<p>Mycket har hänt de senaste 10-15 åren inom fotbollsvärlden. Fotbollsklubbarna har fått börja ändra strategi, nu måste även den ekonomiska aspekten beaktas när klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten är ett måste om man ska kunna konkurrera om de bästa spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta så kan det gå dåligt sportsligt också då ekonomin och den sportsliga biten går hand i hand. Men än så länge har inte alla länder hunnit ta det, men det lär inte dröja länge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesätt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att kunna förstå hur spelarförvärv går till och hur fotbollsklubbarna värderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har använt oss utav Intervjuskrifter och Texter. Vi har valt att intervjua Djurgårdens ekonomi chef och VD Henrik Berggren. Vi har använt oss utav fyra teorier för denna uppsats. Det är svårt att bestämma värdet på en spelare till skillnad från exempelvis ekonomin som går att kalkylera och beräkna så är spelare först och främst människor eller människa och kan bete sig irrationellt. Det är väldigt svårt att kunna förutspå en spelares framtida prestationer. Ålder, fysisk status, spelarens ursprung, position i laget och skatter är de faktorer som påverkar värdet på en spelare. Det viktigaste för DIF vid värvning av spelare är att uppfylla behov i truppen efter tränarens önskemål och inte att tjäna pengar på vissa spelare som exempelvis tröjförsäljning. Enligt DIF så använder man sig inte utav några akademiska modeller vid spelarförvärv men när man tittar närmare så använder de sig utav flera modeller när man ska ta beslut om förvärv. Metoden tillämpas utförligt i de stora europeiska ligorna där modeller används för att beräkna vad man kan tjäna genom investeringar i en viss spelare, på samma sätt som företag gör när de ska investera i en ny produkt eller maskin.</p>

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka frekvensstegen som träningsmetod för fotbollsspelare i avsikt att öka snabbhet i vändningar och agility då dessa förmågor är mycket viktiga för en spelare under en fotbollsmatch. Frågeställningar: Ökar träning med frekvensstege spelarnas agility? Förbättrar träning med frekvensstege spelarnas förmåga att ändra riktning i hög hastighet? Metod För att besvara frågeställningarna valdes en experimentell, kvantitativ studie med Test-Retest som insamlingsmetod. I studien deltog både en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Försöksgruppen var ett damfotbollslag, ålder 18.8±1.9  år och de var 12 deltagare. Kontrollgruppen var ett damfotbollslag, ålder 17.8±0.8 och var 6 deltagare. Undersökningen pågick under 7 veckor och vid totalt 12 tillfällen. Spelarna undersöktes två gånger i T-drill, Pro Shuttle och Z-drill. Vecka 1 var förtesterna (Test). Vecka 2-6 pågick träningen med frekvensstegar, två tillfällen per vecka och 30 minuter per tillfälle (totalt 9 tillfällen och 4,5 timmars träning). Vecka 7 utfördes det andra testtillfället (Retest). Resultat Ingen skillnad fanns mellan grupperna gällande varken agility eller vändnignar i hög hastighet. Gällande agility så förbättrades båda grupperna i Pro Shuttle (-0,234 ±0,194 sek) samt försämrades i Z-drill (0,518±0,393 sek), p&lt;0,000. Båda grupperna förbättrades även i T-drill (-0,49±0,448 sek), p&lt;0.000.  En analys med ANOVA RM visar att grupperna inte skiljdes åt gällande förändring i agility eller vädningar (p&lt;0,451-0,972). Slutsats Studien pekar på att frekvensstegen leder inte till några signifikanta ökningar i agility men tyder också på att de inte hämmar utvecklingen. Därmed kan stegarna vara en del av ett träningsprogram för fotbollsspelare för att eventuellt förbättra andra områden av prestation. / Aim The aim is to evaluate agility ladders as a method for soccer players to increase change of direction-skill and agility, as these skills are very important for a player during a game. Specific aims: Will agility ladder training increase the players’ agility? Will training with agility ladders improve the players’ ability to change direction at high speed? Method An experimental and quantitative study model was chosen, collecting results through Test-Retest measurements. A trial group and a control group took part in the study. The trial group consisted of a women’s soccer team, age 18.8±1.9, with 12 participants. The control group consisted of a women’s soccer team, age 17.8±0.8, with 6 participants. The study lasted 7 weeks and on 12 occasions. The players were tested twice in the T-drill, Pro Shuttle and Z-drill.  In week 1 the first tests were conducted. Through the following five weeks the training took place, thirty minutes - two times a week (a total of 9 workouts and 4,5 hours of training). The final tests were conducted during the seventh week. Results   No difference was found between the groups in the T-drill (change of direction), Z-drill or Pro Shuttle (agility). Both groups improved in the T-drill (-0.49 ± 0.448 sec) and the Pro Shuttle (-0.234 ± 0.194 sec) and deteriorated in the Z-drill (0.518 ± 0.393 sec), p &lt;0.000. Analysis of the results, using ANOVA RM, shows that the groups do not differ regarding change in agility (p&lt;0,451-0,972).   Conclusions   The study indicates that the agility ladders do not produce significant increases in agility, but also suggest that they do not hamper development. This allows agility ladders to be part of a training program for soccer players to possibly improve other areas of performance.

