Abstrakt Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor förekommer på akutmottagningar världen över. Anställda inom hälso- och sjukvård är i stor omfattning utsatta för detta och den yrkeskategori som i högst grad blir drabbade är sjuksköterskor. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterat fysiskt och psykiskt våld på akutmottagningar. Metod: Uppsatsen har genomförts som en litteraturstudie. Kvalitativ data har eftersökts på databaserna CINAHL och PubMed. Vald analysmetod var inspirerad av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde frustration i samband med och efter våldsamma händelser. En del drabbades även av olika konsekvenser till följd av våld. Sjuksköterskor uttryckte också ett behov av stöd i samband med dessa situationer. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde ilska och otrygghet på arbetsplatsen i samband med hot och våld. Konsekvenser av våldet uppstod också. Slutsatser kan även dras gällande att sjuksköterskor behövde stöd i våldsamma situationer. Ytterligare forskning skulle behövas inom detta ämne. Det är viktigt eftersom att sjuksköterskor möter våld på sin arbetsplats, vilket kan göra att deras omvårdnadsarbete påverkas. / Abstract Background: Threats and violence against nurses are common amongst emergency departments all over the world. Healthcare workers are at high risk of becoming victims of violence and nurses are the most exposed. Objective: The aim of the literature study was to illustrate nurses experiences of workplace violence, physical and psychological violence in emergency departments. Design: The literature study has been conducted by collecting qualitative data from the databases CINAHL and PubMed. The analysis was executed with inspiration of Fribergs method of analysis. Results: The study’s result showed that the nurses experienced frustration in relation to violent events. Furthermore, consequences due to the violence were obtained. Some nurse’s also expresses a need for support in connection to these events. Conclusion: When encountering threats and violence, the nurses experienced feelings such as anger and insecurity. The need for support in relation to the violence were also apparent. Further research concerning the topic is relevant due to a limited set of found qualitative articles. This is important since nurses encounter violence in their workplace, thus then rendering the nursing to being affected.

Kronisk njursvikt är ett tilltagande problem i världen, och allt fler är i behov av en ny njure. Levande njurdonatorer har en betydande roll att korta ner väntetiden för mottagaren. Erfarenheter har visat att mottagaren är mer prioriterad i omvårdnaden och det finns bristande kunskap om donatorns upplevelser av att donera. Syftet med litteraturstudien var att belysa donatorers upplevelser av omvårdnad vid njurdonation. Metoden var en litteraturstudie utförd enligt Polit och Beck (2017) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram de 18 artiklar som låg till grund för resultatet. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i sex kategorier; Information och stöd från hälso- och sjukvården, Oro för mottagaren, Stöd från närstående, Återhämtning och komplikationer, Förväntningar av donationen och Relationer. Slutsats: Donatorerna uppgav positiva och negativa upplevelser av donationsprocessen. Positiva upplevelser kunde vara en starkare relation till mottagaren och familjen samt att donatorerna stärktes på ett på ett personligt plan. De negativa upplevelser som beskrevs var till exempel avsaknad av information eller att de kände sig förbisedda och inte fick den uppföljningen de önskat. Det är viktigt att värdesätta och inte glömma bort omvårdnaden till denna patientgrupp då donatorerna gör en stor insats för den njursjuke.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sällsynt sjukdom och i Sverige drabbas cirka 200 individer varje år. Vid ALS dör motorneuroner i hjärnan, hjärnstammen samt ryggmärgen som styr skelettmuskulaturen och det orsakar förlamning. Personerna som lever med ALS får en palliativ diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva individers upplevelse av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har tillämpas till denna studie. Innehållsanalysen har gjorts med hjälp av Granheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på fyra olika kategorier. Dessa kategorier förklarar hur upplevelsen är att leva med ALS. Kategorierna är känslor av sorg, känslor av uppgivenhet, känslor av ett accepterande och känslor av lycka. Slutsats: Resultatet ifrån föreliggande studie påvisade att sjukdomen ALS orsakar blandade känslor. Individerna kan uppleva en sorg men samtidigt en lycka. Trots närvaro av livshotande sjukdom kan en individ uppleva lycka och känna sig levande.

