Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod samt deras val av dess användning i undervisningen. Syftet med studien har även varit att ta reda på hur faktorerna gruppstorlek, lokaler, lärarens roll, bedömning och tid kan påverka dessa uppfattningar och val. För att ta reda på detta genomfördes en webbaserad enkätundersökning på 50 pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare år. Studiens resultat har sedan analyserats utifrån studiens två teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och den utvidgade didaktiska triangeln. Resultatet visade att 47 pedagoger hade en positiv uppfattning av arbetsmetoden medan 2 pedagoger hade en negativ uppfattning. Fler än hälften av pedagogerna använde arbetsmetoden flera gånger i veckan och som mest i skolämnena svenska, matematik, SO och NO. Resultatet i denna studie skiljer sig i viss mån från den tidigare forskning som finns om grupparbete, vilken menar att pedagogers dåliga erfarenhet av grupparbete bidrar till att den inte används i skolan lika mycket. Något som samtliga pedagoger i denna studie var överens om var att lärarens roll är en av de viktigaste aspekterna för att ett grupparbete ska fungera på ett bra sätt. De slutsatser vi kan dra är att pedagogerna hade en positiv uppfattning om grupparbete som arbetsmetod och att ramfaktorerna gruppstorlek, lärarens roll, bedömning och tid bidrog till den positiva uppfattningen. Denna studie visar dock inte om lokaler hade en positiv eller negativ påverkan på pedagogernas uppfattning om grupparbete.

BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under många år.Tidigare hade barnen en enklare syn på döden och de fick ofta höra sagor under sin uppväxtsom handlade om döden. Idag är döden i barns närmiljö inte lika framträdande och mångavuxna väljer att inte tala om döden med barn. När någon i ett barns närhet dör händer det attbarnet inte får delta vid begravningen, vilket gör att de inte får någon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser på döden som något skrämmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frånförskoleåldern och uppåt, då de främst ser döden som ett annat sätt att leva på än det vanliga.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att vi vill ta reda på hur barn i årskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger på intervju av barn iårskurs 3 – 5. Vi motiverar val av teori och vi skriver även om vårt urval, genomförande,etiska principer, tillförlitlighet och giltighet.4RESULTAT:Vi har i vår undersökning kommit fram till att flera av barnen uppfattar döden som någothemskt och läskigt, samt att man dör genom sjukdom, olycka eller av ålder. Några av barnenhar även svarat att de tror att man dör för att alla människor på jorden ska få plats.Flera av barnen har aldrig varit med om att någon dör och visste därför inte hur det kändes.Efter döden tror många av barnen att man kommer till himlen eller helvetet, att man föds pånytt eller att själen vandrar vidare till en ny människa eller ett djur. Sex av barnen tror att mankommer till himlen eller till helvetet. Två flickor tror att man föds på nytt, att själen gårvidare till en ny människa eller till ett djur. Barnen pratar om döden ibland, främst när det harhänt något. En flicka vill prata mer om döden, men det är aldrig någon som frågar henne. / Uppsatsnivå: C

Skolans värld idag blir mer och mer integrerad av IKT och dessa tekniska verktyg präglar vår vardag och utvecklas hela tiden. I vår fenomenografiska undersökning, som innebär att vi ska beskriva vilka skilda sätt något kan uppfattas av någon, har vi fokuserat på fyra lärares uppfattningar av IKT på deras respektive skolor. Tidigare forskning inom IKT i skolan visar på att lärare känner sig allmänt osäkra till att använda IKT eftersom de inte tycker de har den utbildningen som krävs för att använda sig av det fast intresset och motivationen finns där. Annan tidigare forskning pekar på att lärare inte känner sig trygga med saker de inte har kunskap kring. Detta kan ha gjort att IKT-integrerad undervisning har uteblivit. Tekniken som finns idag är så omfattande vilket gjorde att lärarna vi intervjuade hade många skilda sätt att tillämpa och förklara begreppet IKT och hur det påverkade deras undervisning. Det var viktigt att lärarna styrde klassrummet och att IKT var något som kompletterade undervisningen som tillämpades. När och hur IKT tillämpades bestämdes både av lärarna, eleverna och ibland lärare och elever tillsammans. Det kunde uppstå problem med IKT när tekniken inte fungerade vilket utmanade och ibland hotade lärarnas kontroll i klassrummet. Lärarna var tydliga med vilka sätt de använde sig av IKT men var inte lika tydliga med hur det påverkade deras undervisning. Undersökningen visade tydligt på att lärarna hade skilda sätt att uppfatta IKT och hur de använde sig av det.

