Digitalisering är ett ämne som är ständigt aktuellt och det verkar inte avta. För att kunna vara delaktig i samhället idag ställs höga krav på medborgare att klara av att använda internet och hantera digitala enheter. Men det är långt ifrån alla som har förmågan av att leva upp till de krav som ställs på dem, speciellt de äldsta i vårt samhälle. De hamnar i ett, vad man skulle kunna kalla, digitalt utanförskap. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vilka faktorer personer, som är äldre än 65 år, tror bidrar till äldres digitala inkludering. Tidigare forskning har kommit fram till att personer äldre än 65 år lider högre risk av att hamna just i ett digitalt utanförskap. Därför är det intressant att försöka ta reda på vilka faktorer personer som är 65 år och äldre tror antingen kan ligga till grund för eller öka äldres digitala inkludering.För att kunna ta reda på vilka faktorer personer äldre än 65 år tror bidrar till äldres digitala inkludering har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Sju intervjuer har genomförts med personer i åldrarna 65–84 år och personerna har haft varierande erfarenhet av att använda digitala enheter. Resultatet visar att flera respondenter känner sig digitalt exkluderade och att de inte känner sig som en del av den utveckling som sker i samhället. Flertalet respondenter använder till exempel inte mobilt bank-ID och att det är en viktig del för att kunna ta del av flertalet av de e-tjänster som erbjuds idag. Det har också framkommit att det saknas utbildningsmöjligheter för äldre att utveckla sin digitala kompetens. En följd av detta är att de, som inte har erfarenhet av att använda digitala enheter, oftare är beroende av att en nära anhörig har möjlighet att hjälpa dem för att klara av sin digitala vardag. / Digitalization is a topic that is constantly relevant and it does not seem to be declining. In order to be able to participate in society today, high demands are placed on citizens to be able to use the internet and manage digital devices. But it is far from everyone who has the ability to live up to the demands placed on them, especially the oldest in our society. They end up in what might be called digital exclusion.The purpose of this study is to try to find out what factors people, who are older than 65, believe contribute to the digital inclusion of the elderly. Previous research has concluded that people older than 65 years suffer a higher risk of ending up in digital exclusion. Therefore, it is interesting to try to find out what factors people who are 65 years and older believe can either be the basis for or increase the digital inclusion of the elderly.In order to find out which factors people over the age of 65 believe contribute to the digital inclusion of the elderly, a qualitative research strategy has been applied. Seven interviews were conducted with people aged 65–84 and the people had varying experience of using digital devices.The results show that several respondents feel digitally excluded and that they do not feel part of the development that is taking place in society. The majority of respondents use e.g. not mobile bank ID and that it is an important part of being able to take advantage of most of the e-services offered today. It has also emerged that there is a lack of educational opportunities for older people to develop their digital skills. A consequence of this is that those who do not have experience of using digital devices are more often dependent on a close relative having the opportunity to help them cope with their digital everyday life.

Denna uppsats redogör för ökade kunskaper om seniorers upplevelser och syn på fortsatt bildning senare i livet. Syftet med denna studie var därmed att försöka förstå vilka tillgångar som gruppen tillskriver värde och som ger individerna fördelar i deras sociala position under tredje åldern. Studien tar avstamp i Pierre Bourdieus kapital- och strategiteoretiska perspektiv. Utifrån denna begrepps- och analysram har tre huvudsakliga frågeställningar skapats för att undersöka äldres lärande, vilket övergripande kategoriseras utifrån: Utbildningsstrategier, symboliskt kapital och lärande senare i livet. Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna utfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som fyllt 60 år eller mer. Resultatet visade på att gruppen äldres uppfattning om, samt möjlighet till, vidare utbildning avgjordes av en rad olika faktorer såsom etnicitet, bostadsområde samt alstrat kapital. För en del av individerna var flykt från krig och bosättning i ett nytt land en tvingande faktor som skapade kompenserande strategier att navigera i ett främmande lands utbildningssystem. För dessa individer visade det sig fördelaktigt att ha medburet utbildningskapital som alstrats under första- och andra åldern. För en del andra individer innebar däremot ringa kapital tidigt i livet att de fick sämre förutsättningar senare i livet. Digital kompetens, som i denna studie även benämns IKT-litteracitet, ansågs värdefullt bland flera av individerna i denna studie, likväl socialt kapital och språkligt kapital. Bland de icke-svensketniska informanterna var det språkliga kapitalet särskilt högt värderat. Studiens slutsatser pekar därmed mot att social ojämlikhet inte jämnas ut med åldern, utan att det istället finns socioekonomiska- och etniska aspekter att ha med i diskursen om ett gott åldrande liv. Vad jag därmed anser saknas är röster från gruppen äldre i frågor som rör snedfördelning av sociala resurser senare i livet, främst beträffande resurser som rör IKT-litteracitet.

