No description available.

Bakgrund: Inom all sjukvård kommer sjuksköterskor att ställas inför en situation där vård i livets slutskede krävs. Oavsett var sjuksköterskan arbetar, behövs specifika kunskaper för att kunna möta och vårda den svårt sjuke patienten och dennes närstående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt med deskriptiv design, baserat på kvalitativa artiklar genomfördes. Data inhämtades från databaserna Cinahl, psycINFO och PubMed och artiklarna analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet grundade sig på tolv vetenskapliga originalartiklar och utifrån analysen av artiklarna har tre kategorier varav en med tillhörande underkategorier kommit fram. Kategorierna blev, ”En känsla av tillfredsställelse”, ”En känsla av otillräcklighet”, samt ”Kommunikation som ett verktyg”. Slutsats: Slutsatser som kan dras var att sjuksköterskor anser att betydelsen av kunskap, erfarenhet och utbildning inom palliativ vård är viktig, för att kunna hantera påfrestande situationer och för att förbättra kommunikationen med patienterna i livets slutskede.

The purpose of this study was to investigate how foreign tourists experienced StockholmPublic Transport (SL), and how this affected their visit in Stockholm. This is to the try to help SL with knowledge to improve its services for this target group. Given that tourism is increasing in Stockholm, it was interesting to see how the work of SL with this group of travelers looks and what foreign tourists' attitudes towards the SL are. The investigation has used qualitative and quantitative methods. The empirical material was collected through semi-structured interviews, surveys and observations. The number of respondents who participated in the interviews was three foreign tourists and six people, who were linked to the SL and tourism in Stockholm. The questions asked concerned information, foreign tourists, experience, public transport, SL and Stockholm. The results were analyzed with the help of previous research and the concepts of information sharing, destination image, tourist satisfaction, public transport and tourist movement. The results showed that foreign tourists experienced ease and difficulty towards SL; more than half of those who encountered difficulties felt that it affected their overall experience in Stockholm. In order to make it easier for foreign tourists and improve the Stockholm public transport, SL must cooperate with foreign tourists more effectively by improving its marketing strategy, offer more ticket combinations, share information in different languages. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur utländska turister upplevde Stockholms lokaltrafik (SL) och hur detta påverkade deras vistelse. Detta för att med kunskap försöka hjälpa SL att förbättra sina tjänster för denna målgrupp. I och med en växande turism i Stockholm var det intressant att se hur SLs arbete med denna resenärgrupp ser ut samt vilka attityder utländska turister har gentemot SL. Undersökning har använt sig av både kvalitativ och kvantitativa metoder. Det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer, enkätundersökningar och observationer. Respondenterna som deltog i intervjuerna var totalt nio personer, tre utländska turister och sex personer som hade koppling till SL och turism i Stockholm. Frågorna som ställdes berörde information, utländska turister, upplevelse, kollektivtrafik, SL och Stockholm stad. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen informationsdelning, destinationsbild, turisttillfredsställelse, lokaltrafik och turistens rörelse. Resultaten visar att utländska turister upplevde olika lätt- och svårigheter med SL och mer än hälften av de som mötte svårigheter upplevde att detta påverkade deras vistelse. För att kunna underlätta för utländska turister och förbättra Stockholms kollektivtrafik rekommenderar vi att SL samarbetar med utländska turister på ett effektivare sätt genom att förbättra sin marknadsföringsstrategi, erbjuda fler biljettkombinationer och förse information på fler språk.

Livmoderhalscancer drabbar cirka 450 kvinnor i Sverige varje år. Sjukdomen anses skamfull ochtabubelagd i vissa delar av världen, där kvinnor stigmatiseras och förnedras på grund av sinsjukdom. Att drabbas av en dödlig sjukdom kan ge upphov till många olika känslor, sompåverkar det psykiska och fysiska välbefinnandet negativt. Psykisk ohälsa ger ett lidande för dendrabbade och därmed en försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskrivakvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes ochresulterade i 9 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Resultatet visade att kvinnor upplevde rädslor och chock i samband med beskedet, hela deras livvändes upp och ner. För att orka kämpa i sjukdomen var stöd från familj och vänner en viktig del.Det framkom även att kvinnor upplevde bristfällig information om sjukdomen, både frånomgivningen och från sjukvården. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap omsjukdomen och hur den påverkar kvinnor både fysiskt och psykiskt, för att kunna ge individuelltanpassad information som motsvarar behoven och ger ett bra stöd till den drabbade.

