Enligt forskning sover en stor andel elever för lite och har osunda sömnvanor.  I skolan som omfattar alla barn i samhället kan elever med sömnproblem fångas upp i ett tidigt skede, därför har skolsköterskan en viktig roll i det hälsofrämjande arbete. Fastän forskning visar att ungdomar upplever att de har en otillräcklig sömn har mycket lite forskning gjorts utifrån skolsköterskans perspektiv. Vi vill med vår studie öka förståelsen för hur skolsköterskan ser på det växande hälsoproblemet. Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor uppfattar, uppmärksammar och arbetar med högstadieelevers sömnproblem. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor som arbetade på högstadiet i en medelstor stad i Västsverige. Data analyserades förutsättningslöst genom kvalitativ innehållsanalys. Två teman framkom i resultatet, dessa kunde beskrivas Utgångspunkt för skolsköterskans hälsofrämjande arbete, Valmöjligheter i sitt sömnbefrämjande arbete. Under dessa två teman framträdde fyra kategorier och fjorton underkategorier. Studien visar att skolsköterskan besitter en stor kunskap och har många uppfattningar om sömnproblem, denna förkunskap tillsammans med de förutsättningar skolsköterskan får i sitt arbete t.ex. tid att utföra arbete, tillfällen till utbildning, samarbete på skolan och kontakten med föräldrar utgör den utgångspunkt skolsköterskan har att förhålla sig till. Studien visar även att skolsköterskan har valmöjligheter i sitt hälsofrämjande arbete t.ex. i mötet med eleven då hon kan påverka vad som tas upp eller då hon väljer arbetssätt att arbeta utifrån. Resultat diskussionen ledde fram till slutsatsen att om mer tid hade funnits skulle skolsköterskan i större utsträckning sökt evidensbaserad kunskap och arbetat med sömnvanor i de lägre årskurserna och på så sätt bidragit till att minska elevers sömnproblem.

No description available.

<p>Belöningssystem är i nuläget ett mycket hett och omtalat ämne, då fler och fler företag använder sig mer av detta, på både gott och ont. Media rapporterar ofta om nya miljonavtal och skandaler. Oftast är belöningssystemen utvecklade och inriktade på ledningen, de som styr företagen, det vill säga toppchefer, VD:s och styrelser. Incitament är för många företag ett oumbärligt medel för att attrahera kompetent personal och för att kunna nå företagets tillväxtmål. Det finns de som hävdar att fokus istället borde flyttas till frågan om belöningssystemen överhuvudtaget behövs, eftersom det inte finns någon forskning som entydigt stödjer tron på att belöning ger arbetsförhöjande effekter. Vad är företagsledningarnas uppfattning om belöning och anser de att belöningssystem leder till ökad motivation i arbetet mot uppsatta mål?</p><p>Syftet med denna studie var att se hur företagsledare uppfattar motivationen av belöningar inom medelstora företag och om dessa ökar möjligheterna till tillväxt. Vidare undersöks om det finns något samband mellan resultat och ökad bonus samt en beskrivning av de positiva och negativa effekter som belöningssystem har på tillväxt. </p><p>Författarna har avgränsat sig till medelstora företag i tillverkningsbranschen i Hallands län. De valde även att inte fördjupa sig i alla de olika varianter av belöningssystem som finns att tillgå samt behandlar de endast företagsledares belöningar och inte belöningar som innefattar alla medarbetare i organisationen. </p><p>För att göra en relevant undersökning har författarna använt sig av den kvalitativa ansatsen och detta genom telefonintervjuer med tre företag spridda i Hallands län. Kriterier på företagen var att de skulle ha mellan 100 till 249 anställda. Respondenterna som författarna vände sig till var VD på respektive företag.</p><p>Författarna har i denna studie kunnat dra slutsatsen att företag har varierande åsikter om belöningssystem, om det används med rätt förutsättningar. Den viktigaste faktorn som inverkar på företagsledare att arbeta efter önskvärda prestationer var att med hjälp av motivation nå tillväxt. De poängterar även att alla medarbetare inom organisationen ska känna delaktighet till tillväxt samt att de skulle bli motiverade av en rörlig del av lönen som belöning. Studien visade ett varierat resultat av sambandet mellan utdelning av bonus och ökade prestationer. Avslutningsvis fick författarna dock fram att belöningssystem mest har negativa effekter på tillväxten, då belöning kan skapa fel motivation hos företagsledaren som därmed arbetar efter hopp om högre lön eller liknande. Detta i sig kan medföra att företagsledaren blir girig och vill ha mer, som ordspråket säger ”Mycket vill ha mer”.</p>