<p>I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. Vårt syfte har varit att ta reda på om lärarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlärnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir då styrande för vilka kriterier eleverna använder för att bedöma sina egna kunskaper men också hur de uppfattar lärarens bedömning. Läraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlärningsorienterad syn med läroprocessen i fokus räcker det inte enbart med en undervisning som är formativt inriktad. Det krävs också ett stort engagemang kring varje individ.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att jämföra de uppfattningar om matematik och räkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att räkna, använda mattebok eller att göra läxor. Vad gäller räkningens innebörd så kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser räkning som att säga en ramsa, att använda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra räkneoperationer samt att räkna kvantiteter. I intervjuerna med pedagogerna framkommer att de ser på matematik som något vardagsanknutet med praktiska användningsområden. De kopplar matematik för sin egen till att utföra räkneoperationer och att räkna kvantiteter men de vill förmedla något annat till barnen. Det de vill lära ut är att matematik är något lustfyllt och att matematik finns överallt. I diskussionen tar jag upp varför fokus inom matematik ligger på räkning, varför det finns skillnader mellan hur barnen och deras pedagoger ser på matematik samt några funderingar kring hur betydelsefullt det är för pedagoger att veta vad elever uppfattar som viktigt i undervisningen för att kunna individualisera undervisningen.</p>

<p>Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra.</p><p>Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.</p><p>Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa. Skolorna behöver kontinuerligt arbeta med elevrelationer.</p>

<p>Förväntningarna på företagens etik har ökat från allmänheten under de senaste åren. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemål. Ledningen på företaget i hotell- och restaurangbranschen där undersökningen utfördes hade som mål att samla företagets olika avdelningar så de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anställda upplever skapandet av, arbetet med och användandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram på företaget. Vi ville också hitta orsakerna till dessa uppfattningar. Frågeställningarna var: hur upplever de anställda sina egna personliga etiska åsikter i relation till företagets? Hur upplever de anställda skapandet av de etiska riktlinjerna? Hur upplever de anställda arbetet med etiska riktlinjer på företaget? Hur upplever de anställda att de etiska riktlinjerna används i det dagliga arbetet? Skiljer sig ovanstående upplevelser mellan avdelningarna och vad kan eventuella skillnader och likheter bero på?</p><p>Tidigare forskning granskades och teorier valdes ut inom områdena motiv till etiska riktlinjer, etik påverkan, normer för etiska beslut i företag, intressenter, stöd för etiskt handlande, organisationskultur och gruppstorlek. En kvalitativ metod användes i undersökningen och tio intervjuer genomfördes med representanter från avdelningarna. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskategorisering. Huvudresultatet visade att de anställdas upplevelser av de etiska riktlinjerna inom frågeställningarna ”arbetet med” och ”användandet av” de etiska riktlinjerna skilde sig i hög grad med hänseende av om de var anställda på en administrativ eller praktisk avdelning, hade avdelningsansvar eller var vanligt anställda samt var anställd på en stor eller liten avdelning. Det var i hög grad liknande uppfattningar inom frågeställningarna ”personliga etiska åsikter i relation till företagets” och ”skapandet av etiska riktlinjer”.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsens titel: Motstånd eller icke motstånd – Chefers uppfattning om motstånd som företeelse</p><p>Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Ledarskap</p><p>Författare: Anna Borrbring och Joel Hvass</p><p>Handledare: Anders Billström</p><p>Nyckelord: Motstånd, förändring, motstånd till förändringar, chefers uppfattning, positivt perspektiv </p><p>Problemformulering: Vilken uppfattning har chefer i Halländska företag om motstånd vid förändringar?</p><p>Syfte: Genom att intervjua ett antal chefer skapa en djupare förståelse kring hur dessa uppfattar ämnet motstånd ur en chefs perspektiv. Då vi upplever att de flesta teorier idag behandlar ämnet med viss negativitet så syftar vår undersökning till att istället behandla dess eventuella positiva sidor. Finns det en positiv uppfattning om motstånd hos dagens chefer? Vi vill alltså skapa förståelse och eftertanke för att ämnet motstånd kan ses ur ett positivt perspektiv. </p><p>Teoretisk referensram: Genom att kombinera fem olika begrepp som vi funnit i tidigare forskning och som kan kopplas samman med ett positivt perspektiv byggdes en referensram upp. I vår teoretiska referensram kombineras ett antal olika författare och teorier. </p><p>Metod: I studien har vi använt oss utav en kvalitativ undersökningsmetod och därför genomfört intervjuer för att samla in vårt empiriska material.</p><p>Resultat: Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det hos chefer finns positiva uppfattningar om begreppet motstånd. Dock så finns det blandade uppfattningar, men vi menar att det ändå finns positiva inslag även hos de chefer där annars en negativ inställning dominerar. Utifrån studien har vi valt att belysa ett antal punkter som vi finner av stor vikt för chefernas uppfattning om begreppet motstånd, exempelvis ordets laddning samt förutfattade meningar och inställningar. Vi menar att vi genom att ha låtit ett positivt synsätt på begreppet motstånd genomsyra studien har lyckats ska fokus kring en sida av begreppet som annars ofta valts bort. Vi hoppas att det ska leda till att det skapas eftertanke kring ett begrepp som tidigare sågs med negativitet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.</p><p>För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.</p><p>Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.</p><p>Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen.</p>

<p>Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i kursplanen.</p>