Bakgrund: Insamlad data tyder på att skador inom idrott ökar stadigt. Idrottsskador med storpåverkan på individens funktion och delaktighet är vanliga. Inom ungdomsidrotten villriksidrottsförbundet att fler ledare och tränare ska få en utbildning inom skadeförebyggandeträning så att barn får träning som är anpassad efter dem. Fysioterapeuter har genom sinfysioterapivetenskapliga bas en stor kunskap inom rörelseapparaten i kombination medträning och rehabilitering som gör fysioterapeuten till en självständig profession. Preventivainsatser och individanpassad träning är ett sätt att minska antalet skador inom idrott. Medhjälp av fysioterapeutens kunskap och erfarenhet inom det berörda området kan åtgärdergenomföras. Syfte: Syftet med studien var att undersöka tillgången till fysioterapeut hosidrottsföreningar inom ishockey, fotboll och basket i Luleå kommun. Metod: En e-enkätformulerades för att svara på studiens syfte. Lagledarna rekryterades genom mail- ochdirektkontakt och fick enkäten skickad till sig. Rådatan från enkäten sammaställdes ideskriptiv analys och presenterades i tabeller, figurer och diagram. Resultat: Totalt svarade29 personer på e-enkäten, varav majoriteten inte hade tillgång till en fysioterapeut. Skälet tillatt de inte hade tillgång var antingen att de inte hade något behov av det eller att det inte fannsekonomi. I enkäten svarade större delen av lagledarna att de har ett litet till mycket stortbehov. Konklusion: Resultatet av studien visar att tillgången till fysioterapeut är låg men attefterfrågan är hög. En ökad kunskap angående fysioterapeutens roll och kompetens behöverspridas. Vidare studier behöver genomföras för att kunna skapa ett helhetsperspektiv.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att anpassa en befintlig Poissonregressionsmodell för prediktioner av fotbollsmatcher under seriespel till att prediktera fotbollsmatcher under ett mästerskap. Detta gör vi genom en fallstudie baserad på kval- och träningsmatcher inför fotbolls-EM 2016 i Frankrike. Modellen förutser antalet mål ett specifikt lag bör göra och släppa in mot ett annat specifikt lag. De prediktioner modellen ger jämförs mot de observerade resultaten från fotbolls-EM. Det är utifrån dessa jämförelser vi ser hur väl modellen kan anpassas till att förutse utfallen under ett mästerskap. Studien kommer fram till att det finns vissa problem med att använda en modell framtagen för att prediktera antalet mål under seriespel till att prediktera antalet mål under ett mästerskap. Problemen diskuteras och vi belyser svårigheten med att förutsättningarna och uppläggen skiljer sig åt vilket modellen inte tar hänsyn till. Däremot påvisar studien att modellen med en viss framgång kan prediktera vinnare i enskilda fotbollsmatcher.

The purpose of this essay has been to study IF Elfsborgs way through the economic hardships of the 1930s, a decade known as the clubs most successful. Basically, the focus has been to emphasize the decisions made by the club during this period in contrast to its surroundings and swedish society as a whole. How has the club been affected by changes in society and to what extent has the club had an impact on the working class in its home town of Borås? With this study I want to demonstrate the role of football in 1930s swedish society, and also emphasize the importance of the network of relationships between the club and the city's entrepreneurs.The source material for this study consists mainly of archival protocols such as; annual protocols, section protocols, economic accounts and activity reports. I have also used newspaper clippings, membership lists and pictures, all available at the association archive, located at the city archive in Borås. Besides the source material my main literary support during this process has been Torbjörn Anderssons Kung Fotboll (2002), along with a few others such as Rolf Pålbrants Arbetarrörelsen och idrotten 1919－1939 (1977) and Rune Jungens Vävarstad i uppror: arbetarrörelsen i Borås 1880－1920 (1978).The main result of this study has been that societal circumstances particular to Borås at the time, along with the club’s connections with the city’s business owners were crucial to maintaining a good relationship with the working class which in turn played a major role in the club’s success in the 1930s.

