Människor lever allt längre med fortsatt arbete längre upp i åldern. Samtidigt förekommer fördomar mot äldre som medför åldersdiskriminering av äldre arbetssökande på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att med fokus på attityder finna förståelse för varför åldersdiskriminering av äldre arbetssökande sker på den svenska arbetsmarknaden och hur det kan motverkas. Datainsamling sker genom gruppintervjuer där HR-aktiva resonerar om upplevelser och erfarenheter av äldre arbetssökande i rekryteringsprocesser. Materialet analyseras utifrån Ronald Ingleharts värderingsteori som föreslår hur attityder och värderingar uppstår och förändras mellan generationer. Studiens resultat visar att rekryterare i Sverige, utifrån HR-aktivas resonemang, anses ha omedvetna och medvetna fördomar om äldre arbetssökande. Dessa inverkar negativt på äldres anställningsbarhet och bidrar till åldersdiskriminering av äldre arbetssökande i rekryteringsprocessen. Resultatet presenterar även resonemang om förekomsten av positiva stereotyper om äldre arbetssökande vilket i kontrast till fördomar förbättrar äldres anställningsbarhet. Avslutningsvis redogör studiens resultat för åtgärder som HR-aktiva resonerar kan motverka rekryterares risk att åldersdiskriminera äldre, exempelvis kompetensbaserad rekrytering och samtal mellan kollegor. / As life expectancy increases amongst the population, so does the expectation to remain active in the work force. However, there is both prejudice and discrimination against older workers in the Swedish job market. The purpose of this study is to, with a focus on attitudes, understand why older workers are being discriminated when applying for new positions and in what ways this discrimination can be counteracted. Data collection is performed through group interviews where HR-professionals discuss and share their experiences of older workers in the hiring process. The material is analyzed using the value theory of Ronald Inglehart, who suggests that attitudes and values both occur and change with generational progression. The results of the study show that recruiters in Sweden, in the experience of active HR-professionals, are prone to possess both implicit and explicit prejudices against older workers. These prejudices have a negative effect on the employability of older workers and contribute to further discrimination of this group. The results also suggest the occurrence of positive stereotypes associated with older workers which, in contrast, could increase their employability. Finally, the results of the study describe measures that HR-professionals can take to counteract the risk of discriminating against older workers during the hiring process. For example competence-based recruitment and an increased amount of real life discussions between recruiters.

Med tanke på det snabbt växande antalet äldre i världen samt en ökad medellivslängd har våld mot äldre blivit ett omfattande problem i hela världen. Medvetenheten om problemet är för liten och ämnet våldsutsatthet bland äldre samt anledningen av varför äldre inte söker hjälp vid våld måste undersökas mer för att våldet ska kunna upptäckas och förebyggas. Syftet med studien var att belysa äldre människors uppfattning av våldsutsatthet. Metoden som valdes var en litteraturöversikt som inkluderade kvalitativa, vetenskapliga studier. Resultatet bygger på åtta artiklar som undersökte problemet utifrån äldres perspektiv. Resultatet visade att äldre kunde identifiera alla våldskategorier och att psykiskt våld var den mest förekommande typen av våld som upfattades av äldre. Det framkom även att beroendet av andra, kön och åldrande medför att äldre människor blir mer sårbara vilket ökar risken för våldsutsatthet. Resultatet visade även att våldet kan vara svårt att upptäcka eftersom äldre ofta är ovilliga att avslöja våldet. Ett hinder som förekom ofta enligt flera äldre våldsutsatta var familjeband, då den drabbade personen inte ville skapa problem för familjen. I resultatdiskussionen diskuteras de hinder för att söka hjälp som äldre uppfattade. Vidare diskuterades sjuksköterskans roll gentemot den våldsutsatta äldre samt vårdandeperspektiv i förhållande till hållbar utveckling.

