Ensamhet är ett globalt ökande problem då världens äldre befolkning idag ökar då människor lever längre. Till följd av ensamhet ökar dödligheten och allt fler människor riskerar att drabbas av ohälsa. Förekomsten av ensamhet är en oundviklig del av livet och alla människor kommer någon gång att uppleva ensamhet. Starkast koppling har ensamheten till att åldras relaterat till åldrandeprocessens förluster. Ensamhet bland äldre utgör således en stor risk för negativa påföljder. Det är av stor vikt att uppmärksamma ensamhet i förebyggande syfte men även för att vidare kunna hjälpa den enskilde att uppnå hälsa. Ett vårdande samtal har potential att stärka människans tillvaro och kan således lindra eventuellt lidande. Därmed blev studiens syfte att sammanställa litteratur för att undersöka äldres upplevelse av ensamhet i hemmet eller på vårdhem. Denna litteraturstudie är en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Eftersom syftet var att undersöka upplevelser användes kvalitativ forskning. Datainsamlingen gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE, varpå tio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Dataanalys resulterade i tre huvudkategorier: “Upplevda orsaker till ensamhet”, “Konsekvenser av upplevd ensamhet” och “Skyddsfaktorer mot ensamhet”. Resultatet visar att ensamheten orsakas av ett flertal olika faktorer. Åldrande är en naturlig del av livet men medför oundvikliga livsförändringar som förluster, otillfredsställande bemötanden, begränsningar i livet och förlust av sammanhang vilket kan vara svårhanterat. Ensamhetskänslor framfördes av de äldre vara nära sammanflätade med många olika känslor. Därtill behövde ensamhet inte alltid betyda något negativt utan kunde även beskrivas som något positivt och tillfredsställande. Ensamheten kan också brytas på många olika sätt.

Antalet äldre personer ökar vilket leder till att antalet äldre med höftfrakturer kommer att öka. Som patientgrupp är de ofta i en utsatt situation när de är inneliggande på sjukhus med sin multisjukhet och sårbarhet. Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av att ha vårdats på en ortopedavdelning för höftfraktur. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De flesta informanter upplevde vårdtiden som positiv. Det fanns saker som informanterna upplevde som lite mindre bra men det påverkade för det mesta inte upplevelsen av själva vårdtiden. Informanterna upplevde ett trevligt bemötande från personalen och en hemtrevlig miljö på avdelningen. Gällande hjälpsamheten från personalen var upplevelserna lite olika men överlag var informanterna nöjda med hjälpen de fått från personalen. Det som upplevdes som mindre bra på avdelningen var framför allt väntan på hjälp. Informanterna upplevde att de fick vänta ganska länge innan personalen kom och hjälpte dem. De flesta informanter upplevde i den här studien vårdtiden som positiv. För att kunna ge de äldre en sådan god vård som möjligt är det viktigt att de äldres upplevelser kommer fram. Därför anser författaren att det är viktigt med fortsatt forskning inom detta område. Nyckelord:

Depression hos äldre är ett utmanande problem både för äldre och vården. När äldre blir pensionärer eller förlorar en partner kan de hamna i en djup depression. Ensamhet, sjukdomar och åldrande kan vara andra faktorer som orsakar depression. Det innebär att vårdpersonalen kan lätt missa de äldres depressiva symptom för att den äldre som söker vård ofta klagar på somatiska besvär när de är deprimerade. Depression är ett lidande för de äldre där självkänslan och välbefinnandet påverkas negativt. Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser med att leva med depression och hur de kan hantera den. Studien är baserad på en litteraturöversikt för att utforma en bred förståelse av äldres erfarenheter av depression och strategier som de använder för att må bra. Resultatet delas i två huvudteman där det första handlar om äldres upplevelser med att leva med depression och den andra handlar om äldres egna strategier för hantering av depression. Äldre upplevde depression som plågsamt och att den hade förhindrat dem att leva ett normalt liv. Depression kopplades till en känsla av ensamhet där äldre längtade efter att bryta denna ensamhet och delta i den sociala gemenskapen. Äldre kan hantera depression genom att göra aktiviteter som främjar hälsa och hitta lindring genom andlighet. Att söka hjälp och förstärka sin självmakt har varit även betydelsefulla strategier för att hantera depression. Det är viktigt att både anhöriga och vården stödjer äldre som lider av depression och ger dem råd i hanteringen av depression.