Bakgrund Den åldrande befolkningen i Sverige ställer idag högre krav på kvaliteten inom äldreomsorgen. Delaktighet har identifierats som en nyckelfaktor för att förbättra vårdkvaliteten, arbeta personcentrerat och främja de äldres välbefinnande. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och äldre personers erfarenheter av delaktighet i omvårdnaden inom äldreomsorgen. Metod Studien baserades på en systematisk litteraturöversikt där befintlig forskning om ämnet analyserats och ett nytt resultat framställts. Resultat Resultatet visade på att både sjuksköterskor och de äldre värderade delaktighet högt inom vårdandet. Det framkom två huvudkategorier vilket var; vårdmöte och individanpassad omvårdnad. Dessa huvudkategorier indikerar på att resultatet både innehöll hinder som exempelvis brist på tid och resurser men även förhållningssätt som främjade delaktighet, exempelvis individanpassad vård. Slutsats Sammanfattningsvis visade arbetet på att det finns ett ytterligare behov av utbildning hos sjuksköterskor inom området delaktighet och organisatoriska förändringar som kan främja delaktighet i den individanpassade vården hos de äldre. Där utveckling inom området kan ge möjlighet för sjuksköterskan att kunna arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där de äldres önskemål och preferenser står i centrum för att förbättra deras livskvalitet och välbefinnande. / Background The aging population in Sweden currently imposes higher demands on the quality of elderly care. Participation has been recognized as a crucial factor for enhancing the quality of care, working in a person-centered manner, and promoting the well-being of the elderly. Aim The aim of the study was to describe the experiences of nurses and elderly individuals regarding participation in nursing care within elderly care services. Method The study is based on a systematic literature review where existing research on the subjectis analyzed, and new findings are produced. Results The findings indicated that both nurses and the elderly highly valued participation in care. Two main categories emerged: care meetings and individualized care. These main categories suggest that the results included both barriers, such as a lack of time and resources, and approaches that promoted participation, such as individualized care. Conclusions In summary, the work demonstrated that there is an additional need for education among healthcare personnel in the field of participation and organizational changes that can promote individualized care for the elderly. Development in the field can provide the opportunity for nurses to work from a person-centered approach where the elderly's wishes and preferences are central to improving their quality of life and well-being.