Belöningssystem är i nuläget ett mycket hett och omtalat ämne, då fler och fler företag använder sig mer av detta, på både gott och ont. Media rapporterar ofta om nya miljonavtal och skandaler. Oftast är belöningssystemen utvecklade och inriktade på ledningen, de som styr företagen, det vill säga toppchefer, VD:s och styrelser. Incitament är för många företag ett oumbärligt medel för att attrahera kompetent personal och för att kunna nå företagets tillväxtmål. Det finns de som hävdar att fokus istället borde flyttas till frågan om belöningssystemen överhuvudtaget behövs, eftersom det inte finns någon forskning som entydigt stödjer tron på att belöning ger arbetsförhöjande effekter. Vad är företagsledningarnas uppfattning om belöning och anser de att belöningssystem leder till ökad motivation i arbetet mot uppsatta mål? Syftet med denna studie var att se hur företagsledare uppfattar motivationen av belöningar inom medelstora företag och om dessa ökar möjligheterna till tillväxt. Vidare undersöks om det finns något samband mellan resultat och ökad bonus samt en beskrivning av de positiva och negativa effekter som belöningssystem har på tillväxt. Författarna har avgränsat sig till medelstora företag i tillverkningsbranschen i Hallands län. De valde även att inte fördjupa sig i alla de olika varianter av belöningssystem som finns att tillgå samt behandlar de endast företagsledares belöningar och inte belöningar som innefattar alla medarbetare i organisationen. För att göra en relevant undersökning har författarna använt sig av den kvalitativa ansatsen och detta genom telefonintervjuer med tre företag spridda i Hallands län. Kriterier på företagen var att de skulle ha mellan 100 till 249 anställda. Respondenterna som författarna vände sig till var VD på respektive företag. Författarna har i denna studie kunnat dra slutsatsen att företag har varierande åsikter om belöningssystem, om det används med rätt förutsättningar. Den viktigaste faktorn som inverkar på företagsledare att arbeta efter önskvärda prestationer var att med hjälp av motivation nå tillväxt. De poängterar även att alla medarbetare inom organisationen ska känna delaktighet till tillväxt samt att de skulle bli motiverade av en rörlig del av lönen som belöning. Studien visade ett varierat resultat av sambandet mellan utdelning av bonus och ökade prestationer. Avslutningsvis fick författarna dock fram att belöningssystem mest har negativa effekter på tillväxten, då belöning kan skapa fel motivation hos företagsledaren som därmed arbetar efter hopp om högre lön eller liknande. Detta i sig kan medföra att företagsledaren blir girig och vill ha mer, som ordspråket säger ”Mycket vill ha mer”.

No description available.

Syftet var att belysa kvinnliga sjuksköterskestuderandes kännedom om och inställning till HPV vaccination, samt att ta reda på hur de resonerade kring sitt eget val rörande HPV-vaccination. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där åtta sjuksköterskestudenter deltog. Resultat: Studenterna hade en god kännedom gällande HPV-vaccination. Samtliga studenter var positivt inställda till HPV-vaccin. Däremot framkom en viss misstänksamhet mot HPV-vaccin då de uppfattade det som nytt och obeprövat. Studenterna ansåg att det är orättvist att inte pojkar erbjuds HPV-vaccin inom barnvaccinationsprogrammet. En del av studenterna menade även att det kan finnas risk för att HPV-vaccinerade känner en falsk säkerhet, vilket kan leda till att de inte använder kondom och går på cellprovskontroller i lika stor utsträckning som ovaccinerade. De studenter som inte hade vaccinerat sig mot HPV uppgav orsaker som otydlig information gällande kriterier för vaccination, att de hade en stadig partner, att de redan hade haft sex, var för gamla samt att vaccinet är för dyrt. De studenter som valt att vaccinera sig nämnde som främsta skäl, att de själva inte stått för kostnaden. Slutsats: Sjuksköterskestudenterna tycktes ha en god kännedom och huvudsakligen positiv inställning gällande HPV och HPV-vaccination. De visade även ett visst kritiskt tänkande gentemot vaccinet, då de menade att det kan vara svårt att veta långtidseffekterna, då det fortfarande är relativt nytt. Den ekonomiska aspekten, samt vilken information de fått, visade sig spela roll i studenternas beslut om vaccinering. Tydligare information från hälso- och sjukvård skulle kunna leda till att fler väljer att vaccinera sig.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad. Studenter inom lärarprogrammet har planerat, organiserat och genomfört de fysiska aktiviteterna för barnen vid 8 tillfällen. Genom en kvalitativ analys har barnens uppfattningar kategoriserats och tolkats. Barnen berättade om olika aktiviteter och upplevelser som kopplades till rörelseglädje och resultatet visade variationer av barnens uppfattningar. Rörelseglädje genom fysisk aktivitet innebar en känsla som barnen blev glada av. Slutsatsen är att det är varje enskild individs upplevelser av fysiska aktiviteter som har betydelse för individens uppfattning av fenomenet rörelseglädje.

