Syfte och problemformulering: Syftet med studie är att undersöka hur normer om kvinnor och kvinnokroppen (re)konstrueras i kvinnliga influencers självpresentation i bild på Instagram. Studien undersöker detta utifrån fallet Bianca Ingrosso och Angelica Blick. Att normer om kvinnor och kvinnokroppen rekonstrueras genom de representationer av kvinnor som tillhandahålls i bilder i media är känt sedan tidigare. Forskning har visat att dessa representationer i sin tur påverkar sociala hierarkier i samhället, såsom att kvinnor tenderar representeras på ett sätt som gör att de underordnas män. Innan sociala mediers framfart under 2010-talet hade de traditionella medierna en unik position när det kommer till vilka representationer vi människor fick ta del av och inte. Idag är individuell bildpublicering, där vem som helst kan dela med sig av sina egna bilder, likväl en källa till representationen av kvinnor i bild. Inte minst via Instagram som kommit att bli ett av Sveriges mest populära socialamedium för just bildpublicering, samt en vital kommunikationskanal för influencers. Metod och material: I studien användes den kvalitativa metoden semiotisk bildanalys för att undersöka 12 Instagrambilder, 6 bilder på Bianca Ingrosso och 6 bilder på Angelica Blick. Samtliga bilder är bilder de publicerat på sig själv på sitt respektive Instagramkonto. Huvudresultat: Studien visar att influencernas självpresentation i bild rekonstruerar normer om kvinnan som sexig och något som ska betraktas. En ytterligare slutsats är att självsexualiseringen och självobjektifieringen som förekommer självpresentationerna kan upplevas mer eller mindre explicit, men ändå finnas där.

Det har länge talats om den mytomspunna entreprenören men i dagens samhälle har detutvecklats ett nytt fenomen; influencern. Vem är denna person och kan det finnas enkoppling gentemot den väl omtalade entreprenören? Genom en kvalitativ studie vill vi ökaförståelsen kring influencern såväl som entreprenören. Med hjälp av teori och empiri harmaterial samlats in som kan leda oss framåt i sökningen efter eventuella kopplingar mellanbegreppen. Vid undersökning av de tre olika ämnesområdena definition, funktion ocheffekt kan likheter urskiljas som därmed stödjer vår idé om en möjlig koppling mellaninfluencern och entreprenören.

The aim of this research is to explore if and how men performing makeup can shift the beauty norms and beauty representations for women. The shift is studied in the context of Instagram- a photo and video sharing social media platform, where individuals with large followings are called influencers, whereas their presence is qualified as influence. The study looks into how the influence of two of the top male makeup influencers is measured and manifested, and if and how their influence can generate a shift for female beauty norms. To understand if and how a shift can be produced, I focused on analyzing the metrics, the posted content and the interactions and opinions of the followers. This tri-dimensional approach focuses on the elements a shift around Instagram’s male makeup artists involves: influence, which in the context of Instagram is measurable (metrics); the representations the shared content embodies (i.e. images and text), and the feedback given by the followers on their interaction with the accounts. Understanding and studying how these merge together helps getting a sense of what impact the male makeup influencers are potentially having on female beauty norms through Instagram.The key findings uncovered that the two male influencers are a source of inspiration for women, whilst also teaching them how to perform makeup in terms of techniques, products and tools. The influencer- follower relationship is strong enough to make women follow their advice and even proceed to buying products suggested by the male makeup artists. More so, women no longer find it unusual for men to perform makeup, and see makeup related content suitable for both men and women. These findings highlight the role men play in changing beauty norms for women on social media while they perform female assigned beauty practices.

