Aim: The aim of this study was to investigate the quality of the social network in regard to young adults, with psychological disorders, and their possibilities to be open about their disease. In addition the study aimed at identifying possible causes to perceived difficulties by young adults to talk about their disease.   Method: The survey was a quantitative study with descriptive design. The data was collected using a study-specific questionnaire on a clinic for young adults with psychological disorders, between 18 and 25 years of age. Out of 123 potential participants 79 (64 %) answered the questionnaire, of which two were excluded because they did not see themselves as suffering from mental illness.   Results: The results showed that the participants of the study stated that they had a social network and the majority (90%, n=69) considered they had someone to talk to about their disease, but most of them wanted to be more open about their illness. However, the majority had some form of difficulty to talk about their disease with their social network. The most common specified causes were to feel ashamed of their disease and that the mentally ill persons did not think they would be properly understood. Almost the half of the participant experienced that they had some form of difficulty to be open about their mental disorder in front of health professionals and the most common specified causes was that the participant did not thought that they would be properly  understood  or that they did not felt confidence before the health professionals.   Conclusion: Young adults with psychological disease have difficulty to be open about their disease, partly because of stigma. An increased knowledge and awareness in society about how common mental disorder is could help these individuals to be open about their mental disorder, both on a personal level and as a group. To be open-minded is according to the authors a part of the process to decrease stigmatizing attitudes towards individuals with mental disorders.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd på arbetsplatsen och arbetstillfredsställelse samt skillnader mellan män och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: värderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, ålder , år inom yrket, anställningstid på nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 män. Den totala medelåldern var 43 år. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkätfrågor. Tillsammans med enkäten följde fem frågor rörande kön, yrke, ålder, anställningstid och antal år på samma arbetsplats. Resultatet visade att de som utför grupparbete upplever mer instrumentellt stöd än de som utför ensamarbete. Gällande genusskillnader fanns det inga signifikanta skillnader. Vidare hittades ett positivt samband hittades mellan socialt stöd och arbetstillfredsställelse samt mellan socialt stöd- krav och kontroll. Dessa resultat ger stöd för krav- kontroll och stödmodellen samt att arbetstillfredsställelse kan uppnås om socialt stöd befrämjas på arbetsplatsen. / The purpose of this study was to examine differences in social support and job satisfaction between workers like work alone and in groups and compare differences between men and women. This study also examined if there was any correlations between following eight dimensions: appraisal support, informational support, instrumental support, emotional support, demands, control, social support, age, years within same profession, length of service at current workplace and job satisfaction. 91 workers participated in the study whereof 44 was lone workers and 47 was group workers, 54 of them were women and 37 were men. The average age was 43 years. A quantitative method was used and a questionnaire consisting of SKOPs previous survey questions together with five questions regarding, gender, profession, age, years within same profession and length of service at current workplace. The result of the study showed that group workers experience more of instrumental support then lone workers. Regarding gender no significant results were found.  Furthermore the study showed positive correlations between social support and job satisfaction and between social support- demand and control. These results gives support to the demand- control and support model and that job satisfaction can be achieved if social support is encouraged at the workplace. Keywords: Social support, job satisfaction, lone workers, group workers, demand and control.

The purpose of this paper is to contribute to better understanding of the importance of social support for physically active individuals' experiences of training residence following an injury. The physical activity's impact on public health is well known. Increased physical activity also increases the risk of suffering an injury related to physical activity. The importance of social support for those individuals who suffer an injury related to physical activity is where increased knowledge is needed. Four interviews to were conducted using a thematic interview guide with the following themes: The experience of the training break, two sides of social support, several ways of dealing with the experience, the design of the support, Varied support providers relationship changes.  The most important property of the individual who gave support was an experience similar to that of the injured individuals underwent. That, combined with the close relationship with the individual who gave support was seen as crucial to the experience of the social support role for the injured individual. The Conclusion was that social support is important for the experience of a break from exercise due to an injury related to physical activity.