Bakgrund: De senaste årtionde har antalet ansökningar gällande könsbyte ökat i Sverige. Personer som identifierar sig som det motsatta könet, transpersoner, kan oftast ses som en utsatt patientgrupp. De personer som vill förändra sin kropp till det könet de vill efterlikna, finns det åtgärder och behandlingar som gör detta möjligt. Vilket sätter stora krav på sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser i mötet med sjukvården. Metod: En litteraturstudie har genomförts genom att ha analyserat och sammanställt sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Detta resulterade i tre kategorier. Resultat: Det visade sig att transpersoner möttes av vårdpersonal med bristande kunskap, då vårdpersonal inte visste hur de skulle vårda patientgruppen. Transpersoner kände sig även förbisedda, eftersom det fanns vårdpersonal som ignorerade och nonchalerade patientgruppen. När patientgruppen sökte vård blev de diskriminerade, vilket resulterande till att patientgruppen fick finna andra transvänliga vårdgivare. Slutsats: För att undvika att transpersoner upplever sig diskriminerade samt förbisedda krävs det som vårdpersonal att vara professionell i sin yrkesroll, behandla alla sina patienter jämlikt samt ha ett holistiskt synsätt. Eftersom det finns brister inom vårdandet av transpersoner kan det behövas ytterligare forskning inom området, för att vidga kunskapen kring vårdandet och mötet med patientgruppen. För att inte möta transpersoner med okunskap är det därför viktigt att vårdpersonal ständigt håller sig uppdaterade med ny forskning.

Bakgrund: Demens innebär en rad olika sjukdomar som drabbar hjärnan och leder bland annat till en försämring av minnesfunktionen. Drygt 160 000 personer i Sverige är drabbade av en demenssjukdom och det räknas som en folksjukdom som inte bara drabbar den sjuke utan även den närstående. Närstående som vårdar en person med demens har en stor betydelse för sjuksköterskan och vid ett bra samarbete ges förutsättningar för att bedriva en god vård. Syftet: Att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person med demens samt att redovisa vilka undersökningsgrupper som ingår i de valda artiklarna i litteraturstudien. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningen skedde i PubMed och Cinahl som resultareade i 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som granskades. Huvudresultat: I fyra underrubriker presenterades huvudresultatet. Rubrikerna var upplevelse av rollförändring, upplevelse av tillgång till stöd och information, upplevelse av psykisk påfrestning och upplevelse utav inskränkningar i det dagliga livet. De flesta av deltagarna i de ingående artiklarna var make/maka, döttrar eller söner till en person med demens. Samtliga studier använde ett ändamålsenligt urval. Slutsatser: Närstående upplevde att deras roll förändrades och det var en psykisk påfrestning med många olika känslor så som oro, frustration, sorg, trötthet och även inskränkningar i det dagliga livet att leva med en person med demens. Tillgången på stöd och information i allmänhet av hälso- och sjukvården upplevdes bristfällig, det skulle behövas i ett tidigt skede av sjukdomen för att hantera olika svåra situationer, känslor och även minska utmaningarna. / Background: Dementia involves a range of diseases that affect the brain to an extent ending with the deterioration of memory functions. More than 160 000 people in Sweden are afflicted with dementia and the risk increases with age. Dementia is considered as a public health problem, affecting not only the patient but also the related parties. Related Parties who are caring for a person with dementia are of great importance for the nurse. A good cooperation between the related parties and caregivers are will provide the opportunity to give a proper care. Aim: To describe the related parties experiences of living with the person with dementia and to report the study groups included in the selected items in literature studies. Methods: A descriptive literature. The Article search was done in PubMed and CINAHL. As a result, 12 revised scientific articles with qualitative design. Results: The four sub-headings presented the main results which are all based on the related parties experience living with the person with dementia. The sub-headings were: the experience of the role change, access to support and information, experience of psychological distress and experiencing restrictions in daily life. Most of the participants in the included articles were husband/wife, daughters or sons of a person with dementia. All studies used adequate samples. Conclusions: Related parties felt that their roles were changed and it was a psychic burden to withstand stress with many different emotions such as anxiety, frustration, sadness, fatigue and even restrictions on the daily life of living with a person with dementia. Access to support and information in general health- care felt inadequate, which were needed in the early stages of the disease to deal with various difficult situations, emotions and even to reduce the challenges.

