Bakgrund: En graviditet utan komplikationer beräknas vara cirka 40 veckor. Men för en del avbryts graviditeten i ett missfall. Detta leder till både psykologiska och fysiologiska konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskan har till uppgift att ge personcentrerad omvårdnad till kvinnan för att upplevelsen av missfallet ska bli så lite traumatisk som möjligt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid och efter missfall. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på åtta vetenskapliga studier av kvalitativ design. Studierna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Två kategorier identifieras tillsammans med subkategorier. Under dessa kategorier visar det hur kvinnornas upplevelser var efter missfall. Resultatet visar både positiva och negativa upplevelser om bemötande från vårdpersonal, stöd från anhöriga samt vårdpersonal, informationshantering och känslorna kvinnan har efter missfall. Konklusion: Kvinnors erfarenheter av missfall varierar och påverkas av vårdpersonalens bemötande, närståendes stöd, känslomässiga reaktioner och bristande information. Positivt bemötande underlättar sorgeprocessen medan bristande stöd och förståelse kan leda till isolering och ökad ångest. Kvinnors reaktioner inkluderar vanligtvis sorg, skuld och ångest, vilka kan förvärras av bristande vägledning kring diagnos och behandlingsalternativ.

Ensamhet är ett globalt ökande problem då världens äldre befolkning idag ökar då människor lever längre. Till följd av ensamhet ökar dödligheten och allt fler människor riskerar att drabbas av ohälsa. Förekomsten av ensamhet är en oundviklig del av livet och alla människor kommer någon gång att uppleva ensamhet. Starkast koppling har ensamheten till att åldras relaterat till åldrandeprocessens förluster. Ensamhet bland äldre utgör således en stor risk för negativa påföljder. Det är av stor vikt att uppmärksamma ensamhet i förebyggande syfte men även för att vidare kunna hjälpa den enskilde att uppnå hälsa. Ett vårdande samtal har potential att stärka människans tillvaro och kan således lindra eventuellt lidande. Därmed blev studiens syfte att sammanställa litteratur för att undersöka äldres upplevelse av ensamhet i hemmet eller på vårdhem. Denna litteraturstudie är en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Eftersom syftet var att undersöka upplevelser användes kvalitativ forskning. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE, varpå tio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Dataanalys resulterade i tre huvudkategorier: “Upplevda orsaker till ensamhet”, “Konsekvenser av upplevd ensamhet” och “Skyddsfaktorer mot ensamhet”. Resultatet visar att ensamheten orsakas av ett flertal olika faktorer. Åldrande är en naturlig del av livet men medför oundvikliga livsförändringar som förluster, otillfredsställande bemötanden, begränsningar i livet och förlust av sammanhang vilket kan vara svårhanterat. Ensamhetskänslor framfördes av de äldre vara nära sammanflätade med många olika känslor. Därtill behövde ensamhet inte alltid betyda något negativt utan kunde även beskrivas som något positivt och tillfredsställande. Ensamheten kan också brytas på många olika sätt.

Personers upplevelse av att leva med diabetesfotsår Abstrakt Bakgrund: Fotsår relaterat till diabetes är ett globalt problem. Dessa sår kan vara svårläkta och mycket smärtsamma för personen som drabbas. Risk för infektion och amputation är hög. Diabetesfotsår kan förändra den drabbade personens livsvärld. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetesfotsår. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Resultaten från respektive artikel har granskats, analyserats och sammanställts. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed, MEDLINE och PsycInfo. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sammanlagt fem underkategorier. Kategorierna var: Förlorad autonomi och Emotionellt lidande. Konklusion: Upplevelsen att leva med diabetesfotsår varierar mellan personer, men gemensamt för många är att de på olika sätt lider och att livskvaliten försämras. Sjuksköterskan kan vara en orsak till lidandet, men också en hoppingivande stöttepelare. Att ge personcentrerad omvårdnad och se hela individen är en förutsättning för god omvårdnad. Nyckelord: Diabetesfotsår, lidande, upplevelse. / Peoples experience of living with diabetic foot ulcers Abstract Background: Foot ulcers related to diabetes is a global problem. These ulcers can be difficult to heal and very painful for the affected person. Risk for infections and amputations are high. Diabetic foot ulcers can change the affected person’s life world. Aim: The purpose of the literature study was to illustrate people's experiences of living with diabetic foot ulcers. Method: A literature study based on twelve articles with qualitative approach. The results from respective article has been reviewed, analyzed and compiled. The databases that were used was CINAHL, PubMed, MEDLINE och PsycINFO. Result: The analyze resulted in two categories and a total of five subcategories. The categories were: Lost autonomy and Emotional suffering. Conclusion: The experience of living with diabetic foot ulcers varies between individuals, but common to many is that they suffer in different ways and that the quality of life deteriorate. The nurse can be a cause of the suffering, but also a hopeful mainstay. To provide person-centered care and see the whole individual is a prerequisite for good nursing care. Keywords: Diabetic foot ulcers, experience, suffering.