Bakgrund: Depression är en vanlig neurologisk funktionsnedsättning där äldre personer är särskild utsatta. Sjuksköterskor kommer i kontakt med äldre personer med depression då de ofta söker vård. Många äldre upplever otillräcklig vård, stigmatisering och ensamhet, det är därför viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och ta hänsyn till äldres upplevelse av depression för att undvika lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med depression. Metod: Litteraturöversikten grundar sig på tretton artiklar med kvalitativ design. Fribergs femstegsmodell användes för analys av artiklarna. Litteraturöversikten har en induktiv ansats. Resultat: Presenteras i två huvudrubriker, samhörighet och barriärer. Varje rubrik har tre underrubriker. I resultatet framkom det att äldre upplevde en kamp mot ensamheten och känsla av att vara en börda för sin omgivning. Stigmatisering förekom i den äldres omgivning och inom sjukvården. Negativa känslor som skam och skuldkänslor var vanligt förekommande. Slutsats: Äldre personer med depression upplevde förändringar i livet, både fysiska och psykiska. Vårdpersonal behöver ha en ökad förståelse och kunskap kring ämnet depression. Det är ett område som kan förebyggas genom en djupare och bredare kunskap. En förbättrad kunskap kring ämnet kan ge upphov till äldre personer att få en bra personcentrerad vård där lidandet kan undvikas. / Title: Elderly people's experiences living with depression - A literature review Background: Depression is a common neurological disability and elderly people are particularly vulnerable. Nurses come into contact with elderly people with depression as they often seek care. Many older people experience insufficient care, stigma and loneliness. It is important as a nurse to have knowledge and take into account the elderly's experience of depression to avoid suffering. Aim: The aim of the study is to describe older people's experience of living with depression. Method: The literature review is based on thirteen articles with qualitative design. Friberg's five-step model was used for analysis of the articles. The literature study has an inductive approach. Result: Presented in two main headings, affiliation and barriers. Each heading has three subheadings. The results showed that the elderly experienced a struggle against loneliness and a feeling of being a burden to their surroundings. Stigmatization occurred in the elderly's environment and in healthcare. Negative feelings such as shame and guilt were common. Conclusion: Elderly people with depression experienced changes in life, both physical and mental. Healthcare professionals need to have an increased understanding and knowledge of the subject depression. It is an area that can be prevented through a deeper and broader knowledge. An improved knowledge of the subject can give rise to older people to receive a good person-centered care where suffering can be avoided.

Background: Poor nutritional status is a widespread problem among elderly and can lead to a reduced quality of life and lead to both physical and mental consequences. Causes include poor appetite in elderly people and the lack of motivation and knowledge of the staff in the nursing homes. Several laws, policies and guidelines highlight the nurse's responsibilities in the area and describe how malnutrition should be prevented, investigated, and treated. At present, there is a lack of maintenance and prioritization of nutritional care in nursing homes. Aim: The aim was to create an overview over elderly people’s experiences of their meal situations in nursing homes. Method: Literature overview where eight articles of qualitative method, three articles of quantitative method and one with mixed method where analyzed. Results: Four headings emerged, the importance of time for the meal, choices in connection with the meal, The importance of the environment for the meal and the amount of food served. Conclusions: Older people's experiences of meal situations can include several different categories and their preferences are individual and dependent on several factors. The lack of nutritional priorities is something that should be addressed to improve the elderly's experiences of meal situations. / Bakgrund: Dåligt näringstillstånd är ett utbrett problem bland äldre och kan medföra försämrad livskvalité samt leda till både fysiska och psykiska konsekvenser. Orsaker är bland annat dålig aptit hos äldre personer samt avsaknaden av motivering och kunskap hos Vårdpersonalen på särskilt boende. Flertal styrdokument belyser sjuksköterskans ansvar inom området och beskriver hur undernäring bör förebyggas, utredas och behandlas. I dagens läge saknas upprätthållande samt prioritering av näringsvård inom äldreomsorgen på särskilda boenden. Syfte: Syftet var att skapa översikt av äldre personers erfarenheter av måltidsituationer på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt där åtta artiklar av kvalitativ metod, tre artiklar av kvantitativ metod samt en med mixad metod analyseras. Resultat: Fyra teman uppkom, tidens betydelse för måltiden, valmöjligheter i samband med måltid, miljöns betydelse för måltiden och mängden mat serverad. Slutsatser: Äldres erfarenheter av måltidsituationerna kan infatta flertal kategorier samt att deras preferenser är individuella och beroende av flertal faktorer. Avsaknaden av näringsvärdens prioritering är något som bör adresseras för att förbättra de äldres erfarenheter av måltidsituationerna.

Denna kvalitativa studie undersöker den mediala diskursen kring äldre och äldres kärleksrelationer och om huruvida dessa kan utmanas eller bekräftas av SVT-programmet Hotell Romantik. Detta görs genom att analysera den av SVT redigerade framställningen av deltagarna och deras uttalanden. Med utgångspunkt i den kritiska diskursteorin och agenda setting-teorin tar sig studien an följande frågeställningar: 1) Hur framställs äldre i media baserat på de uttalanden av deltagarna i Hotell Romantik som SVT släpper fram? 2) Vilka diskursiva teman hittas i Hotell Romantik? 3) Hur påverkar detta diskursen om äldre i media generellt? Det material som har undersökts och analyserats är samtliga avsnitt i Hotell Romantiks första säsong samt tio olika krönikor som handlar om Hotell Romantik. Tv-materialet har delats in i tre kategorier; åldrande, kärlek och kärlek på äldre dar, baserat på den tidigare forskningens områden. I dessa har sedan följande diskursiva teman hittats: den fysiska kroppens åldrande, att bli kär, sex och kåthet, lycka samt romantik. Denna analys har gjorts med hjälp av kritisk diskursanalys (KDA) som metod där resultatet blev att diskursen kring äldre och äldres kärleksrelationer, baserat på Hotell Romantik, inte går åt ett och samma håll utan den går åt olika håll.