Föreliggande studie syftade till att använda självbestämmandeteorin för att öka kunskapen om motiv till OCR-deltagande i Sverige genom att studera a) deltagarnas upplevelse av självbestämmande utifrån motivationsregleringarna, b) om de grundläggande psykologiska behoven tillfredsställs i deltagandet och c) vilka egenskaper (t.ex. utformning av loppen, svårighetsgrad på hinder, omgivning) i själva OCR-eventet som kan relateras till dessa faktorer. OCR räknas som en av de snabbast växande sporterna i världen och verkar utmana samt attrahera en stor mångfald. En kvalitativ forskningsmetod användes där åtta deltagare (3 kvinnor och 5 män) från sydvästra Sverige intervjuades för att få en djupgående inblick i motivationen samt upplevelsen av eventen. Samtliga deltagare hade deltagit i minst ett OCRevent i Sverige innan intervjuerna. Intervjuerna samt analyserna var baserade på de tre grundläggande psykologiska behoven och motivationsregleringarna utifrån Självbestämmandeteorin (SDT). Studiens huvudsakliga fynd indikerade att deltagande i OCR bidrog till både inre och yttre motivation och att samtliga behov utifrån SDT tillfredsställdes, vilket genererade i att en hög nivå av självbestämmande upplevdes bland deltagarna. Vidare visade resultaten att det fanns motivationsfaktorer, exempelvis den sociala omgivningen, glädjen, utmaningen och utvecklingen, som hade större påverkan än andra faktorer. Det ansågs i den föreliggande studien att deltagarna upplevde en hög nivå av självbestämmande och att OCR kan bidra till ett ökat psykologiskt välbefinnande. Framtida forskning bör studera ett större och mer slumpmässigt urval för att öka generaliserbarheten men även ta del av de negativa hälsoeffekterna OCR (extremsport) skulle kunna bidra till.

Abstract Background. Sweden is one of the European countries that received the largest number of refugees in recent years and a large proportion of these are children. Asylum-seeking children are at greater risk of mental and physical illness. Since all children living in Sweden have the right to go to school, the school nurse has a unique role in the detection of illness and health promotion for this group of children. Objective. To describe what characterizes the school nurse's health promotion work with newly arrived and asylum-seeking children. Method. The study has a qualitative, inductive approach. Eight semi-structured interviews were conducted in the Umeå region. The interviews were analysed using content analysis. Results. The result is presented in three categories. Under the category dedication descriptions of school nurses focus on the children's needs, personal involvement and meeting challenges is reported. Under development descriptions of how adaptation of procedures and their priority, of time is presented. Finally, under collaboration descriptions of cooperation and collaboration with family, school staff and external agencies is described. Conclusion. To develop procedures and forms of cooperation would simplify and streamline the work of school nurses and make more time for health promoting and preventative work with newly arrived and asylum-seeking children. A need for more knowledge about this student group was identified. Targeted training and education for school nurses could enhance the experience of professional skills in the work with newly arrived and asylum-seeking children. Keywords. School nurse, refugee children, mental health, student health, experience, health promotion.

No description available.

Tio procent av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta och 60 procent av dessa är sjukskrivna på grund av kronisk smärta (1177 Vårdguiden 2013). Patienter med kronisk smärta upplever ofta en okunskap i sin omgivning kring hur det är att leva med smärta. Dessa patienter vårdas på alla avdelningar och det är då av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för att bemöta patienterna på bästa sätt. Hur kan man öka kunskapen och förståelsen för denna patientgrupp? Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med kronisk smärta. Litteraturstudien resulterade i tio kvalitativa artiklar som analyserats och bildat tre huvudteman och sju subteman. Huvudtemana är ensamhet, hjälplöshet och försoning. Resultatet visar att smärtan påverkar familjelivet, sociala relationer och arbetsförmågan. Många upplevde ensamhet och utanförskap från samhället. Att inte ha kontroll på sin situation ledde till känslan av hjälplöshet. För att klara av att leva med kronisk smärta användes strategier och vägar till att finna styrka. Det fanns en oro för hur smärtan skulle komma att påverka framtiden. Diskussionen visar att det är viktigt att se patienten, ha ett bra bemötande, ta tillvara på individens egna resurser och upplevelser, vilket leder till att patienten blir delaktig och får större kontroll över sin situation.