Syftet med den här c-uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar av att införa hälsokunskap för elever i årskurs 5 och 6. Enligt Ålands Landskapsregering ska hälsokunskap införas som ett obligatoriskt ämne i alla högstadieskolor på Åland, från och med hösten 2011. För att få svar på syftet har intervjuer med sex stycken lärare som arbetar i årskurs 5 och 6 gjorts. Ett missiv skickades via e-mail ut till verksamma lärare i årskurserna fem och sex på Åland. Det var sex stycken lärare som tackade ja till att delta i undersökningen vilket ansågs som ett passande deltagarantal och därför valdes de ut till intervjupersoner. Den kvalitativa metoden har använts eftersom det är lärarnas skilda åsikter och uttryck som arbetet har fokuserat på. Resultatet av undersökningen visar att det finns delade åsikter bland lärarna om hälsa som enskilt ämne för elever i årskurs 5 och 6. En del lärare anser att hälsa är ett ämne som går bra att integrera med andra ämnen medan andra tycker att hälsa som enskilt ämne ska införas för att lärarna och eleverna då kan koncentrera sig på och ta sig tid för det specifika ämnet. Vissa lärare anser att det ska införas tidigare än i årskurs 5 och 6 på grund av att de har sett ett behov hos eleverna, andra lärare anser att årskurs 5 och 6 är passande årskurser att införa det. En del lärare anser att det är för tidigt att införa det i årskurs 5 och 6 på grund av mognadsgraden bland eleverna. Lärarna anser att det i ämnet ska ingå värderingsövningar samt diskussioner mellan lärare och elev om allt från fysisk aktivitet till sexualundervisning.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken uppfattning elever i årskurs nio på en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning där eleverna fyller i både kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det är främst deras beteende och hur de är som elev som är avgörande för vilket betyg de får. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man är som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet är inte väl förankrat bland dessa elever.

Foric, Armin - Musikens betydelse för film – En undersökning om musikens inverkan i film (Högskolan Dalarna 2009) är en uppsats som syftar till att försöka förstå hur bakgrundsmusik påverkar film. Genom att använda sig av ett och samma klipp men med olika bakgrundsmusik vill jag försöka förstå hur musik påverkar uppfattningen av en film. Syftet är också att jämföra min och Rasmus Wedins uppsats som heter ”Ljudet är halva upplevelsen... Minst!” (Högskolan Dalarna 2006) på de punkter där våra frågor matchar varandra.Den viktiga huvudfrågan är:– Hur påverkas uppfattningen av en film genom musik?Sekundära frågeställningar: – Hur viktig är bakgrundsmusiken för uppfattningen om en films handling? – Hur tolkar man filmens handling beroende på vad för musik man hör, eller inte hör? – Hur tolkar åskådaren karaktärens roll i filmen beroende på vad för musik de hör? – Hur påverkar antalet film/vecka den tolkning man har? – Hur påverkar en favorit genre uppfattningen åskådaren har?Jag valde att musiklägga de två första minuterna från filmen ”Under ytan finns havet” producerad av elever på högskolan dalarna i tre olika versioner. Jag valde att först musiklägga en version i drama, den andra i komedi och den tredje i skräck utförande, därefter gjorde jag en tittarundersökning med frågor på enkäter som försökspersonerna fick svara på.Efter att ha samlat in material och sammanställt frågorna så blir mina frågeställningar besvarade. Vi kan tydligt se hur musiken påverkar en film på alla sätt, och inte bara upplevelsen