I Sverige och i många andra välfärdsländer ökar den förväntade livslängden. Det kan innebära att belastningen på hälso- och sjukvården kommer att stiga alltmer. Därför är det viktigt att samhället kan hjälpa äldre personer att leva ett friskt och självständigt liv så länge som möjligt. Uppsatsen lägger fokus på en av de faktorer som anses vara en viktig del i ett hälsosamt åldrande; en social gemenskap. Motsatsen är en social isolering som påverkar individens hälsa och livskvalitet negativt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur social gemenskap upplevs som hälsofrämjande och bidrar till livskvalitet hos äldre personer som är självständiga i sin vardag. För att undersöka frågan har personer över 65 år som definierats som självständiga intervjuats. En kvalitativ metod har alltså använts. Resultatet visar att en social gemenskap är betydelsefull på olika sätt för individens hälsa och livskvalitet. En mänsklig rättighet är att människor ska kunna uppnå goda förutsättningar för en hög levnadsstandard och en social gemenskap utgör en viktig del. Därför måste samhället tillhandahålla förutsättningar för den äldre befolkningen att kunna ta del av en social gemenskap. Med denna hälsofrämjande åtgärd kan vinster göras i både folkhälsa och samhällsekonomi. / In Sweden and in many other welfare countries the expected lifespan is increasing. This might lead to a rising strain of the healthcare. It is therefore important that the society can empower elderly to live a well and independent life as long as possible. The paper focus on one of the factors that considers to be an important part of a healthy ageing; social community. The opposite is a social isolation which effect the individual health and life of quality negative. The papers aim is to examine how social community is experienced as healthpromoting and contribute to quality of life in elderly people who are independent in their daily life. To study the aim, people over the age 65 who has been defined as independent, has been interviewed. A qualitative method has thereby been used. The result shows that social community is important in different ways in relation to the individual’s health and quality of life. It is a human right that people are able to reach conditions for a high lifestandard and social community is thereby an important part. The society must provide the elderly population conditions to be able to be a part of a social community. With this healthpromoting action profits can arise both in public health and in national economy.

Sverige har en åldrande befolkning och år 2070 kommer en fjärdedel av befolkning att vara över 65 år vilket kommer att sätta press på den svenska välfärden. Utmaningar knutet till en åldrande befolkning är ingenting nytt utan uppmärksammades i Långtidsutredningen från år 2000. Ett led i att minska kostnaderna i den offentliga sektorn är och har varit kvarboendeprincipen som innebär att äldre ska ges möjlighet att bo kvar i bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden utifrån kvarboendeprincipen. Det juridiska ansvaret att säkra tillgången på bostäder för äldre finns hos kommunerna och till deras hjälp: de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen. De kommunala allmännyttiga bostadsbolagen ska enligt lag agera med ett allmännyttigt syfte utifrån affärsmässiga principer. Lagstiftningen som reglerar allmännyttan från 2011 har ifrågasatts av flera forskare avseende om det är möjligt att förena ett allmännyttigt syfte tillsammans med affärsmässiga principer. Syftet med studien är att genom en flerfallsstudie beskriva hur kommunerna och de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen arbetar tillsammans med bostadsförsörjning för äldre. Studien avgränsas till kommunerna Ljusdal och Söderhamn i Gävleborgs län. De utvalda kommunerna har negativ befolkningsutveckling och majoriteten av dess bostadsbestånd består av äganderätter vilket utifrån rådande teoribildning ska medföra svårigheter att tillgodose behovet av bostäder anpassade för äldre. För att svara på frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys avstyrdokument som bostadsförsörjningsprogram, översiktsplaner ochägardirektiv från kommunerna och de allmännyttiga kommunalabostadsbolagen utförts. Dessutom har tjänstemän från planavdelningarna på derespektive kommunerna och representanter från de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen intervjuats. Studien påvisar att båda de undersökta fallen jobbar med mellanboendeformer främst i form av trygghetsboenden för att klara av utmaningarna kopplat till bostadsförsörjning för äldre. Studiens resultat visar på betydande skillnader när det kommer till relationerna mellan kommunerna och de kommunala bostadsbolag vilket kan ha betydelse för bostadsförsörjningen och bostadsutvecklingen i kommunerna. / The population in Sweden is growing older. One fourth of the population will be over 65 years of age by the year 2070, a development that will set pressure on the Swedish welfare system. One way to reduce the public expenses has been to introduce kvarboendeprincipen, which is that elderly will be given the possibility to live in ordinary homes instead of nursing homes. By law, it is up to municipalities to secure local housing by conducting appropriate policies and guidelines. An important tool has for a long time been municipal housing companies. The municipal housing companies are obligated by Swedish law to act with a public purpose and at the same time to act in a businesslike way. The legislation from 2011 has been questioned by several researchers whether it is possible to combine a public purpose and still act in a businesslike way. The purpose of the study is by a qualitative multi-case study describing how the municipalities alongside the municipality housing companies are working together to provide housing customized for the elderly. The study is delimited to the municipalities: Söderhamn and Ljusdal in the county of Gävleborg. The selected cases have a negative population growth and most of their housing stock consists of property rights, which according to previous studies and research entails difficulties to provide the elderly with customized housing. To answer the research questions a qualitative content analysis of different municipal guiding documents has been performed: like comprehensive plans, housing supply documents and owner directives of the municipal housing companies. Interviews with public servants from the municipality’s city planning offices and representatives from the municipality housing companies have also been made. The study shows that the current housing stock in the analyzed municipalities: Söderhamn and Ljusdal is outdated which constitutes a problem concerning availability. The analyzed cases promote the production of customized housing for elderly in order to secure the housing needs of an aging population. The relationships between the municipalities and the municipal housing companies differ between the two analyzed cases which may affect the supply of customized housing. The results indicate that the provision of housing for the elderly not only can be understood by economic theories regarding supply and demand.