Bakgrund: Människor besöker akutmottagningen vid försämrat hälsotillstånd. Patienterna omhändertas genom triagering beroende på patienten tillstånd. På en akutmottagning arbetar olika vårdprofessioner med varandra i team. Ett möte utspelar sig då patienten kommer i kontakt med vårdpersonalen. Patienten kan känna sig i en utsatt position då kontakt etableras med sjukvården. Patienterna uttrycker sina upplevelser i mötet och beskriver sin vistelse relaterat till bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara patient på akutmottagningen inom den somatiska vården. Metod: Studien är en kvalitativ innehållsanalys bestående av 10 vetenskapliga artiklar. Vi använde oss utav Fribergs (2012) analysmetod. Resultat: Kommunikationens betydelse, väntetiden, att bli sedd, förtroendet för vårdpersonal och patientens delaktighet var faktorer som påverkade patientens upplevelser. Dessa kunde ge positiva eller negativa upplevelser för patienten. Kategorierna är oberoende av varandra och kan vara tillfredsställande även om någon av kategorierna brister. Slutsats: Studier visar att relevanta arbetsmodeller kan implementeras för att påverka patienternas återkommande besök genom förbättrat bemötande och kommunikation.

Bakgrund: Missbruk och beroende är en psykisk sjukdom som är högt representerad i den svenska hälso-och sjukvården samtidigt som stigmatiseringen kring denna grupp är hög. Det saknas svenska studier om hur sjuksköterskan upplever mötet med dessa personer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att möta med patienter med missbruks- och beroendeproblematik inom den somatiska sjukvården. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer av nio sjuksköterskor med analys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Övergripande i resultatet var att sjuksköterskorna upplevde en ambivalens gällande patienter med missbruks- och beroendeproblematik, till exempel att de ville lita på patienten men ändå uppfattade dem som manipulativa. Analysen resulterade i tre kategorier; professionellt förhållningssätt, tillit och misstro samt förutfattade meningar.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde vissa svårigheter i mötet med dessa patienter, främst gällande smärtlindring. Mer svensk forskning kring ämnet behövs då det kan leda till utbildning för att sjuksköterskor ska känna sig tryggare i sin yrkesroll i omvårdnaden av patienter med missbruks- och beroendeproblematik.

