Sportchefer på elitnivå inom svensk fotboll har det yttersta ansvaret för den sportsliga verksamheten i klubbarna. Dagens klubbfotboll kan likställas med ett större företag vars resultat noga bevakas av media, supporters och sponsorer. Pressen på dessa sportchefer är höga både när det gäller att leda en omfattande organisation och att ta ansvar för det sportsliga resultatet. Detta är utgångspunkter som ligger till grund för vår undersökning. Syftet med denna uppsats var att utifrån sportchefers egna perspektiv försöka förstå hur de uppfattar kraven på deras roll samt hur de omsätter sitt ledarskap i praktiken och vilken/vilka ledarskapsmodeller detta kan relateras till. Vi har utifrån detta syfte formulerat våra undersökningsfrågor enligt följande:  Vad krävs för att vara sportchef i en svensk fotbollsförening på elitnivå? Vilka ledaregenskaper anser sportchefer är nödvändiga för att leda en klubb? Vi har använt oss av en semi-strukturerad kvalitativ intervjumetod riktad till åtta sportchefer. Respondenternas svar diskuterades med stöd av tre ledarskapsteorier som sedan låg till grund för vår empiri, analys och slutsats. De sportchefer som har intervjuats har olika bakgrund och ledarstilar. Samtidigt tyder undersökningen på att de fungerar som ledare i de organisationer där de är verksamma. Det kan därför vara svårt att dra generella eller långtgående slutsatser om vilka explicita krav som ställs för sportchefsrollen, utifrån vår studie. / Sport managers at the elite level in Swedish football have the ultimate responsibility for the club sports organization. Today’s club football can be seen as a major enterprise, which is followed, by media, supporters and sponsors. The pressure on the sport managers is therefore high both on a leadership level and for taking the responsibility for the actual sport results. These are important points for our investigation of the sport management leadership. The aim of this project is that from the sport managers own perspectives try to understand how they experience the demands put on them as leaders and how they practice their leadership. The practiced leadership is further discussed in relation to three different leadership models. The following are the questions we have searched answers for:  What are the requirements for a sport manager in a Swedish elite football club?  What leadership’s abilities are needed for the role as a sport manager?  We have used a semi-structured qualitative interview method. The respondent’s answers have been related to three leadership models, which are discussed in our analysis and conclusion.  The sport managers have different background and leadership styles. Still they do function equally well as a manager in their organization. Therefore it can be hard to draw general conclusions about explicit requirements for the sport manager role, from our study.

No description available.

Studien beskriver en elitfotbollstränares pedagogiska arbete i ett damfotbollslag på elitnivå. Beskrivningen av det pedagogiska arbetet utgår från elitfotbollstränarens fotbollsfilosofi och implementering av spelidé. Utifrån tränaren som ”orkestrerare” studeras den pedagogiska arbetsgången under teoretiska och praktiska sammanhang. Studien har ett sociokulturellt perspektiv på lärande och använder aktivitetsteorin (AT) för att beskriva den pedagogiska arbetsgången. Med AT beskrivs tränaryrket utifrån dess komplexa och mångfacetterade karaktär. Studien är en fallstudie med triangulering och för dataanalys används meningskondensation. Det finns en röd tråd mellan tränarens fotbollsfilosofi, spelidé och pedagogiska arbetssätt. Utifrån metaforen”orkestrering” finns styrande förmågor i tränarens arbetssätt och pedagogiska strategier. Relationsbyggande värderas högt av tränaren och avspeglas i kontakten med spelarna. På träningsplan etableras relationer både genom dialog och spelmoment. Träningsmetoder används uteslutande till att utveckla spelarnas beslutsfattande förmågor. Tränaren styr träningsinnehållet mot sitt syfte genom modifiering av övningar och frågeställningar till spelarna. För instruktion och feedback använder tränaren kulturella verktyg, exempelvis teknologisk utrustning och samtal. Aktivitetsteorin (AT) är ett användbart verktyg för att analysera tränarens pedagogiska arbete. Som analysverktyg ger AT en bra bild över de samverkande dimensioner som finns inom ett fotbollslag. AT visar vilken inverkan enskilda beslut har på lärandeprocessen. Studien ger en autentisk beskrivning av tränaryrkets komplexitet vid hantering av lärandeprocesser. Studien kan användas som en resurs för tränare att analysera sitt pedagogiska arbete. Framför allt är studien en tillgång och resurs vid utbildning av nya fotbollstränare.