Företag behöver hitta kreativa sätt att nå ut till sina konsumenter och influencer marketing harblivit ett alltmer populärt verktyg för detta ändamål. Genom att influencers bygger upprelationer med sina följare, potentiella konsumenter, kan de upplevas som trovärdiga vilketinger förtroende i köpprocessen. För att vara en influencer krävs en viss följarskara där bådeantalet följare och gilla-markeringar används för mätning av företags marknadsföringsinsatser,därmed blir dessa variabler viktiga för influencern att upprätthålla. I och med att konsumenterexponeras för mer och mer reklam blir deras källkritiska förhållningssätt viktigare för att de inteska bli omedvetet vilseledda och manipulerade.Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap för hur konsumenter upplever influencerstrovärdighet vid reklam i form av samarbeten med företag och om antalet följare påverkar derastrovärdighet. Syftet är även att se hur utbildningsnivån hos högskolestudenter påverkar ettkritiskt förhållningssätt, genom deras uppfattning av influencers trovärdighet vid reklam.Studien är genomförd med en kvantitativ metod där undersökningen utgjordes av identiskawebb- och pappersenkäter. Enkäterna har baserats på Ohanians (1990) trovärdighetsmodell därfaktorerna attraktivitet, trovärdighet och expertis används för att fastställa en total trovärdighet.Enkäterna utgjorde ett kvasi-experiment som undersökte hur respondenter upplevde eninfluencers trovärdighet vid exponering av två identiska profiler, men med olika antal följareoch gilla-markeringar.Slutsatsen visade på att en influencer anses som mer trovärdig om denna har fler följare än eninfluencer som har färre följare, där faktorerna trovärdighet och expertis hade starkast samband.Konsumenter med högre utbildningsnivå anser influencers som mindre uppriktiga, skickliga ochtrovärdiga än konsumenter med lägre utbildningsnivå. / Companies need to find creative ways to reach out to their consumers and influencer marketing has become an increasingly popular tool for this purpose. Since influencers are building relationships with their followers, potential consumers, they can be perceived as trustworthy which gives the consumers confidence in the buying process. To be an influencer, a certain number of followers and likes are required. Those variables are used to measure businesses’ marketing efforts and are therefore important for the influencer to maintain. As consumers are exposed to more and more advertising, their source-critical approach becomes more important for them to not be unconsciously misled and manipulated.The purpose of this essay is to provide increased knowledge of how consumers perceiveinfluencers' credibility in the case of advertising with collaborations between influencers andcompanies and if the number of followers affects their credibility. The purpose is also to seehow the level of education of college students affects critical thinking, through their perceptionof influencers' credibility in advertising. This study was conducted with a quantitative methodwhere the survey consisted of identical web and paper surveys. The surveys were based onOhanian’s (1990) source credibility model where the three dimensions attractiveness,trustworthiness and expertise are used to measure an overall credibility. The surveys constituted a quasi-experiment design to examine how respondents evaluated the credibility of an influencer by exposing them to two identical profiles, but with different numbers of followers and likes.The conclusion showed that influencers with a higher number of followers are considered more credible than influencers with a lower number of followers. Furthermore, the study showed that respondents with a higher level of education considered influencers less sincere, skilled and trustworthy.

This report aims to investigate how Public Relation-firms sees the value of influencer marketing and how they measure that value. Influencer marketing is a phenomenon which is on the rise in today's digital marketing society and understanding the value it can add is therefore of great importance. We seek to find those answers in this study by using theories like word of mouth marketing, brand value and viral marketing which can be seen as core aspects of what influencer marketing really is. The study is conducted with a qualitative approach and seven interviews were performed to gather information about the phenomenon. Since there are many definitions and perceptions of value it is difficult to present one clear answer regarding what the value of influencer marketing is and how you should measure it, which applies to everyone within the field of influencer marketing. However, some general trends such as building brand value, reach and liability are some values of influencer marketing which have been identified throughout the conducted study. Depending on what is seen as the value of influencer marketing different measurements are used to try to evaluate the situation.

Denna studie undersöker vad två olika grupper (klassiska och nischade) influencers innehåll på Instagram består av och hur stor del som kan kategoriseras som opinion, reklam och nyheter. Studien syftar också till att undersöka om influencers styrs av några journalistiska riktlinjer och i sådant fall på vilket sätt. För att ta reda på i vilken utsträckning influencers fungerar som marknadsförare, opinionsbildare och nyhetsförmedlare har vi valt att göra en kvantitativ innehållsanalys av 600 Instagraminlägg. På så sätt har vi kunnat definiera influencers roll som aktör i mediesamhället utifrån teorier om förändringar inom samtida mediesystem, som bland annat avser förändringar i informationsflödet och det offentliga kommunikationsutrymmet, det ömsesidiga beroendet mellan olika aktörer samt interaktionen mellan gamla och nya medielogiker och gamla och nya aktörer. Resultatet visar att nischade influencers till stor grad representerar ”gamla aktörer” som använder sig av både nya och gamla logiker medan klassiska influencers utgör ”nya aktörer”. De nya aktörerna använder främst nya logiker anpassade efter sociala medier medan de gamla aktörerna förhåller sig tilljournalistiska normer för att måna om sin professionella identitet som journalister och influencers.

