Antalet äldre personer ökar vilket leder till att antalet äldre med höftfrakturer kommer att öka. Som patientgrupp är de ofta i en utsatt situation när de är inneliggande på sjukhus med sin multisjukhet och sårbarhet. Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av att ha vårdats på en ortopedavdelning för höftfraktur. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De flesta informanter upplevde vårdtiden som positiv. Det fanns saker som informanterna upplevde som lite mindre bra men det påverkade för det mesta inte upplevelsen av själva vårdtiden. Informanterna upplevde ett trevligt bemötande från personalen och en hemtrevlig miljö på avdelningen. Gällande hjälpsamheten från personalen var upplevelserna lite olika men överlag var informanterna nöjda med hjälpen de fått från personalen. Det som upplevdes som mindre bra på avdelningen var framför allt väntan på hjälp. Informanterna upplevde att de fick vänta ganska länge innan personalen kom och hjälpte dem. De flesta informanter upplevde i den här studien vårdtiden som positiv. För att kunna ge de äldre en sådan god vård som möjligt är det viktigt att de äldres upplevelser kommer fram. Därför anser författaren att det är viktigt med fortsatt forskning inom detta område. Nyckelord:

Bakgrund: Depression är en vanlig neurologisk funktionsnedsättning där äldre personer är särskild utsatta. Sjuksköterskor kommer i kontakt med äldre personer med depression då de ofta söker vård. Många äldre upplever otillräcklig vård, stigmatisering och ensamhet, det är därför viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och ta hänsyn till äldres upplevelse av depression för att undvika lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med depression. Metod: Litteraturöversikten grundar sig på tretton artiklar med kvalitativ design. Fribergs femstegsmodell användes för analys av artiklarna. Litteraturöversikten har en induktiv ansats. Resultat: Presenteras i två huvudrubriker, samhörighet och barriärer. Varje rubrik har tre underrubriker. I resultatet framkom det att äldre upplevde en kamp mot ensamheten och känsla av att vara en börda för sin omgivning. Stigmatisering förekom i den äldres omgivning och inom sjukvården. Negativa känslor som skam och skuldkänslor var vanligt förekommande. Slutsats: Äldre personer med depression upplevde förändringar i livet, både fysiska och psykiska. Vårdpersonal behöver ha en ökad förståelse och kunskap kring ämnet depression. Det är ett område som kan förebyggas genom en djupare och bredare kunskap. En förbättrad kunskap kring ämnet kan ge upphov till äldre personer att få en bra personcentrerad vård där lidandet kan undvikas. / Title: Elderly people's experiences living with depression - A literature review Background: Depression is a common neurological disability and elderly people are particularly vulnerable. Nurses come into contact with elderly people with depression as they often seek care. Many older people experience insufficient care, stigma and loneliness. It is important as a nurse to have knowledge and take into account the elderly's experience of depression to avoid suffering. Aim: The aim of the study is to describe older people's experience of living with depression. Method: The literature review is based on thirteen articles with qualitative design. Friberg's five-step model was used for analysis of the articles. The literature study has an inductive approach. Result: Presented in two main headings, affiliation and barriers. Each heading has three subheadings. The results showed that the elderly experienced a struggle against loneliness and a feeling of being a burden to their surroundings. Stigmatization occurred in the elderly's environment and in healthcare. Negative feelings such as shame and guilt were common. Conclusion: Elderly people with depression experienced changes in life, both physical and mental. Healthcare professionals need to have an increased understanding and knowledge of the subject depression. It is an area that can be prevented through a deeper and broader knowledge. An improved knowledge of the subject can give rise to older people to receive a good person-centered care where suffering can be avoided.