Bakgrund Stroke är den tredje största folksjukdomen i Europa och medför att det finns en stor grupp anhörigvårdare till en strokedrabbad närstående. Tidigare forskning visar att stödet till anhörigvårdare är bristfällig. Genom att uppmärksamma anhörigvårdares upplevelser kan en ökad förståelse nås av det behov av stöd som finns samt utveckla sjuksköterskans familjefokuserade omvårdnad. SyfteSyftet var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare i hemmet till en närstående som drabbats av stroke. Metod Sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed medförde efter gallring och kvalitetsgranskning att 10 vetenskapliga artiklar återstod för vidare analys. En integrativ översikt har använts för att analysera resultatet från vald forskning. Resultat Fyra teman skapades; Förändrad livssituation, Emotionell instabilitet, Att återfå fungerande vardag och En oviss Framtid. Tankar om det som har gått förlorat varvades med tankar om hur framtiden skulle te sig. Livssituationen hade förändrats och ett kontrollbehov upplevdes. Socialt stöd, familj samt egentid var faktorer som gav kraft att förmå vardagen. Slutsats Familjen hade god inblick i hur vardagen en gång varit och sågs som en stor tillgång för anhörigvårdaren. Genom familjens stöd och trygghet kunde vardagen i en ny påtvingad roll hanteras. Att arbeta familjefokuserat har visat sig vara av värde både för anhörigvårdare, patient, familj och sjuksköterska.

Bakgrund: Omkring 8000 kvinnor får diagnosen bröstcancer i Sverige varje år. Dessa kvinnor möter vården vid flertalet tillfällen under den tid de behandlas, och deras behov av stöd och information har i flera studier konstaterats vara viktigt. För att möta och förstå dessa kvinnors behov, behöver vi veta mer om hur de upplever vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever sin vård. Metod: Studien har gjorts med en innebördsanalys. Den har utförts genom att analysera åtta biografier skrivna av kvinnor med erfarenhet av att själva ha eller ha haft bröstcancer. Resultat: Resultatet visar att kvinnor med bröstcancer vill bli mött som en unik person under tiden som patient. De behöver stöd och bekräftelse från anhöriga och sjukvårdspersonal. De uttrycker också att de vill bli omhändertagna på ett mjukt och varsamt sätt med respekt och utifrån den egna livsvärlden. Konklusioner: Kvinnor med bröstcancer vill bli mött som den unika person de är i mötet med vården. Genom ett större omvårdnadsperspektiv och mer personcentrerad vård kan deras lidande lindras. Nyckelord: bröstcancer, upplevelse, vård / Background: About 8000 women are diagnosed with breast cancer every year in Sweden. These women meet nursing care several times during their treatment and their need of support and information is found important in several studies. To meet and understand these women’s needs, we need to know more about how they experience care. Aim: The aim of this study was to describe how women with breast cancer experience their care.  Method: The study, a meaning analysis, has been performed by analysing eight biographies written by women with experiences of having breast cancer. Result: The results show that women with breast cancer want to be seen as a unique person during their time as patient, they need support and confirmation from relatives and from nursing staff. They also express they want to be taken care of in a soft and gentle way with respect and based on their own life-world. Conclusions: Women with breast cancer want to be met as the unique persons they are in meetings with health care. By having a larger nursing perspective and more person-centred care their suffering can be relieved. Keywords: breast cancer, experience, care,

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar både individen, dess familj och det sociala nätverket. Det är vanligt förekommande bland befolkningen och de personer som får hjärtsvikt blir påverkade på ett flertal sätt. Hjärtsvikt som finns i fyra olika grader där symptomen har varierande allvarlighet för varje grad. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden där personernas symptom och bekymmer kan uppmärksammas och lindras. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt grad II till IV enligt NYHA. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil med underkategorierna En begränsad fysisk aktivitet, Trötthet och Ett anpassat liv. En ny social roll i livet med underkategorierna Behov av hjälp och Isolering. Känslomässiga reaktioner med underkategorierna Rädsla och otrygghet, samt Frustration. Slutsats: Det framkom att personerna upplevde att det var komplext att leva ett vardagligt liv. De hade det svårt med den sociala delen i livet och hade ett flertal känslor som påverkade deras situation. Det fanns dock positiva aspekter då de fick möjlighet till att förändra sina liv. Det kan behövas ytterligare forskning som berör skillnaden i kvinnor och mäns upplevelser samt hur yngre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

