två lärare, en specialpedagog och rektorn intervjuats om deras inställning till undervisning och stöd. I den kvantitativa delen genomfördes en enkätundersökning med 56 elever för att ge deras uppfattning om stödet de får av pedagogerna. Litteraturen, studier gjorda av Skolverket och den tidigare forskningen på området ger en negativ bild av hur undervisningen på gymnasiet ser ut idag. De elever som inte klarar målen i den ordinarie undervisningen ges stöd genom segregerade särlösningar. Ofta ges de rådet att byta utbildning eller gå över till det individuella programmet. Den vanligaste lösningen för en elev som har svårigheter att nå målen är att ge eleven längre tid på sig att klara utbildningen. I denna studie visar resultatet att inställningen bland pedagogerna på den aktuella skolan är att undervisningen ska utgå från varje elevs behov. Det ska kännas naturligt att ta emot stöd och det stöd som finns ska vara lättillgängligt och möjligt för alla att ta dela av. Pedagogerna är nöjda med de resurser som finns och anser sig ha goda möjligheter att kunna hjälpa alla elever. Enkätundersökningen med eleverna visar att majoriteten är nöjda med undervisningen och det stöd de får. Den del av undervisningen som får mest kritik är dock de uttalade stödsituationerna.

Sammanfattning Bakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor är bröstcancer och behandlingen innebär stora fysiska och psykiska förändringar. Begreppet cancer är för många kopplat till lidande och död. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgått behandling efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrån sju artiklar. Manifest innehållsanalys användes och fem kategorier skapades; informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient. Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel på emotionellt stöd kunde vara ett vänligt möte och att rädslor samt frågor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smärtlindring och symtomkontroll. Socialt stöd behövdes till kvinnan både från sjuksköterskan och familjen. Det var av stor vikt att en god relation utvecklades mellan sjuksköterska och patient. Slutsats: Sjuksköterskan hade en viktig roll när det gällde stöd, undervisning samt förebyggande och lindrande av lidande. En god relation skulle etableras till kvinnan och mötet skulle ske på hennes nivå med respekt för autonomin och integriteten. Nyckelord: Bröstcancer, omvårdnad, sjuksköterska, stöd

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva hur stomiopererade personer upplever stöd och informa­tion, relaterat till skötseln av stomin. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio personer med stomi från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via intervjuer med semi­strukturerade frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat Att vara självständig men inte oberoende och sex kategorier: Att få information som är individuellt anpassad, Att personer i omgivningen kan och känner till, Att ha tillgång till kompetent personal, Att inte få veta eller förstå, Att känna ensamhet samt Att känna sig osäker. Temat beskrev att personer med stomi strävade efter att bli självständiga i sin egenvård av stomin men att de samtidigt hade behov av omtanke, kunskap och förståelse i sin nära omgivning. Individuellt anpassad information var av stor betydelse och det uppskat­tades att bli bemött som en medmänniska av kompetent och tillgänglig personal. Några hade stöd av familj och vänner medan andra kände sig väldigt ensamma. Ibland var det svårt att förstå informationen och det ledde till svårigheter. Den första tiden i hemmet kände sig samt­liga väldigt osäkra att utföra sin egenvård av stomin och stödet och informationen upplevdes bris­tande. Kontinuerligt stöd, information och uppföljning i hemmet skulle underlätta tillvaron och rehabiliteringen för personer med stomi

SAMMANFATTNING Ett missfall väcker många olika känslor, dels för det drabbade paret och deras omgivning men även för vårdpersonal som möter denna patientgrupp. Många kvinnor bemöts med tystnad från omgivningen även om hon själv är öppen med sin sorg, även vårdpersonal kan finna det svårt att veta hur man ska förhålla sig vid missfall, det finns risk att vårdpersonalen förringar patientens sorg och ser situationen som ett rutinfall. Oftast vårdas dessa kvinnor på gynekologisk akutmottagning eller slutenvård på gynekologiskvårdavdelning. Här har sjuksköterskan en nyckelroll i att stödja patienten och förebygga psykisk ohälsa. Som metod valdes forskningsöversikt. Databassökning utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2001-2011 inkluderades. Resultatet baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes var: miscarriage, grief, psychological support, nursing, care, experience och interventions. Syftet var att belysa olika stödinsatser som erbjuds kvinnor som genomgått missfall samt kvinnors erfarenheter av bemötande inom vården. Resultatet visade att stödinsatser som identifierades var protokoll, enskilda samtal och uppföljningsbesök, stödgrupper samt telefonkontakt och informationsbroschyr.  Dessa visade sig ha en positiv påverkan på kvinnorna. Kvinnorna påtalade brister i det psykologiska omhändertagandet som sjukvården erbjöd efter missfallet, vidare uppgav de att de vill känna sig sedda och bekräftade i sin sorg. De ville även känna att vårdpersonalen förmedlade värme och empati tillbaka. Slutsatsen var att om stödinsatser ges i rätt tid förhindras kvinnors psykiska lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll i bedömning av vilket behov kvinnan har av psykologiskt stöd efter missfallet. Det är betydelsefullt att vårdpersonal får utbildning om olika stödinsatsers betydelse och få verktyg så att de kan ge dessa patienter adekvat vård

No description available.

Scania Top Team is a competition where the best mechanics in the world are competing against each other. In 2011, the world final was recorded and this material is now used to see which problem solving strategies these top of the line teams are using to solve the realistic problems assembled in front of them. To help them, the mechanics are allowed to use two of Scanias IT-systems: Scania Multi and Scania Diagnose and Programmer 3. This report consists of two parts. The first part is the development of a method to analyze the recorded material. This method was then applied onto the data material and resulted in sequence diagrams. The second part focuses on these sequence diagrams as they show how the teams move in the two systems and which problem solving strategies they use. By knowing how successful each team was, and which strategies they used, each strategy was evaluated against the two systems. The authors finally discuss the material and suggest how to improve future data collections.

Studien undersöker vilken uppmärksamhet elever i behov av stöd får av sina ordinarie lärare under vanliga lektioner. Med hjälp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lärare och elever i och utan behov av stöd. Studien är huvudsakligen kvantitativ och bygger på strukturerade observationer av 11 lektioner i årskurs fem på en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och två lärare. Det är framför allt den enskilda kommunikationen mellan lärare och elev som studerats. Observationerna kompletterades även med intervjuer med de i studien medverkande lärarna. Av observationerna framgår att det var eleverna som genom att påkalla lärarens uppmärksamhet styrde i vilken utsträckning de interagerade med läraren. Kommunikationen mellan lärare och elever pågick oavbrutet vilket gjorde att lärarna hade svårt att söka upp de elever som inte påkallade uppmärksamhet. Under de 11 lektionerna interagerade visserligen samtliga elever med lärarna vid minst fyra tillfällen, men det fanns stora variationer i hur ofta och hur länge elever i klassen interagerade med sina lärare. Observationerna visar vidare att av de sex elever som var i behov av stöd kommunicerade tre elever ofta och länge med lärarna, medan de tre andra eleverna i behov av stöd kommunicerade få gånger och under kort tid med läraren. Det finns därför anledning att medvetandegöra lärare om inkluderings- och exkluderingsprocesser i ett klassrum.