Bakgrund I Sverige bedrivs idag äldreomsorgen på kommunal nivå med reglering från socialtjänstlagen. Detta medför att varje kommun får göra en egen tolkning av lagstiftningen för att sätta sina egna mål och även budget, vilket i sin tur leder till att utbudet av bland annat måltidsstöd skiljer sig från kommun till kommun. Måltidsstöd är de stöd som kommuner erbjuder för att främja fysiska, psykiska och sociala behov och är av stor vikt hos den äldre populationen då de lättare drabbas av malnutrition och även löper större risk att drabbas av följdsjukdomar.Syfte Syftet är att studera utbud av måltidsstöd inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner samt vårdtagares upplevda nöjdhet kopplat till detta.Metod En kvantitativ metod har använts för att analysera webbenkäter från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som undersökte nöjdhet respektive måltidsstöd inom äldreomsorgen. Beskrivande statistik inkluderade 149 kommuner och 91 kommuner inkluderades i test av statistisk inferens. För analys av data skapades ett två variabler för nöjdhet och två variabler som representerar utbudet av måltidsstöd inom äldreomsorgen. Variabler analyserades och jämfördes. Signifikansnivån för analysen sattes till <0,05. Resultat Studien visade på en allmän hög nöjdhet inom äldreomsorgen trots en stor variation av erbjudet måltidsstöd inom kommunerna. Graden av variation visar på en ojämlik fördelning av måltidsstöd bland de olika kommunerna. Analysen av data visade inga signifikanta samband mellan sortens måltidsstöd i förhållande till upplevd allmän nöjdhet.  Slutsats Den statistiska analys som genomfördes visade ej någon signifikant samband på antal erbjudna måltidsstöd och den allmänna upplevda nöjdheten hos den vårdtagare inom äldreomsorgen. Det skulle kunna indikera på att nöjdheten möjligen är mångfaktoriell och mer utförlig forskning krävs inom området. Det avfärdar dock inte vikten av måltidsstöd som en del i det allmänna måendet hos vårdtagarna som tidigare studier visat. Den deskriptiva statistiken belyser en ojämn fördelning av måltidsstöd mellan kommunerna. Konsekvenserna av detta är att äldre i kommuner med lågt utbud riskerar åldersrelaterade åkommor i högre utsträckning. En Jämlik vård är något som eftersträvas av de lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. Utmaningen ligger här främst hos kommunerna att följa de centrala lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. / Background: In Sweden, elderly care is currently provided at the municipal level with regulation from the social services act. This means that each municipality has its own interpretation of the legislation to set its own goals and budget, which in turn leads to a difference in the availability of, among other things, meal support from municipality to municipality. Meal support is the support satisfaction and whether there is any connection between the municipalities' offer of meal support and care recipients' perceived satisfaction. Objective: The purpose is to study the supply of meal support within elderly care in Sweden's municipalities, as well as care recipients’ perceived satisfaction linked to this. Methods: A quantitative method has been used to analyze web surveys from the Swedish Food Agency and the National Board of Health and Welfare, which examined satisfaction and meal support in elderly care. Descriptive statistics included 149 municipalities and 91 municipalities were included in tests of statistical inference. For the analysis of the data, two variables for satisfaction and two representing the range of meal support in elderly care were created. Variables were analyzed and compared. The significance level of the analysis was set at <0.05. Results: The study showed a general high level of satisfaction in care for the elderly, despite a large variation in the meal support offered within the municipalities. The degree of variation shows an unequal distribution of meal support for each municipality. The analysis of the data showed no significant relationships between different kinds of meal support in relation to perceived general satisfaction. Conclusion: The statistical analysis conducted showed no significant correlation between the number of offered meal support and the overall perceived satisfaction of the care recipient in elderly care. This could indicate that satisfaction may be multi-factorial and more comprehensive research is required in the field. However, this does not dismiss the importance of meal support as a part of the general well-being of care recipients as previously shown by studies. The descriptive statistics highlight an uneven distribution of meal support between municipalities. The consequences of this are that elderly people in municipalities with low availability are at higher risk of age-related health problems. Equal care is something that is sought after by the laws and guidelines of the social services act. The challenge here lies primarily with the municipalities to follow the central laws and guidelines of the social services act that offer to promote physical, mental, and social needs and is of great importance to the elderly population as they are more easily affected by malnutrition and face a higher risk of developing complications