Introduktion: Enteral nutrition är en ökande behandlingsform inom den svenska sjukvården som berör både landsting och kommun. Behandling med enteral nutrition kan påverka patienters fysiska, psykiska och sociala upplevelser samt deras livskvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av att leva med enteral nutrition samt deras upplevda livskvalitet. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Databassökningen genomfördes i CINAHL och PubMed där totalt tio artiklar identifierades som svarade på syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades induktivt. Resultat: Redovisades utifrån följande fyra teman: Vikten av socialt stöd samt betydelsen av relationer, Angelägenheten av information, Begränsningar och praktiska problem samt Oro och kluvenhet. Slutsats: Upplevelsen av stöd, information och hantering av praktiska problem relaterat till enteral nutrition har betydelse för patienternas livskvalitet. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att tillgodose patienterna med omfattande information och stöd för att de ska uppleva en tryggare och mer lätthanterlig vardag.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och är en av de fem vanligaste cancerformerna i världen. Prostatacancer kommer ofta smygande och visar inte symtom förrän cancern har kommit långt i sin utveckling och är då svår att bota. Att insjukna i prostatacancer blir livsomvändande för män. Över en natt befinner de sig plötsligt i en ny värld där de ska genomgå behandling och hantera påfrestande biverkningar från behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av att leva med prostatacancer under det första året efter sjukdomsbeskedet. Metod: Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en kvalitativ litteraturstudie, som baserades på patografier skrivna av män som fått diagnosen prostatacancer. Analysen av de fyra utvalda patografierna utfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier, Motstridiga tankar och känslor om att få prostatacancer, Livet tar en annan form och Funderingar över framtiden. Studien belyser hur män som insjuknar i prostatacancer ställs inför fysiska och psykiska förändringar. I resultatet presenteras männens påfrestningar från att de får beskedet till genomgående behandling och hantering av framtiden. Gemensamt för männen var att de värdesatte att få kunskap om sin situation och betydelsen av de nära relationerna med familj och vänner. Sjukdomen skapar en förändrad livssyn då döden kommer dem nära, samtidigt får de en stark livsvilja och tacksamhet till livet. Slutsats: I livsomställningen tampas männen med biverkningar som begränsar dem i vardagen. De handskas med tankar och känslor som ger upphov till nya perspektiv i livet. Sjuksköterskan spelar därmed en central del i processen eftersom att professionen kan tillgodose patienten med information och stödja männen i livsomställningen.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom som kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige finns det uppskattningsvis 1,8 miljoner människor som har hypertoni, dessa personer behöver både medicinsk- och omvårdnadsstöd. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av egenvårdsstöd vid hypertoni. Metod: Allmän litteraturstudie som baseras på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna information, känslor och svårigheter. Underkategorier var undervisning, kunskap, oro och rädsla, förvirring, missnöje, brist på stöd och förutsättningar. Individerna beskrev vikten av information och stöd för att kunna hantera sin sjukdom. Individerna beskrev olika hinder som försvårade egenvården, respondenterna beskrev också sitt missnöje till vårdgivarna. Majoriteten var missnöjda eller ansåg att de inte fick tillräckligt med hjälp eller stöd av vårdgivarna. Okunskap gjorde att många individer tog till sig egna metoder för att behandla sin hypertoni. Diskussion: Det var betydelsefullt för personerna att de fick relevant och tillräcklig information, att personalen engagerade sig i deras problematik och att de fick rätt stöd. Det var också av stor vikt att vårdpersonal fick kompetensutveckling för att kunna hjälpa på bästa sätt. Slutsats: Det är angeläget att personer med hypertoni får utbildning och ökad kunskap kring sin sjukdom för att kunna hantera sin egenvård. Det är också viktigt att vården blir mer patientcentrerad.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en metabolisk sjukdom som beräknas öka framöver. Den som drabbas av diabetes typ 2 kan behöva ändra sin livsstil för att kunna hantera sin sjukdom och undvika att drabbas av framtida komplikationer. Förändringar som kan behöva göras är framförallt att ändra kostvanor och öka den fysiska aktiviteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna: Inte kunna leva som innan, meningslöshet, motivation och kroppsligt välbefinnande. Underkategorierna som framkom var: svårigheter med egenvården, att inte vara som andra, social påverkan, behov av stöd och behov av kunskap. Slutsats: Personerna upplevde svårigheter och känslor som förlust och meningslöshet över att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Det fanns en bristande kunskap kring sjukdomen och personerna upplevde att ökad kunskap hade hjälpt dem att förändra sin livsstil. Det visade sig även att stöd och motivation var en viktig faktor för att kunna upprätthålla livsstilsförändringarna. Flera av personerna upplevde att livsstilsförändringarna hade positiv effekt då de nu kände sig friskare än innan sjukdomen. Denna kunskap kan vara betydande för sjuksköterskan som genom stöd och motivation kan hjälpa dessa personer att förändra sin livsstil.

Introduktion: Synen på personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella och/eller transpersoner (HBT) har förändrats genom tiderna, samhället influeras fortfarande av hetero- och cisnormativitet. Trots att sjuksköterskor ska ge jämlik vård influeras även de av dessa normer, vilket kan inverka på patienternas upplevelse av möten i vården. Syfte: Belysa hur patienter som identifierar sig som HBT upplever mötet med vården. Metod: Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. I resultatet har tio vetenskapliga artiklar använts. Dessa har sökts fram i PubMed, CINAHL samt PsycINFO och därefter kvalitetsgranskats. Materialet har bearbetats genom att relevant data identifierats för att sedan kodas och bilda kategorier. Resultat: De fyra kategorier som framkom var Upplevelser avseende acceptans från vårdpersonalen, Upplevelser avseende vårdpersonalens bemötande, Upplevelser avseende vårdpersonalens kunskap om HBT samt Upplevelser avseende trygghet hos patienten. Slutsats: Många upplevelser framkom som skulle kunna bidra till negativa vårdmöten oavsett patientens sexuella läggning och/eller könsidentitet, men som kan inverka extra mycket på upplevelsen av vårdmötet för denna redan utsatta patientgrupp. Otrygghet i vårdmötet kan anses försvåra skapandet av vårdrelationer vilket därmed kan peka på brister i vården för patienter som identifierar sig som homosexuella, bisexuella och transpersoner.