…”fotboll är världens största lagsport” (elev på fotbollsgymnasium).Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv.Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning. Vi har använt en kvalitativ metod baserad på enkäter, intervjuer och observationer. I vår studie har vi funnit att det finns många likheter i både kön, klass och etnicitet och dessa elever har alla ett fotbollskapital och de förvaltar detta kapital på liknande sätt.Den franske sociologen Pierre Bourdieu menar att verkligheten är rationell, allt förhåller sig till varandra. Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus använder vi oss av i vår studie. Dessa begrepp förklaras i teoridelen.Vi anser slutligen att studie- och yrkesvägledare har ett viktigt ansvar att informera ungdomar som väljer att satsa på sin idrott i kombination med utbildning hur detta fungerar och vilka möjligheter till utbildning det finns.

Denna uppsats utforskar hur professionalism inom svensk fotboll som fenomen uppfattas och diskuteras i svenska tidningar under tidsperioden 1949–1958. Under denna tidsperiod existerar inte professionell fotboll i Sverige, utan de som blir professionella får bege sig till utlandet, där de även fick inställa sig för det faktum att de inte längre var tillgängliga för medverkan i det svenska landslaget, då svenska amatörregler hindrade detta. Med hjälp av tidningsartiklar som diskuterar ämnet från den valda tidsperioden är det möjligt att se att professionaliseringen inom fotboll var en hetlevrad debatt i tidningspressen där många argumenterar såväl för som emot fenomenet, samt att det finns många olika åsikter om vad dess följder långsiktigt kommer att bli för den svenska fotbollen. I studien framgår det att tidningspressen diskuterar flera möjliga vägar framåt för svensk fotboll för att bli bättre framöver, men samtidigt att totalt överge amatörismens ideal som var fast förankrade i svensk fotboll är någonting som sällan lyftes fram som en möjlig lösning. I studien framgår det att det fanns en stor debatt gällande hur den svenska fotbollen skulle kunna förhindra spelarflykten till utlandet, genom att förbättra de ekonomiska förutsättningarna i den svenska fotbollen. Studien visar att den allmänna opinionen var delad gällande ställningstagande avseende professionaliseringens påverkan på den svenska inhemska fotbollen. Studien visar samtidigt att det var ytterst få som propagerade att tillåta professionella fotbollsspelare i det svenska landslaget, under hela den avsedda tidsperioden, någonting som motsäger den tidigare forskningen avseende fenomenet.

The purpose of this study was to examine the differences as well as the similarities between the coverage and representation of the coaches of the Swedish men's national team and women's national team. The method we used for our study was quantitative content analysis. We examined 473 articles in the two Swedish tabloid newspapers Aftonbladet and Expressen. Some of the major results that we found in the study were that the representation of the coach of the men's national team were more positive than the women's coach. 76 articles about Jan Andersson, coach for the men's team were positive, while 25 articles about Pia Sundhage, coach for the women's team were positive. We also found out that the men's national team were in far more articles than the women's team. 340 articles were about the men's team and 133 articles were about the women's team.

Denna uppsats syftade till att undersöka svenska elitfotbollsföreningars rekryteringsarbete och bedömning av egenskaper och förmågor hos spelare. Fyra av fem föreningar tillhörande högsta serien i svensk fotboll, Allsvenskan har medverkat medan en av de fem är en förening som för tillfället befinner sig i Division 1 men har stor erfarenhet av svensk elitfotboll. För att kunna svara på uppsatsen syfte valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlingsmetoden av data för denna uppsats grundade sig i att få så utförliga svar som möjligt av respondenterna därför valdes semistrukturerade intervjumetod. Resultatet visar på att rekryteringsarbete är en vital del hos varje förening och att det är oerhört viktigt att göra en tydlig behovsanalys ihop med att vara noggrann i sitt researcharbete. Uppsatsen visar på att det finns en koppling mellan näringslivets angreppsätt vad gäller rekrytering som kan appliceras på fotbollsvärlden men även hur det de båda världarna skiljer sig åt. Det som skiljer dem åt är att inom näringslivet arbetar man mer strukturerat med hjälp av olika tester och intervjuer medan inom fotbollen så är referenstagande en vital del i en rekrytering tillsammans med noggrann scoutingprocess. Att göra en noga behovsanalys innan rekryteringsprocessen är något som de båda organisationerna lägger stor vikt vid.