I detta arbete undersöks äldre personers förhållande till den teknik de möter i vardagen. Statistik visar att det i åldersgruppen 65–84 år, jämfört med de yngre åldersgrupperna, är betydligt färre personer som har hemdator. Avsikten med studien var att kvalitativt utforska vad som ligger bakom sådana och liknande förhållanden. Omständigheter som kan vara av betydelse vid utveckling av teknik för äldre människor. Etnografiskt inspirerade fallstudier genomfördes hos fyra ej yrkesverksamma personer i åldrarna 65 till 75 år. Det empiriska arbetet har i huvudsak inneburit observationer tillsammans med deltagarna och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Momenten har genomförts i deltagarnas hem. I syfte att göra resultaten lättillgängliga har dessa utformats som porträtt skrivna i jagform. Tanken med porträtten är att de ska kunna användas som idé- och designstöd i samband med utveckling av teknik för personer i situationer som liknar deltagarnas. Praktiskt, estetiskt, symboliskt, socialt och affektivt bruk har varit utgångspunkter vid analysen som genomförts med porträtten som underlag. Ur analysen framträdde ett antal bruksvärden. Dessa avser de positiva eller negativa värden som bruk av någon teknik innebär för brukaren. Bruksvärden som umgänge, åtnjuta information och nöje, effektivitet och trygghet, avgör brukarens förhållande till tekniken. Några av slutsatserna i studien är: att trygghet är ett centralt bruksvärde deltagarna upplever i mobiltelefonbruket, att deltagarna har ett mycket begränsat intresse för hemdatorer, att barnen spelar, som anskaffare, påverkare och stöd, en viktig roll för deltagarna vad gäller tekniken i vardagen.

Syftet med studien är att undersöka om omsorgspersonalens upplever en förändring under införande av en ny arbetsmetod som är framtagen av Socialstyrelsen, ÄBIC (Äldres behov i centrum). Studien baseras utifrån sju stycken utförares upplevelser i äldreomsorgens hemtjänstgrupper i den utvalda kommunen. Respondenterna är kvinnor i blandade åldrar (uppskattningsvis mellan 20 till 60 år). Studien utgår ifrån kvalitativ metod med fenomenologisk ansats som tillvägagångsätt. Empirin hämtades genom semi-strukturerade intervjuer för att få en mer djupgående förståelse kring respondenternas upplevelser. Intervjuerna ägde rum på varje enskild respondents arbetsplats/enhet för att uppnå en mer trivsam situation för respondenten. Informationen som framkom via intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats för att kunna framställa de resultat som varit passande för studiens syfte och frågeställningar. Tidigare forskning och valda teorier för denna studie är framtagna ur forskningsartiklar, avhandlingar, teorier och kurslitteratur som handlar om områden liknande ÄBIC, samt områden/teorier som Socialstyrelsen har använt sig av för att bygga upp metoden. I studiens resultat har det framkommit fyra övergripande kategorier; Implementering, delaktighet och inflytande, utförarnas upplevelser av respons för ÄBIC för den enskilde samt behovsbedömning. Studien framlyser att arbetsmetoden ÄBIC i implementeringsskedet ter sig ge en mer administrativ förändring än synbar förändring för den enskilde kunden. Respondenterna uppger att kunderna/de enskilda överlag är nöjda med hjälpen som vid tidigare arbetssätt. I slutsatsen så framkommer det till största del att kommunen vid införande av ny arbetsmetod inte har fokuserat på alla delar som skall vara kompatibelt med ÄBIC innan uppstart av implementering. Utförarna anser att deras arbetsverktyg är en stor ”bov” i att ÄBIC inte får någon större förändring i själva utförandet. Förhoppningen är att förändringen sker fullt ut när allt är kompatibelt och att denna arbetsmetod bidrar till ett mer kvalitetssäkrat arbete i vård och omsorg för äldre. / The purpose of this study is to investigate whether home care personnel experience a change while introducing a new working method developed by the National Board of Health, “ÄBIC” (Elderly needs in the center). This study is based on data gathered from seven home care staff in the elderly care home groups in the selected municipality. Respondents are women