Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon association mellan deltagande i kulturella aktiviteter och känsla av sammanhang bland äldre personer på två äldreboenden. Metod: Ett frågeformulär baserat på Antonovskys SOC-13-formulär med tillagda egenformulerade frågor, såsom kön, ålder, deltagande i kulturella aktiviteter och funktionsnivå användes.  Frågeformuläret delades ut till 76 personer över 65 år utan demenssjukdom på två äldreboenden i mellansverige och besvarades av 40 respondenter. Materialet bearbetades och analyserades i statistikprogrammet SPSS, där beskrivande statistik framställdes och ett chi-två-test samt en logistisk regression genomfördes. Resultat: Ingen statistiskt signifikant association mellan deltagande i kulturella aktiviteter och känsla av sammanhang fanns. Däremot fanns en association mellan funktionsnivå och KASAM-poäng.  Ju lägre funktionsnivå, det vill säga ju mer hjälp respondenten behövde i sin vardag, desto lägre känsla av sammanhang tenderade respondenten att ha. Slutsats: Funktionsnivå verkade ha högre inverkan på en individs känsla av sammanhang än deltagande i kulturella aktiviteter i den givna studiepopulationen. / Objective: The purpose of this study was to investigate whether there was any association between participation in cultural activities and sense of coherence among seniors living in two nursing homes. Methods: A questionnaire based on Antonovskys SOC-13-questionaire was used, with added self-formulated questions including gender, age, level of physical function and participation in cultural activities. The questionnaire was distributed to 76 people 65 years and older without dementia at two nursing homes in central Sweden and 40 respondents answered the questionnaire. The material was processed and analyzed in the statistic computer program SPSS, where descriptive statistics were prepared and a chi-square analysis and logistic regression analysis was performed. Results: No statistically significant relationship between participation in cultural activities and sense of coherence could be seen. However, there was a correlation between the level of function and SOC scores. The lower level of function, i.e. the more help the respondent needed in everyday life, the lower sense of coherence. Conclusion: Functional level seems to have greater impact on an individual's sense of coherence than participation in cultural activities in the given study population.

<p>De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från <em>The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från <em>Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna. </em></em></p>

De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna.

Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ”de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande”, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet. Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar. Tillgängligheten analyserades med hänsyn till gångavstånd och beskrevs utifrån aspekterna rumslig fördelning, gångvägens beskaffenhet samt faciliteternas individuella kvaliteter. Kartläggningen av tillgängligheten gjordes med hjälp av geografiska informationssystem och fältstudier. Resultat: Tillgängligheten var likartad i de olika närområdena beträffande den rumsliga fördelningen av faciliteter. Samtliga undersökningsområden hade god tillgänglighet till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik med hänsyn till avstånd. Analysen av gångvägars beskaffenhet och faciliteters kvaliteter visade emellertid på vissa skillnader mellan områden. Mest framträdande var hur det mest centralt belägna området skilde sig från de övriga på flera sätt. Slutsatser: Analysen av resultatet visade att närområdena stödjer de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande, speciellt vad gäller fysisk aktivitet, social gemenskap och meningsfullhet. Hörnpelaren ”god kosthållning” hade ett sämre stöd i samtliga områden. / Background: Accessibility to services and resources in the neighborhood is important for peoples health and their quality of life. Elderly people are especially dependent on good access in the neighborhood because it is the principal residence environment for many elderly. The concept of accessibility includes several factors such as distance and number of facilities that exist in a given area, how comfortable it is to reach the facilities and how the facilities provide for the residents needs. Good accessibility to facilities in the neighborhood which promote health of the elderly and increases their quality of life improves the chances of healthy ageing. Purpose: The purpose of this study was to describe the accessibility in the neighborhood for elderly living in senior housing. The research focused on accessibility to green open spaces, supermarkets, social venues and public transportation. Method: The study included four senior housings, two in urban areas and two in suburban areas. The accessibility was analyzed with regard to walking distance and was described based on spatial aspects of accessibility, how comfortable it was to reach the facilities and how the facilities provided for the elderly persons needs. The accessibility was analysed by geographical information systems and field studies. Result: The accessibility to the facilities was similar in the neighborhood areas concerning the spatial distribution of facilities. All neighborhoods had good accessibility to green open spaces, supermarkets, social venues and public transportation regarding distance. The analysis of the other aspects of accessibility, however, showed some differences between areas in terms of the areas “walkability” and the quality of facilities. The most remarkable finding was how the most centrally located area differed from the others in several ways. Conclusion: The analysis of results showed that the neighborhoods had the potential to support healthy ageing, especially with regard to physical activity, social support and participation.