Äldre människor i dagens samhälle lever ofta med flera sjukdomar och använder då många olika läkemedelspreparat. Många äldre är i behov av vård i hemmet men också av sjukhusvård. Utan en fungerande övergång mellan slutenvård och öppenvård eller slutenvård till hemmet riskerar de äldre att åter bli inskrivna på sjukhus. Stöd i samband med utskrivning är något som underlättar för en patient att hantera sin situation men något de äldre ofta saknar. Många äldre blir inte längre involverade i sin vård och vårdpersonalen har inte tid eller kunskap om patienten. För ett fungerande vårdförlopp krävs en fungerande vårdrelation. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka patienters upplevelse av läkemedelsbehandling i samband med utskrivning från sjukhus. Artiklarnas kvalité granskades och analyserades av författarna och litteratursökningen resulterade i totalt åtta artiklar som besvarade studiens syfte. Därav sju kvalitativa och en kvantitativ. Författarna har använt sig av Fribergs modell, en allmän litteraturöversikt som bearbetar kvantitativ respektive kvalitativ forskning. Litteraturstudiens resultat visade att äldre patienter upplever en bristande informationsöverföring gällande deras läkemedelsbehandling. De äldres upplevelser gällande läkemedelsförändringar varierade. Känslan av kontroll och delaktighet, att få vara självständig och involverad lyftes fram som viktigt. Många äldre hade även rutiner och strategier i hemmet rörande sin läkemedelsbehandling som fungerade väl. I diskussionen diskuteras resultatets huvudfynd i relation till tidigare forskning och relevanta vårdvetenskapliga begrepp.

The aim of this study is to shed light on the informationseeking of older seniors, a group of people which has, tomy knowledge – up till now – been unexplored withinlibrary and information science. The purpose is to gainmore knowledge about how older seniors seek and useinformation in their everyday life. Furthermore I wantedto investigate the cognitive and affective needs andbarriers of the respondents in their search forinformation.The method I used was semistructured interviewswiththree older seniors which gave me an insight intotheirinformation seeking behavior. The interviews wereanalysed with the help of Wilson’s model of informationseeking behavior from 1981.The empirical findings point to the conclusion that therespondents live a life much like most people. For them itis important to follow the news and keep being informedabout what goes on in the world. Perhaps notsurprisingly, the primary source of information in theeveryday life of older seniors is the computer and theInternet.