<p>Rollen som ledare är dynamisk och krävande, inte minst inom fotbollen. De värderingar som tränaren respektive spelarna har formar ledarskapet. Majoriteten av ledare inom dam- och herrfotbollen i de högre serierna är män och deras ledarskap kan ses utifrån olika perspektiv. Syftet med denna studie är att beskriva mäns upplevelser av att träna damlag jämfört med herrlag i fotboll.Med intervjuer som var halvstukturerade intervjuades fem män som har tränat kvinnor i damallsvenskan samt män i lägst division 3. Induktiv tematisk analys användes som bearbetningsmetod. Det framkommer i studien att ledarna upplever sig mer demokratiska när de tränar ett damlag jämfört med ett herrlag, att kommunikationen med damspelare jämfört med herrspelare delvis är olika samt att tävlingsinriktningen, självförtroendet och grupperingar i lagen kan variera beroende på om det är ett herrlag eller ett damlag som tränas. Resultatet väcker frågor kring värderingar som baseras på individens kön och om vad som är faktiska skillnader respektive skillnader som beror på stereotypiska föreställningar.</p>

<p>Sammanfattning</p><p><strong>Bakgrund: </strong>Fotboll är världens största lagidrott med ca 240 miljoner utövare runtom i väldren. Av dessa 240 miljoner är ca 20 miljoner kvinnor och 80% av dessa kvinnor är ungdomar eller juniorer. Accelerationshastighet anses vara en av de viktigaste fysiska egenskaperna hos fotbollsspelare.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie var att designa, genomföra och utvärdera ett träningsprogram för unga fotbollsspelande tjejer med syfte att öka accelerationshastigheten.</p><p><strong>Metod: </strong>22 stycken tjejer (14,61 ± 1,03 år, 50,33 ± 5,05 kg, 160,16 ± 3,04 cm) tillhörande 2 olika fotbollslag delades in i 2 grupper, en testgrupp (TG) (n=8) och en kontrollgrupp (KG) (n=14). Träningsmängden för båda grupperna var 3 pass/vecka i 12 veckor. Ett pass/vecka var designat i syfte att öka accelerationshastigheten för TG. KG tränade fotboll som vanligt alla 12 veckor.</p><p><strong>Resultat: </strong>I TG sågs en tendens till ökad acceleration i sprinttestet (p=0,08) och en signifikant förbättring i hopptestet (p=0,03) efter 12 veckors träning. Accelerationsträningen visade även ge signifikanta korrelationer mellan sprint- och hopptestet i TG efter avslutad träningsperiod (p=0,02). I KG ökade tiderna på sprinttestet (p=0,02) och den vertikala hopphöjden minskade i hopptestet (p=0,12) vid utvärdering 2. Det fanns en signifikant korrelation mellan sprint- och hopptestet för KG vid både utvärdering 1 och 2 Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Ett 12 veckors träningsprogram kan öka accelerationshastigheten och den vertikala hopphöjden hos unga fotbollsspelande tjejer.</p> / <h2>Abstract</h2><p><strong>Background: </strong>Soccer is the world’s most popular team sport with over 240 million players around the world. About 20 million of the 240 million players are women and 80% of these women are adolescence or juniors. Acceleration speed is one of the most important physical qualities for a soccer player.</p><p><strong>Purpose: </strong>The aim of this study was to design, perform and evaluate a training program for young female soccer players with focus on increasing the acceleration speed.</p><p><strong>Methods: </strong>22 females (14,61 ± 1,03 years, 50,33 ± 5,05 kg, 160,16 ± 3,04 cm) from two different teams were split in 2 groups, one test group (TG) (n=8) and control group (KG) (n=14). The amount of training were 3 times/week for 12 weeks. One workout/week was designed to increase the acceleration speed for TG. KG trained soccer all 12 weeks.</p><p><strong>Results: </strong>TG showed a tendency to increased acceleration at the sprint test (p=0,08) and significant improvement at the jump test (p=0,03) after 12 weeks of training. The acceleration training also showed significant correlations between the sprint- and jump test in the TG after completed the 12 week training period (p=0,02). KG showed decreased acceleration at the sprint test (p=0,02) and the vertical jump height decreased at the jump test (p=0,12). There was a significant correlation between the sprint- and jump test in KG at both evaluation 1 and 2. There were no significant differences between the two groups.</p><p><strong>Conclusion: </strong>A 12 week training program can increase the acceleration speed and the vertical jump height on young female soccer players</p>

<p>Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framställs och beskrivs utifrån en speciell konflikt under hösten 2006 och våren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick på krogen en kväll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att räknas som ”svensk”</p><p>Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ”svenskhet” och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll i dagens Sverige, han får representera bilden av ”invandraren”, av utanförskap, av individualism, han kan också ses som ett bevis på att alla kan lyckas bli en stjärna.</p><p>Media både bekräftar rådande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan. Samtidigt upplever jag att media uppmanar Zlatan att bli en ”äkta svensk”,</p><p>Zlatan, gör dig svensk!</p>