Sammanfattning Fotboll är världens mest utövad idrott och korsbandsskador är vanliga inom fotboll där kvinnor har en markant ökad risk jämfört med män att skada sig. Dessa skador medför ofta lång tids frånvaro från idrottande och är kostsamma för både individ och samhälle. Det är därför viktigt att undersöka hur dessa skador kan förhindras. Syfte och frågeställningar: Denna studie har utförts med syftet att kritiskt granska och jämföra träningsprogram för prevention av främre korsbandsskada för kvinnliga fotbollsspelare. Studien har två frågeställningar: Ger ett preventivt träningsprogram för kvinnliga fotbollsspelare en minskad incidens av främre korsbandsskador? Finns det evidens för vilket av träningsprogrammen är bäst? Studiens hypotes är att preventionsträning minskar incidensen av främre korsbandsskador hos kvinnliga fotbollsspelare. Metod: Det är en litteraturstudie. Litteratursökning genomfördes på PubMed februari-maj 2016. Nio original studier som kvalificerades utifrån inklusions- och exklusionskriterierna hittades. Information blev hämtad från varje enskild studie för att jämföra studierna, räkna fram den totala effekten av preventionsprogrammen samt riskreduction ration (RRR) och number needed to treat (NNT). Resultat: Resultatet stämmer överens med studiens hypotes. Den sammanlagda riskreduceringen av preventionsträningen mättes 69,3%. Tre av nio studier visade signifikant minskad incidens av främre korsbandsskador. Skillnaden i studiernas design, kvalitet och styrka gör det svårt att avgöra vilket av programmen är bäst. Slutsats: Det finns evidens för att preventiva träningsprogram kan ge minskad incidens av främre korsbandsskador. Fler studier av bra kvalitet behövs för att studera riskfaktorer samt vilka övningar som kan påverka dessa för att kunna skapa optimala träningsprogram. / <p>Kurs Idrott III vt 2016</p>

Studiens syfte var att beskriva fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio fotbollsspelare varav sex män och fyra kvinnor som alla spelar på hög nationell nivå. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys Granheim och Lundman (2004) och visade att faktorer såsom tidigare prestation, informellt ledarskap, gemensamma mål, kommunikation, motivationsklimat, värdegrunder samt ledarskapsfaktorer upplevdes vara relaterade till kollektivt självförtroende. Agerandet som laget uppvisar när laget upplever högt kollektivt självförtroende beskrivs av spelarna som att de arbetar för varandra, de tar den extra löpningen, de har en hög energinivå och de kommunicerar på ett sätt som gör att de lyfter varandra och laget. Vidare visade studien på att spelarna upplever kollektivt självförtroende som viktigt för prestation, det leder till ageranden som är essentiella för framgångsrika prestationer i fotbollslag. Föreliggande studie fokuserar på fotbollsspelares upplevelse och tankar kring kollektivt självförtroende där framtida studier skulle kunna undersöka elittränares upplevelse av det kollektiva självförtroendets betydelse för prestation och hur de arbetar med att stärka det kollektiva självförtroendet i elitlag.

Syftet med detta examensarbete är att nå större kunskap om hur journalistisk bevakning i framför allt press, men även andra medier, kan påverka elitfotbollsspelare. Ett delsyfte är även att göra en jämförelse mellan hur elitfotbollsspelare beskriver den journalistiska bevakningen i svenska och internationella medier. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju professionella manliga fotbollsspelare som alla har erfarenhet av att spela på hög nivå i Sverige i Allsvenskan och Superettan och internationellt i motsvarande ligor. Resultatet visar att mediebevakningen, enligt många av undersökningsdeltagarna påverkar dem, mest negativt, men också att det påverkar dem olika beroende på vilken nivå de spelar eller har spelat på. Ett tydligt resultat är att de spelare som varit verksamma på hög nivå, framför allt internationellt, har påverkats mer negativt än de som spelat på en lägre nivå internationellt och framför allt i Sverige. Undersökningsdeltagarna hade olika uppfattningar om hur den journalistiska bevakningen skiljer sig mellan svenska och internationella medier. Som en konsekvens av detta har undersökningsdeltagarna också olika uppfattningar om hur de har påverkats av mediebevakningen. Även om flera undersökningsdeltagare har upplevt negativa effekter av kritisk medierapportering så finns det exempel i materialet på att spelare kan tycka att rapporteringen varit berättigad. Det finns också exempel på att på att den journalistiska bevakningen har haft positiva effekter för några av undersökningsdeltagarna.