Abstract Introduktion: Olika journalsystem i primärvård och slutenvård kan leda till bristande överföring av läkemedelsinformation mellan vårdnivåer samt felaktigheter i patientens läkemedelslista. Ett mål är att varje patient ska få en aktuell läkemedelslista vid mottagningsbesök, som kan förmedlas till andra vårdnivåer. Läkemedelsanvändning hos äldre ökar. För att öka kvalitén i de äldres läkemedelsanvändning har Socialstyrelsen publicerat nationella kvalitetsindikatorer för att följa upp och anpassa behandlingen till den enskilda patienten. Syftet med studien var att 1. Undersöka kvalitén av läkemedelslistorna i primärvådens journalsystem genom att granska aktuella läkemedelslistor för äldre patienter från olika hälsocentraler i Gävleborgs län. 2. Undersöka kvalitén av läkemedelsbehandlingen för hemsjukvårds- och äldreteamspatienter enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer genom att granska deras läkemedelslistor. Material och Metoder: 1. Läkemedelslistor för äldre patienter från landstingets hälsocentraler granskades med avseende på inaktuella ordinationer, ordinationer som borde ha varit tidsbegränsade och dubbletter/tripletter. 2. Läkemedelsbehandling för hemsjukvårds- och äldreteamspatienter granskades enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Resultat: 1. Totalt granskades 281 läkemedelslistor varav 50 % var städade. 2. Läkemedelsbehandlingen hos 100 patienter granskades. De undersökta indikatorerna förekom i populationen enligt följande: preparat som borde undvikas 17 % (17/100), olämpliga doseringar 20 % (20/100), polyfarmaci 58 % (58/100), psykofarmaka 37 % (37/100), NSAID 13 %, PPI 32 % (32/100) och antipsykotika 6 % (6/100). Konklusion: Halva studiepopulationen hade städade läkemedelslistor i primärvårdens journalsystem och en liten förbättring märktes på kvalitén av läkemedelslistorna hos de flesta av de undersökta hälsocentralerna vid jämförelse av tidigare mätningar. Det sågs också att äldre behandlas med en del olämpliga läkemedel och doseringar men skillnader i förekomsten av de utvalda indikatorerna mellan de olika patientgrupperna var inte så stora. Indikatorerna förekom oftare hos kvinnor och ApoDos patienter jämfört med män och icke- ApoDos patienter, men skillnaderna var inte så stora.

Syftet med studien var att beskriva och analysera äldres samtal med avseende på innehåll och betydelse för deras sociala identitet. Utifrån syftet har följande frågeställningar arbetats fram: Vad samtalar äldre om i möte med andra? Vad är det äldre försöker förmedla i samtalen? Vilken betydelse har samtalen när det gäller äldres sociala identitet? Studien har en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Fyra deltagande observationer har använts i kombination med fyra semi­strukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats till skriven text, för att sedan tematiseras. Under observationerna har fältanteckningar gjorts. Informanterna är i åldrarna 80-95 år, boende i eget hem samt utan större omfatt­ning av hjälpinsatser. Resultaten av studien visar på betydelsen av samtal för äldres välbefinnande. Den visar på skillnader av samtalsämnen i olika sammanhang. När det gäller hälsofrågor vänder äldre sig helst till familjemedlemmar. Samtal med vänner och bekanta innehåller ofta minnen från förr samt aktuella händelser i bygden. I analysen har valda delar lyfts ut och ställts mot teoretiska perspektiv samt tidigare forskning.  Slutsatserna är att äldre har behov av samtal i olika sammang för ett gott åldrande och de sociala arenorna som finns i samhället spelar en viktig funktion för att finna samtalspartners. För att samhället ska klara av att möta äldres behov behövs ökande kunskaper om deras vardagsvillkor.

Världen står idag inför en demografisk och urban utveckling - vi blir äldre och bor i allt större utsträckning i städer. Detta ställer i sin tur större krav på samhället i fråga om vård och omsorg samt långsiktig planering, då det behövs fler bostäder samt offentliga miljöer som är anpassade för äldre. Enligt Boverket saknas det idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till de äldres behov. Detta leder till brister i tillgänglighet inom det ordinarie bostadsbeståndet där ett antal kommuner saknar tillräckligt med platser i särskilt boende för att möta bostadsbehovet. Flyttfrekvensen bland de äldre är ganska låg då många av de äldre vill bo kvar i sina bostäder så länge som det är möjligt. Detta kan i sin tur leda till att en inlåsningseffekt uppstår för de äldre som vill flytta men som inte har någon möjlighet till detta. Detta kandatarbete syftar till att skapa ett gestaltande program för ett seniorgrannskap i Karlskrona - ett grannskap som är skapad för äldre. Seniorgrannskapet ska bland annat bidra till att flyttfrekvensen bland de äldre ökar. Vidare syftar arbetet till att uppmärksamma seniorperspektivet i den fysiska planeringen och att kunna ge ett bättre planeringsunderlag för framtida planering med äldre i fokus. Seniorgrannskapet grundar sig på de riktlinjer som framgår i WHO:s dokument Global age- friendly cities: a guide och på WHO:s definition av en äldrevänlig stad. Utöver detta bygger seniorgrannskapet även på dokument som Karlskrona kommun har tagit fram och på önskemål som brukare har framfört vid intervjuer.

Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon association mellan deltagande i kulturella aktiviteter och känsla av sammanhang bland äldre personer på två äldreboenden. Metod: Ett frågeformulär baserat på Antonovskys SOC-13-formulär med tillagda egenformulerade frågor, såsom kön, ålder, deltagande i kulturella aktiviteter och funktionsnivå användes.  Frågeformuläret delades ut till 76 personer över 65 år utan demenssjukdom på två äldreboenden i mellansverige och besvarades av 40 respondenter. Materialet bearbetades och analyserades i statistikprogrammet SPSS, där beskrivande statistik framställdes och ett chi-två-test samt en logistisk regression genomfördes. Resultat: Ingen statistiskt signifikant association mellan deltagande i kulturella aktiviteter och känsla av sammanhang fanns. Däremot fanns en association mellan funktionsnivå och KASAM-poäng.  Ju lägre funktionsnivå, det vill säga ju mer hjälp respondenten behövde i sin vardag, desto lägre känsla av sammanhang tenderade respondenten att ha. Slutsats: Funktionsnivå verkade ha högre inverkan på en individs känsla av sammanhang än deltagande i kulturella aktiviteter i den givna studiepopulationen. / Objective: The purpose of this study was to investigate whether there was any association between participation in cultural activities and sense of coherence among seniors living in two nursing homes. Methods: A questionnaire based on Antonovskys SOC-13-questionaire was used, with added self-formulated questions including gender, age, level of physical function and participation in cultural activities. The questionnaire was distributed to 76 people 65 years and older without dementia at two nursing homes in central Sweden and 40 respondents answered the questionnaire. The material was processed and analyzed in the statistic computer program SPSS, where descriptive statistics were prepared and a chi-square analysis and logistic regression analysis was performed. Results: No statistically significant relationship between participation in cultural activities and sense of coherence could be seen. However, there was a correlation between the level of function and SOC scores. The lower level of function, i.e. the more help the respondent needed in everyday life, the lower sense of coherence. Conclusion: Functional level seems to have greater impact on an individual's sense of coherence than participation in cultural activities in the given study population.

Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet. Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet. Senioruniversitetet startade sin verksamhet 1979 och har idag ca 2400 medlemmar bara i Uppsala. Vårt mål var inte att kunna generalisera vårt resultat till äldre i allmänhet utan att nå våra informanters personliga berättelser och tankar. Vi utförde semistrukturerade intervjuer då vi ville att våra informanter skulle få utrymme för egna reflektioner men samtidigt kunna styra samtalet mot våra frågeställningar. Våra intervjufrågor är delvis kopplade till vad som motiverar våra informanter till studier/medlemskap på Senioruniversitetet. Vi frågade även om informanternas bakgrund för att se om det finns något samband mellan deras utbildnings- och arbetsbakgrund och deras motivation till lärande på äldre dagar. Vårt resultat visade på mycket likartade svar. Informanternas berättelser skilde sig åt på många ställen men var mycket lika angående motivation till studier och vi kunde se tydliga kopplingar till deras bakgrund. De största motivationsfaktorerna till medlemskap vid Senioruniversitetet är att hålla sig aktiverad (både fysiskt och mentalt), lära sig nya saker, personlig utveckling, ta vara på och repetera tidigare kunskaper och att få sociala kontakter och social stimulans. Informanternas bakgrund, så som utbildning och arbetsliv, men även deras föräldrars yrken och syn på utbildning har haft en påverkan på deras val att studera och val av kurser. Teorier om social reproduktion, livslångt lärande och olika motivationsteorier lägger vi stort fokus på när vi presenterar, analyserar och belyser dessa individers berättelser.