Past research has shown that there are many factors that affect the elderly when moving from their own home to an elderly home. The main aim of this study was therefore to (i) describe the reasons and feelings of the elders associated before transiting into the elderly home (ii) experience and support during the transition and adapting to the life in the elderly home for the first few months after the transition and (iii) whether there lies any difference in sex amongst the elderly men and women in adjusting to the elderly home. Due to ethical issues, the study was conducted through interviewing the professionals who worked with elderly around the clock. Therefore, questions have been answered by the professionals in regard to their view on the subject. A total of six (6) semi structured interviews were conducted by two social work students who interviewed 9 professionals i.e. five (5) individual interviews and one group interview with four (4) professional participants. Of these nine (9) interview participants, eight (8) professionals were either working as domestic workers (hemtjänst) or as professional caregivers at the elderly home or as both and one (1) participant was the chief of department in the elderly home. The results showed that functional impairment or disability was the first and foremost reason as to why elderly must move from their own home to elderly home. However, for many elders this decision feels like a “force” upon them and their experience following is vastly differed. While other elders may feel a loss of identity in the elderly home, lonely and disappointed, many feel a sense of security to be around people who can look after them 24/7 and be able to create a meaningful relationship with both, other residents and the professional staff. It was as well noted that factors like activities and personality played a major role in the adjustment of the elderly in the elderly home. Lastly, the study did not show any differences between the sexes i.e. there was no difference between elderly men and elderly women when adjusting in the elderly home. However elderly women were shown as a sex who were more lenient to adapt to the changes.

Befolkningens åldrande och brist på vårdpersonal kommer kräva innovativa lösningar inom hälso-och sjukvård. Brist på vårdpersonal samt att fler äldre bor kvar hemma längre kommer ställa höga krav på vård och omsorgen. Att bli äldre kan innebära att självständighet, autonomi och värdighet drabbas. För att stödja äldres självständiga liv i hemmet och effektivisera vården har svenska kommuner arbetat med att införa olika typer av välfärdsteknik För att införandet av välfärdsteknik ska vara individanpassat behövs mer kunskap om aspekter som är viktiga utifrån användarperspektivet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa den äldres och anhörigas upplevelse av välfärdsteknik i hemmet inom vård och omsorg. Metod: Tio artiklar analyserades och bearbetades genom en integrativ analysprocess utifrån Whittemore och Knafl. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Trygghet och säkerhet, självständighet och autonomi samt delaktighet och ansvar. Kategorierna beskrev den äldres och anhörigas upplevelser med välfärdsteknik i den äldres hem. Slutsats: I denna studie har det framkommit flera olika faktorer som har betydelse för användandet av välfärdsteknik i den äldres hem. Införandet av välfärdsteknik måste ske med hänsyn till den äldres enskilda behov och önskemål. Individanpassad information och utbildning om hur tekniken fungerar spelar väsentlig roll för korrekt och säker användning av välfärdsteknik. Detta kan bidra till att minska oro och stress och öka delaktighet hos den äldre och dess anhöriga. / Background: The aging population and shortage of healthcare professionals will require innovative solutions in healthcare. A shortage of care staff and the fact that more elderly people are staying at home will place high demands on the care for elderly. Getting older mean that independence, autonomy, and dignity can be affected. To be able to extend the elderly's independent in their home and to make care more efficient, Swedish municipalities have worked to introduce various types of welfare technology in care for the elderly. In order for the introduction of welfare technology to be individually adapted, more knowledge is needed about aspects that are important from the user's perspective. Aim: The purpose of the work was to shed light on the experience of the elderly and their relatives when using welfare technology in home of the elderly and their relatives when using welfare technology in home care. Method: Ten articles were analyzed and processed through an integrative literature review based on Whittemore and Knafl. Results: The analysis resulted in three categories: Safety and security, independence and autonomy, and participation and responsibility. The categories described the experiences of the elderly and their relatives with welfare technology in the elderly's home. Conclusion: In this study, several different factors have emerged which are important for the use of welfare technology in the elderly´s home. The introduction of welfare technology must consider the individual needs and wishes of the elderly. Individualized information and training how the technology works play an essential role for the correct and safe use of welfare technology. This can help to reduce anxiety and stress and increase the participation of the elderly and their relatives.