Given the rise of social media and the growing importance of influencers on consumer behavior, gaining an understanding of how influencers and the practice of influencer marketing impact the brand from the consumer's perspective is crucial. Additionally, a significant amount of companies compete for consumers' attention in today's market. Consequently, it is essential to comprehend how to foster strong brand equity in order for brands to compete. A research gap identified in this study is the lack of research examining the four dimensions of brand equity in relation to influencer marketing considering source credibility and brand-endorser fit. Earlier studies have focused on dimensions of brand equity separately, not taking all of them into account. Additionally, academic research has to be undertaken to enhance our understanding of influencer marketing.  Considering the research gaps, this study aims to develop a deeper understanding and extend the knowledge of how influencer marketing on Instagram affects different aspects of customer-based brand equity considering source credibility and brand-endorser fit on Generation Z consumers through the research question: How does influencer marketing through brand-endorser fit and source credibility on Instagram influence customer-based brand equity among Generation Z consumers?  The study employed a qualitative research methodology, and ethical considerations were given constant thought during the course of the study's execution. The theoretical framework presents theories focusing on influencers and influencer marketing, brand-endorser fit, eWOM, source credibility, and brand equity. Ten semi-structured interviews with people from Generation Z were carried out in order to collect the data. All of the interviews focused on the consumers' experiences of influencer marketing on Instagram and the impact it has had on their perceptions of brands, which were then examined thematically. The qualitative study has provided extensive insights into how Generation Z consumers perceive the impact of influencer marketing on brand equity. The findings indicate that influencer marketing has an impact on each of the dimensions of brand equity, both positive and negative, through the factors of source credibility, brand-endorser fit, exposure, and eWOM. The analysis discloses that a good fit between the brand and the influencer, followed by the perceived credibility of the influencer through either trustworthiness, expertise, or attractiveness, or all of them, can foster positive eWOM and a positive view of the brand. Exposure has shown to have a beneficial effect on awareness of a brand but, incongruously, a negative effect on perceived quality. It also showed how strong the brand is perceived to be will impact influencer marketing has an effect on the dimension of brand equity.  In addition to theoretical contributions, the thesis offers implications for managers and marketers by providing a deeper understanding of how the use of influencer marketing affects the brand. The thesis offers managers insightful information that can be used to create effective marketing strategies in order to compete in today's market by helping them understand how customers perceive the impact of influencer marketing on brands.

Investeringar i marknadsföring har länge tagit plats i diskussioner för företag, där målet ofta är att investera i marknadsföring som genererar värdeskapande. Utifrån detta har syftet för studien tagits fram. Syftet är att öka förståelsen för hur lönsamt det är för företag att investera i marknadsföring. Syftet är även att undersöka om marknadsföring genom influencer marketing leder till att företag genererar högre lönsamhet. Studien består av en kvalitativ metod och en abduktiv forskningsansats, där studiens empiriska material har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer med företag inom detaljhandel. Företagen har i studien kategoriserats inom fyra områden. Dessa är mode, skönhet, apotek och hemmet. Analysen är gjord genom att det empiriska resultatet ställts mot teorier och tidigare forskning. Studiens resultat påvisar att majoriteten av företagen i studien som använder olika marknadsföringsmetoder även mäter lönsamheten av det. Resultatet indikerar även på att det råder en större variation på användningen av olika lönsamhetsmått och mätvariabler. Vidare uppmärksammas att majoriteten av företagen i studien väljer att se till icke-finansiella mått för de lönsamhetsmätningar som görs. Icke-finansiella mått, menar tidigare forskning, ger företag indikatorer på hur deras marknadsföring står i relation till konsumenterna, vilket påverkar både den kortsiktiga och långsiktiga lönsamheten. Studiens resultat indikerar även på att företagens mål med marknadsföringen påverkar lönsamhetsmätningarna. Förslag till framtida forskning kan inledningsvis vara att studera varför det finns skillnader i vilka lönsamhetsmått som används, vilka mätvariabler som tillämpas samt vad som framkallar sådana skillnader. Vidare kan det vara av intresse att undersöka vilka mått på lönsamhet som lämpar sig bäst beorende på marknadsföringsmetod. Forskning kan även se till specifikt sociala medier och vilken marknadsföringskanal som är det mest lönsamma alternativet.

Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Julia Thelenius 000429      Moa Jernberg 001215      Rasmus Hedin 011029 Titel: #I SAMARBETE MED FAST FASHION: En kvantitativ studie om hur influencer marketing påverkar Generation Zs köpbeteende inom fast fashion konsumtion online. Handledare: Annoch Hadjikhani Nyckelord: Influencer marketing, fast fashion & Generation Z. Forskningsfråga: Hur påverkar influencer marketing Generation Zs köpbeteende inom fast fashion online? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer kopplade till influencer marketing som påverkar köpbeteenden för konsumenter inom Generation Z. Studien fokuserar på köpmönstret rörande mode-fenomenet fast fashion och om influencer marketing kan vara bidragande faktor till att konsumenter upplever att köpbeteendet påverkas till fast fashion konsumtion. Metod: En kvantitativ forskningsstrategi genom en enkätundersökning med frågor ur tidigare forskning. Av 100 respondenter var 25 bortfall. Genom en korrelationsanalys analyserades resultatet i SPSS-Statistics. Slutsats: Resultatet i helhet visade att Generation Z upplever att de inte blir speciellt påverkade av influencer marketing, samtidigt visar resultatet att de tagit del av influencers rekommendationer som i sin tur har påverkat deras köpbeteende. / Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Julia Thelenius 000429      Moa Jernberg 001215      Rasmus Hedin 011029 Title: #IN COLLABORATION WITH FAST FASHION: A quantitative study on how influencer marketing affects Generation Zs buying behavior in fast fashion consumption online. Supervisor: Annoch Hadjikhani Keywords: Influencer marketing, fast fashion & Generation Z. Research question: How does influencer marketing impact Generation Zs purchasing behavior in fast fashion online? Purpose: The purpose of this essay is to examine which factors related to influencer marketing that influence the purchasing behavior of consumers within Generation Z. The study focuses on the buying patterns related to the fast fashion phenomenon and whether influencer marketing can be a contributing factor to consumers perceiving that their purchasing behavior is influenced towards fast fashion consumption. Method: A quantitative research strategy was utilized through a survey using questions from previous research. Out of 100 respondents, 25 were excluded. The results were analyzed using correlation analysis in SPSS-Statistics. Conclusion: The overall result showed that Generation Z feels that they are not particularly influenced by influencer marketing, while the result shows that they have taken part in influencers' recommendations, which in turn has influenced their buying behavior.

Influencer marketing has made its way to the forefront of online marketing due to the rapid expansion and usage of social media platforms. Despite the increased adoption of influencer marketing, the effect of sponsorship disclosure on source credibility remains under-researched in academia. This study aimed to address this research gap in two parts. Firstly, by evaluating the characteristics and significance of social media influencers. Secondly, by investigating the effect of sponsorship disclosure on consumers perception of source credibility and the likelihood to recommend organic hair care products. The selected social media platform for this study was Instagram, due to its growing popularity and increased usage by influencers. The hair care retail business as a proven multi-billion dollar industry, set itself as a valuable industry for the purposes of this study. The research methodology involved the collection of primary data from existing literature on influencer marketing strategies and social media influencers. Ohanian's Source Credibility model was found to be of relevance to the research objectives, therefore, it was used a theoretical framework for the study. Secondary data was collected by exploring the relationships between sponsorship disclosure, source credibility and electronic word-of-mouth marketing. Quantitative data was collected through a structured questionnaire which was issued online to University of Cape Town students. To ensure that the research contributed to existing academic literature, the target population chosen for the study was the Generation Z. The data collected was analysed using inferential statistical methods in order to test the hypotheses. A structural equation model was used to analyse the relationship between variables and the results indicated that all hypotheses were found to be supported, depicting that sponsorship disclosure has an impact on perceived source credibility. Additionally, the results indicated that respondents were more likely to participate in word-of-mouth recommendations for products endorsed by influencers that they regarded to be credible. The overall research findings provide valuable insights on consumer perception towards the credibility of social media influencers. This information can be used in marketing practice to aid marketers to develop appropriate strategies for sponsored influencer marketing campaigns. Furthermore, this study contributes to academia by adding empirical data to the existing body of literature on influencer marketing.