Bakgrund: Högt blodtryck är en av de vanligaste diagnoserna i primärvården. Högt blodtryck kan leda till allvarliga följdsjukdomar, som stroke och hjärtsvikt. Distriktssköterskan möter ofta dessa patienter för blodtryckmätning och samtal om levnadsvanor. Syfte: Att utvärdera effekter av distriktssköterskans råd och stöd utifrån empowerment till vuxna patienter med hypertoni. Metod: En randomiserad kontrollerad multicenterstudie. Enkäter besvarades av patienter med högt blodtryck före och efter intervention av distriktssköterskans råd och stöd, som utgick från empowerment. Ett speciellt framtaget blodtryckskort användes också. Analysen av materialet var statistisk. Resultat: Blodtrycket sjönk hos patienterna i interventionsgruppen och kontrollgruppen.  Skillnaden mellan grupperna var inte signifikant. Patienterna i interventionsgruppen erhöll signifikant bättre hälsoindex med bättre emotionell och fysisk hälsa samt minskad stress. Levnadsvanorna ändrades inte signifikant i någon av grupperna. Patienternas nöjdhet med sin kunskap ökade signifikant i båda grupperna. Patienterna i interventionsgruppen angav att de i allra högsta grad fått kompetent vård som utgick från deras egen situation. Slutsats: Distriktssköterskans råd och stöd förbättrade patienternas upplevda hälsa genom att utgå från empowerment. Blodtrycket sjönk lika mycket i de båda grupperna och levnadsvanorna påverkades inte. Mer forskning behövs för att utvärdera empowerments effekter. Nyckelord: Distriktssköterska, hypertoni, hälsa, levnadsvanor, råd, stöd.

Forskning pekar på att engagerad personal är mer produktiv, positiv och har bättre hälsa än oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt på bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anställdas hälsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkät delades ut till anställda (N=561) på ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement påvisas. En hierarkisk regressionsanalys indikerar att stöd från chefen är en starkare prediktor för work engagement än stöd från kollegor eller familj/vänner. Socialt stöd från kollegor visade sig även vara en signifikant prediktor. Resultatet beror möjligen på att arbetsrelaterat stöd har en direkt påverkan på arbetet, och därmed på engagemanget, jämfört med stöd som fås utanför arbetsplatsen.

No description available.

En arbetsrelaterad ohälsa samt arbetsmiljöfrågans betydelse för individens hälsa och välmående har medfört att hälsofrämjande insatser för hälsa och säkerhet i arbetet utgör viktiga åtgärder för en förbättrad folkhälsa. Arbetslivets föränderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och säkerhetsområdets betydelse för organisationers utveckling och tillväxt. Strategier för att skapa hälsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgångs- och motgångsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en säkerhetskultur. Metoden som användes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor var givande att driva trots arbetsmiljöområdets komplexitet. Drivkraft och engagemang i säkerhetsfrågan utgjorde en grundförutsättning i utvecklingsarbetet för hälsa och säkerhet. Central styrning, stödfunktioner och nätverk skapade en plattform för gemensam drivning av utvecklingsarbetet. Skillnader i synsätt av säkerhetsbegreppet och problemområdets komplexitet samt hur arbetsmiljöns dimensioner betraktades, präglades i viss utsträckning av den hierarkiska chefspositionen. Chefskapets ansvars- och kravbild framtvingade prioriteringar vilket uppfattades kontraproduktivt. Slutsatser som kan dras från studien är ett behov av vidare forskning med avseende på verktyg och stöd i chefsrollen samt gällande arbetsmiljöns dimensioners påverkan på individens hälsa för utveckling av strategier för en säkerhetskultur. / An increase in work-related illness has highlighted the importance of occupational health and safety for the individuals health and well-being. Organizational management creates an important setting for health promotion strategies in the workplace. Awareness about workplace safety and health is of great importance for organizational development and sustainability. The purpose of this study was to describe the perceived successful and counterproductive factors among managers in the development of a safety culture. A qualitative approach was taken and semi-structured interviews were performed. Results show that commitment to safety issues was a prerequisite in the development of a safety culture. Organizational control, support and network created important settings for occupational health and safety. Differences in approach of safety performance, the inherent complexity of the problem area and regarding physical, psychological and psychosocial aspects were to some extent characterized by hierarchical positioning. Managers responsibilities and requirements enforced priorities that were perceived counterproductive. The following conclusions that can be drawn from the study are a need for further research with respect to the tools and support in the management role as well as the work environments different aspects and impact on the individuals health and safety for development of strategies for a safety culture.