<p>De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från <em>The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från <em>Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna. </em></em></p>

<p>I detta arbete undersöks äldre personers förhållande till den teknik de möter i vardagen. Statistik visar att det i åldersgruppen 65–84 år, jämfört med de yngre åldersgrupperna, är betydligt färre personer som har hemdator. Avsikten med studien var att kvalitativt utforska vad som ligger bakom sådana och liknande förhållanden. Omständigheter som kan vara av betydelse vid utveckling av teknik för äldre människor. </p><p>Etnografiskt inspirerade fallstudier genomfördes hos fyra ej yrkesverksamma personer i åldrarna 65 till 75 år. Det empiriska arbetet har i huvudsak inneburit observationer tillsammans med deltagarna och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Momenten har genomförts i deltagarnas hem. </p><p>I syfte att göra resultaten lättillgängliga har dessa utformats som <i>porträtt</i> skrivna i jagform. Tanken med porträtten är att de ska kunna användas som idé- och designstöd i samband med utveckling av teknik för personer i situationer som liknar deltagarnas. </p><p>Praktiskt, estetiskt, symboliskt, socialt och affektivt bruk har varit utgångspunkter vid analysen som genomförts med porträtten som underlag. Ur analysen framträdde ett antal bruksvärden. Dessa avser de positiva eller negativa värden som bruk av någon teknik innebär för brukaren. Bruksvärden som umgänge, åtnjuta information och nöje, effektivitet och trygghet, avgör brukarens förhållande till tekniken. </p><p>Några av slutsatserna i studien är: att trygghet är ett centralt bruksvärde deltagarna upplever i mobiltelefonbruket, att deltagarna har ett mycket begränsat intresse för hemdatorer, att barnen spelar, som anskaffare, påverkare och stöd, en viktig roll för deltagarna vad gäller tekniken i vardagen.</p>

De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ”de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande”, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet. Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar. Tillgängligheten analyserades med hänsyn till gångavstånd och beskrevs utifrån aspekterna rumslig fördelning, gångvägens beskaffenhet samt faciliteternas individuella kvaliteter. Kartläggningen av tillgängligheten gjordes med hjälp av geografiska informationssystem och fältstudier. Resultat: Tillgängligheten var likartad i de olika närområdena beträffande den rumsliga fördelningen av faciliteter. Samtliga undersökningsområden hade god tillgänglighet till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik med hänsyn till avstånd. Analysen av gångvägars beskaffenhet och faciliteters kvaliteter visade emellertid på vissa skillnader mellan områden. Mest framträdande var hur det mest centralt belägna området skilde sig från de övriga på flera sätt. Slutsatser: Analysen av resultatet visade att närområdena stödjer de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande, speciellt vad gäller fysisk aktivitet, social gemenskap och meningsfullhet. Hörnpelaren ”god kosthållning” hade ett sämre stöd i samtliga områden. / Background: Accessibility to services and resources in the neighborhood is important for peoples health and their quality of life. Elderly people are especially dependent on good access in the neighborhood because it is the principal residence environment for many elderly. The concept of accessibility includes several factors such as distance and number of facilities that exist in a given area, how comfortable it is to reach the facilities and how the facilities provide for the residents needs. Good accessibility to facilities in the neighborhood which promote health of the elderly and increases their quality of life improves the chances of healthy ageing. Purpose: The purpose of this study was to describe the accessibility in the neighborhood for elderly living in senior housing. The research focused on accessibility to green open spaces, supermarkets, social venues and public transportation. Method: The study included four senior housings, two in urban areas and two in suburban areas. The accessibility was analyzed with regard to walking distance and was described based on spatial aspects of accessibility, how comfortable it was to reach the facilities and how the facilities provided for the elderly persons needs. The accessibility was analysed by geographical information systems and field studies. Result: The accessibility to the facilities was similar in the neighborhood areas concerning the spatial distribution of facilities. All neighborhoods had good accessibility to green open spaces, supermarkets, social venues and public transportation regarding distance. The analysis of the other aspects of accessibility, however, showed some differences between areas in terms of the areas “walkability” and the quality of facilities. The most remarkable finding was how the most centrally located area differed from the others in several ways. Conclusion: The analysis of results showed that the neighborhoods had the potential to support healthy ageing, especially with regard to physical activity, social support and participation.