of mixed ages (estimated between 20 to 60m years). This study is based on qualitative methodology with a phenomenological approach. The empirical data was collected through semi-structured interviews to gain a deeper understanding of the respondents’ experiences. The interviews took place at each individual respondent’s workplace / unit in order to achieve a more pleasant situation for the respondent. The information obtained through the interviews has since been transcribed and analyzed to produce the results that were appropriate for the purpose and questions of this study. Previous research and selected theories for this study were developed from research articles, dissertations, theories and course literature that is related to areas similar to ÄBIC, as well as areas / theories that was used by the National Board of Health to build their method. In the results from this study, four main categories have been identified; Implementation, participation and influence, home service staff experiences of ÄBIC responses for the customer / individual, and needs assessment. The results suggests that the working method ÄBIC in the implementation phase appears to give a more administrative change rather than a visible change for the individual customer. Respondents state that customers / individuals are satisfied with the help as in previous work practices. In conclusion, it is largely found that, when introducing a new working method, the municipality are not focused on all parts to be compatible with ÄBIC before launching implementation. The home care staff consider their work tool to be a big "villain" in the fact that ÄBIC does not result in a major change in the performance itself. The hope is that the change takes place fully when everything is compatible and that this method contributes to a more quality assured job in the health and social care for the elderly.

Människor blir äldre och friskare upp i åldrarna, på grund av förbättrade levnadsvillkor. En ökad äldre befolkning ökar behovet av resurser och aktiviteter som riktas mot den äldre målgruppen. Denna studie fokuserar främst på fysisk aktivitet och sociala nätverk, som är en del av hälsans bestämningsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka hur äldre upplever att deras fysiska och sociala hälsa påverkas av fysisk aktivitet i grupp. För att besvara syftet har en kvalitativ studiedesign använts och det målstyrda urvalet bestod av åtta personer. Datainsamlingen skedde genom sex, fyra enskilda och två i par, semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet visade att då gruppträningen riktar sig till äldre upplevs nivån vara på en lagom nivå och det finns en ökad samhörighet av att endast seniorer är med. Den sociala miljön upplevs vara av vikt, speciellt för motionärer som ger uttryck i att inte ha samma omfång av sociala relationer som intervjupersonerna. Slutsatsen är att äldre upplever att den fysiska hälsan har förbättrats med gruppträningen, och gett uttryck i ökad styrka och bättre balans. Den sociala hälsan upplevs få effekt av fysisk aktivitet i grupp, men inte i samma utsträckning som den fysiska hälsan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag? Metod För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter. Resultat Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén. Slutsats Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

Ca 1.6 miljoner människor i Sverige är 65 år gamla eller äldre. Äldre människor insjuknar i olika sjukdomar som har olika sjukdomsförlopp men själva dödsförloppet är tämligen det samma trots diagnos. När sjukdom inte kan botas blir all vård och behandling som ges lindrande - palliativ vård. Med dagens åldrande befolkning där allt fler äldre patienter behöver tillgång till god omsorg inom olika vårdinstanser, krävs det en välfungerande hälso-och sjukvård samt en bättre tillgänglighet av allmän palliativ vård. Det är viktigt att beakta alla behov den äldre har, det vill säga de psykiska, fysiska, sociala och andliga behoven i syfte att främja den äldres livskvalitet. Att vara beroende av andra och förlora kontrollen över sitt liv sänker livskvalitén hos de gamla och gör att de upplever sig själva som en ”börda” för de andra, både anhöriga och vårdpersonal. Förutom lindring ska palliativ vård bekräfta livet och betrakta döden som en normal process som inte ska fördröjas eller påskyndas. Palliativ vård ska baseras på en helhetssyn. En helhetssyn där kropp, känslor, socialt sammanhang och meningsfrågor är hopflätade. Detta krävs för att kunna se på det totala lidandet. Lidandet är en personlig upplevelse som är förknippad med smärta. Det finns fyra dimensioner inom palliativ vård, alla är lika viktiga och beroende av varandra.  