Sammanfattning Författare: Catarina Cuibe Titel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan. Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivå Lärosäte: Högskolan i Gävle. Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan. Den metod som använts för att besvara syftet var öppna intervjuer med fem  socialsekreterare. Resultatet visade att känslan av utsatthet och utlämnande reduceras när det finns en stödjande arbetsgrupp. Fungerande relationer till kollegor uppfattades bidra till en känsla av att inte behöva vara ensam med alla svåra bedömningar/beslut, alla tunga möten, den höga arbetsbelastningen och så vidare. Minskad känsla av att vara utlämnad påverkar hälsan genom att det leder till mer energi och ork, mindre stress och oro samt att arbetstrivsel ökar. Denna studie visar vad i de sociala relationerna som är viktiga för hälsa. Den kunskap som studien ger är ett viktigt bidrag till ledning och styrning av socialtjänsten. Genom att veta vilka aspekter av relationerna som är viktiga kan fokus läggas på att arbeta med dessa i arbetsgruppernas olika processer. Detta ökar möjligheten till en välmående organisation med långsiktig ekonomisk hållbarhet. / The aim of this study was to examine how social workers experience and describe the social relations with work colleagues and how relationships with coworkers affects selfperceived health. The methodology used was qualitative interviews with five social workers. The result shows that the sense of vulnerability is reduced when there is a supporting workgroup. Working relationships with colleagues are perceived to contribute to a feeling that one is not alone with all the difficult decisions, all heavy meetings, the high workload, and so on. Reduced sense of disclosure affects well being by leading to more energy, less stress and anxiety,  job satisfaction increases, and so on. Conclusions drawn from the study is that the good social relationships with colleagues are essential in the work of social workers to health and to be able to do a good job. This study, together with previous research shows that it is important to work on relationships with colleagues in the workplace and develop the quality of social support.

Social support is important for adults well-being, quality of life and self-esteem. The nurse should respond to the patient's care needs, knowledge of social support for young people with chronic diseases is therefore important. The purpose was to investigate who or which ones provide social support for young people with chronic diseases and what social support contributes to. A descriptiv design where used. The literature search in the database Medline via Cinahl resulted in twelwe articles. The results showed that young people with chronic diseases received support from family, friends, healthcare professionals, through technology, school and pets. Social support led to protection, quality of life, Sense of Coherence (SOC) and independence. Protection meant someone was there for them and quality of life to be like everyone else. SOC meant to get help to deal with life of their own resources and independence to fend for themselves. Social support for young people with chronic diseases is important. The nurse should know that young people need support from different groups and what it leads to. Further research about nurse's perceptions of their role with regard to support for young people would be of interest. Key words: Social support, young people, care, chronic diseases.

Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohälsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrånvaro samt mellan graden av sysselsättning och den stressrelaterade ohälsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmåga att hantera dem och uppstår av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrån kollegor är en av de viktigaste resurserna för att hantera stress på arbetsplatsen.  Syftet med kandidatuppsatsen är att förstå vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nätverk av verksamhetsansvariga för deras förmåga att hantera stress. För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehållsanalys och tolkas. Studiens huvudresultat tyder på att relationerna inom nätverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstår samt påverkar hur de verksamhetsansvarigas förmåga att hantera stress.