I Sverige och i många andra välfärdsländer ökar den förväntade livslängden. Det kan innebära att belastningen på hälso- och sjukvården kommer att stiga alltmer. Därför är det viktigt att samhället kan hjälpa äldre personer att leva ett friskt och självständigt liv så länge som möjligt. Uppsatsen lägger fokus på en av de faktorer som anses vara en viktig del i ett hälsosamt åldrande; en social gemenskap. Motsatsen är en social isolering som påverkar individens hälsa och livskvalitet negativt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur social gemenskap upplevs som hälsofrämjande och bidrar till livskvalitet hos äldre personer som är självständiga i sin vardag. För att undersöka frågan har personer över 65 år som definierats som självständiga intervjuats. En kvalitativ metod har alltså använts. Resultatet visar att en social gemenskap är betydelsefull på olika sätt för individens hälsa och livskvalitet. En mänsklig rättighet är att människor ska kunna uppnå goda förutsättningar för en hög levnadsstandard och en social gemenskap utgör en viktig del. Därför måste samhället tillhandahålla förutsättningar för den äldre befolkningen att kunna ta del av en social gemenskap. Med denna hälsofrämjande åtgärd kan vinster göras i både folkhälsa och samhällsekonomi. / In Sweden and in many other welfare countries the expected lifespan is increasing. This might lead to a rising strain of the healthcare. It is therefore important that the society can empower elderly to live a well and independent life as long as possible. The paper focus on one of the factors that considers to be an important part of a healthy ageing; social community. The opposite is a social isolation which effect the individual health and life of quality negative. The papers aim is to examine how social community is experienced as healthpromoting and contribute to quality of life in elderly people who are independent in their daily life. To study the aim, people over the age 65 who has been defined as independent, has been interviewed. A qualitative method has thereby been used. The result shows that social community is important in different ways in relation to the individual’s health and quality of life. It is a human right that people are able to reach conditions for a high lifestandard and social community is thereby an important part. The society must provide the elderly population conditions to be able to be a part of a social community. With this healthpromoting action profits can arise both in public health and in national economy.

Människor blir äldre och friskare upp i åldrarna, på grund av förbättrade levnadsvillkor. En ökad äldre befolkning ökar behovet av resurser och aktiviteter som riktas mot den äldre målgruppen. Denna studie fokuserar främst på fysisk aktivitet och sociala nätverk, som är en del av hälsans bestämningsfaktorer. Syftet med studien är att undersöka hur äldre upplever att deras fysiska och sociala hälsa påverkas av fysisk aktivitet i grupp. För att besvara syftet har en kvalitativ studiedesign använts och det målstyrda urvalet bestod av åtta personer. Datainsamlingen skedde genom sex, fyra enskilda och två i par, semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet visade att då gruppträningen riktar sig till äldre upplevs nivån vara på en lagom nivå och det finns en ökad samhörighet av att endast seniorer är med. Den sociala miljön upplevs vara av vikt, speciellt för motionärer som ger uttryck i att inte ha samma omfång av sociala relationer som intervjupersonerna. Slutsatsen är att äldre upplever att den fysiska hälsan har förbättrats med gruppträningen, och gett uttryck i ökad styrka och bättre balans. Den sociala hälsan upplevs få effekt av fysisk aktivitet i grupp, men inte i samma utsträckning som den fysiska hälsan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag? Metod För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter. Resultat Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén. Slutsats Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

Inledning: Sveriges befolkning blir alltmer äldre och det gör att behovet av en välfungerad hälso- och sjukvård blir större. För att vi ska behålla hälsan längre upp i åldrarna behövs åtgärder som är hälsofrämjande, vilket kan vara i form av kulturella aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka äldre personers beskrivningar av hur kultur kan främja upplevelse av hälsa. Metod: Kvalitativ metod användes i studien med semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna valdes ut genom ett strategiskt urval med fokus på givna kriterier, där deltagarna inte skulle ha någon form av demenssjukdom. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att få fram kategorier med tillhörande subkategorier. Resultat: Utifrån resultatet har tre kategorier tagits fram som var Ett liv med kultur, Kultur som påverkansfaktor för hälsa och Kulturaktiviteter som hälsoarbete. Det övergripande temat Äldreperspektiv på kultur har två underliggande subteman Äldres individperspektiv och Äldres grupperspektiv. Konklusion: Kulturella aktiviteter ökar välbefinnandet och livskvaliteten för äldre, vilket ingår för upplevelse av hälsan. Kulturella aktiviteter ökar även gemenskap och tillhörighet. Det har framkommit att hälsoarbete inom kultur är väsentligt ur både ett individ- och grupperspektiv för upplevelsen av hälsa för äldre. Resultatet i studien kan bidra med förståelse för hur kultur kan främja äldres upplevelser av hälsa. / Introduction: Sweden's population is becoming increasingly older and that makes the need for a well-functioning healthcare more important. If we are going to maintain health in later age it is essential that health promotion is in focus, for example cultural activities. Aim: The aim of the study was to examine descriptions of elderly on how culture can promote their health experience. Method: Qualitative method was used in the study with semi-structured interviews. The participants were selected through a strategic selection with focus on given criteria, were the participants wouldn´t have any form of dementia. Qualitative content analysis was conducted to obtain the categories and related subcategories. Results: Based on the results three categories have been developed which were: A life of culture, Culture as an influence factor for health and Culture activities as health work. The overall theme Elderly perspective on culture has two underlying subthemes: Elderly individual perspective and Elderly group perspective. Conclusion: Cultural activities will improve the wellbeing and quality of life for elderly, which is part of the experience of health. Cultural activities will also increase fellowship and belonging. It has been found that cultural health work is essential from both an individual and group perspective for the experience of health for the elderly. The results of the study may contribute to the understanding of how culture can promote older people's experiences of health.