Det är fysisk, psykisk, social och existentiell dimension. Människan är en helhet och reagerar som en helhet. Hur den sista tiden i livet kan gestalta sig varierar från människa till människa.   Syfte med studien var att belysa symptom hos äldre i slutet av livet utifrån den palliativa vårdens helhetssyn.   Metod som användes för denna studie var litteraturöversikt. Resultaten grundas på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån syftet.   Resultat visar att äldre har en bred symptombild i livets slut. De kan genomgå ett fysiskt, psykiskt, socialt och andligt lidande i slutet av livet. Olika symtom påverkar varandra. Av alla fysiska symptom är smärta svårast att uthärda. Resultatet visar att sjukvården har brister i bedömning och behandling vid livets slut bland de äldre.   Slutsatsen är att äldre människor inte har omvårdnadsbehov som skiljer sig från andra i livets slut. Ändå verkar de äldre vara mer utsatta för risker att deras behov inte skulle tillgodoses. De behöver bli sedda i sin helhet, lyssnade på, betrodda och respekterade. Den fysiska smärtan är ofta bara en del av hela döende processen. / Around 1.6 million people in Sweden are 65 years or older. Are diagnosed with various diagnosis with divergent progress of the disease. The death process is relatively the same regardless diagnosis. Once the disease takes over the care becomes all-relieving palliative care.  With today’s ageing population when more elderly patients need access to medical and nursing facilities there is a need of a good functioning health services and better access to palliative care. It is important to take in consideration all the needs of the elderly which is the physical, psychic social and spiritual needs to promote a better quality of life. Losing control over one’s life and being dependent on others can make the elderly people feel as a burden for others, both family and health care personnel. Palliative care should not only give relief but also reinforce life and see death as normal process which can either denied or postponed.  Palliative care should be seen as a whole, where body, feelings and the social surroundings are braided. This is needed to see the complete suffering. Suffering is a personal experience which is associated with pain. There are four dimensions in palliative care and all four are equally important and depend on each other. They are the physical, psychical, social and existential dimensions. The human being is a whole entity and reacts as such. How the last time on earth is shaped varies from person to person Aim of this study was to highlight the symptoms in the elderly at the end of life based on the holistic approach of palliative care. The method used for this study was a literature review. The results are based on 16 scientific articles were analyzed according to the purpose. The results show that elderly have a wide spectrum of symptoms in the end of life. They endure psychic, social, physical and spiritual suffering. The symptoms affect each other. Pain is the most difficult of all the physical symptoms to endure. The results show that the health service has deficiencies both in the assessment and treatment at the end of life for the elderly. The conclusion shows that older people do not have care needs that are different from others in the end of life. It seems though that the older population are at larger risk of not having their needs met. They need to be seen as a whole, listened to, believed in and respected. The physical pain is only a part of the dying process.