Bakgrund: År 1954 utfördes den första lyckade njurtransplantationen, och är numera den mest kostnadseffektiva behandlingen för patienter med grav njursjukdom. I början av år 2012 väntade sammanlagt 763 patienter i Sverige på ett nytt organ, var av 634 patienter var i behov av en ny njure. Drygt 30 % av njurtransplantationerna i Sverige sker med organ från levande donatorer samtidigt som det råder stor brist på njurtransplantat från hjärndöda givare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av att leva med en transplanterad njure. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa studier har genomförts. 13 vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, sammanställts och analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod. Artikelsökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt PSYKinfo. Resultat: För det flesta patienter har livssituationen förbättrats markant efter njurtransplantationen. Samtidigt som mottagandet av en ny njure kunde väcka en rad olika känslor och funderingar. Majoriteten av de njurtransplanterade personerna upplever risken för rejektion som mest svåra att hantera. Patienterna beskrev även en lycka över att ha fått en andra chans i livet, samt vikten av att ta ansvar över sin nya njure. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att den transplanterade patienten utsätts för en mängd olika förändringar som påverkar dennes livssituation. För att förbättra vården för den njurtransplanterade krävs att sjuksköterskan har förståelse för patientens förväntningar och upplevelser efter transplantationen och att ytterligare forskning görs inom området.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig psykisk störning. Sjukdomen förekommer främst bland flickor och kvinnor. God kunskap och terapeutisk kompetens hos vårdpersonal krävs för att kunna bemöta en patient med diagnosen anorexia nervosa som en enskild individ med unika behov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anorexiadrabbade flickors och kvinnors upplevelser i samband med vård. Metod: Åtta kvalitativa studier har granskats och analyserats. Resultat: Genom analys av studierna framkom att anorexiadrabbade patienters upplevelser i samband med vård har betydelse för deras återhämtning. Utifrån analysen framkom två teman och fem subteman. Det första temat belyser positiva upplevelser i samband med vård understött av två subteman: att bli bemött som en individ och vårdpersonalens engagemang. Det andra temat belyser negativa upplevelser i samband med vård understött av tre subteman: att bli bemött som en anorektiker, behandling fokuserar på viktuppgång i stället för psykiska problem och känslor av skam och osäkerhet. Slutsats: För patienternas återhämtning är det viktigt att vårdpersonal bemöter patienterna som unika individer och ser till deras olika behov. Vårdpersonalens engagemang samt god terapeutisk kompetens är en förutsättning för att patienten ska uppleva behandlingen som givande och som stöd för tillfrisknandet.

Bakgrund: Hjärt-och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. I flera andra länder ökar mortaliteten i hjärtinfarkt bland kvinnor. Många kvinnor ser fortfarande hjärtinfarkt som i huvudsak en manlig åkomma. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för den drabbade ett livshotande tillstånd i vilken varje minut räknas Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse och agerande i samband med insjuknande av hjärtinfarkt. Metod: I litteraturstudien har8 vetenskapliga artiklargranskats som överensstämmer med studiens syfte. Artiklarna har analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Alla artiklar i studien var kvalitativt designade. Resultat: I samband med hjärninfarkt visade kvinnor svårigheter att associera symtom med en hjärtinfarkt. Många saknade kunskap om de kliniska symptom kvinnor kan uppleva vid en hjärtinfarkt. Bilden som massmedia visar om hjärtinfarkt påverkade kvinnors uppfattning av symtom. Det råder fortfarande en uppfattning bland kvinnor att hjärtinfarkt drabbar främst män. Anhöriga verkarhastor betydelse i beslutet att söka vård. Slutsats: Det behövs mer information till allmänheten om de kliniska symtomen på hjärtinfarkt bland kvinnor och att dessakan skilja sig det från männen symtom. Massmedias bildav hjärtinfarkt bör ses med kritiska ögon.

Bakgrund: I sjuksköterskans yrke kommer man i kontakt med många människor i palliativt skede och även deras anhöriga. Att ett barn dör känns kraftfullt och orättvist. Hur hanterar sjuksköterskan barnets situation när barnet är i palliativt skede, Hur hanterar sjuksköterskan dessa känslor som väcks i yrket?  Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid palliativ vård av barn. Metod:En systematisk beskrivande litteraturstudie har genomförts där 10 kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats och analyserats. Resultat:Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier och 15 underkategorier. Kategorierna blev; Sjuksköterskors negativa upplevelser vid palliativ vård av barn, sjuksköterskors positiva upplevelser vid palliativ vård av barn och strategier för att hantera traumatiska händelser. Slutsats:Resultatet i denna litteraturstudie visar att sjuksköterskor upplever det svårt att vårda ett barn i palliativt skede. Sjuksköterskorna upplevde negativa och positiva upplevelser. Trots de negativa svårigheterna fann sjuksköterskorna positiva aspekter i vårdandet av barn i palliativt skede, såsom att kunna ge stöd till sörjande föräldrar, kunna lindra barnets symtom, att kunna skapa en bra relation och föra en god kommunikation till barnet och familjen. Det framgick i studien att kunna prata ut och få stöd av sina kollegor var viktiga för att kunna hantera känslor som väcks i sjuksköterskans arbete i den palliativa vården.