Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de bröstcancerdrabbade kvinnornas upplevelser efter radikal mastektomi och deras behov av stöd efter operationen. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar genomfördes genom att använda Högskolan Dalarnas databaser där olika sökord kombinerades. Även manuell sökning genomfördes. Granskningen av artiklarna utfördes med hjälp av en modifierad granskningsmall. Resultatet visade att en mängd olika reaktioner uppstod efter operationen. Kvinnorna upplevde en negativ bild av sig själva vilket medförde att de inte accepterade sin nya kropp och identitet. Det var även vanligt att de bröstcanceropererade isolerade sig från omgivningen och skylde sin bröstförlust inför andra. Kvinnors bröst var ofta förknippat med sexualitet och när de miste sitt bröst efter mastektomin påverkade det även relationen till partnern. Efter operationen var de bröstcancerdrabbade i stort behov av stöd. Det sociala och emotionella stödet innebar för kvinnorna att de hade någon som lyssnade och stöttade dem. Genom att erbjuda dem informativt stöd upplevde de en större trygghet inför framtiden. Även det praktiska stödet var betydelsefullt för kvinnorna då de fick hjälp av familj och vänner med olika göromål.

Syftet var att undersöka svenska kastartjejers, alltså kvinnor som sysslar med friidrottens kastgrenars, syn på kroppen och hur de ser på paradoxen med samhällets ideal kontra idrottens. Även frågor rörande genus, tränare och omgivningens syn togs upp. Studien genomfördes i två fokusgrupper med vardera fyra deltagare. Resultatet visade, i enlighet med tidigare forskning, att kropp och ideal upplevdes olika beroende på miljö. De idrottsliga idealen samstämde inte med samhällets. Tjejerna var nöjda med sina kroppar, men kunde utanför idrotten ibland känna sig annorlunda och önska sig en annan kropp. Under resans gång hade deltagarna ändå kommit att accepterat sina kroppar och det den kunde göra i form av idrottslig prestation. Tränarna talade alltid om kroppen ur synen att den skulle prestera, vilket också var fokus för deltagarna. Feminina ideal fick stå åt sidan, samtidigt som de ändå ville ses som tjejer. Utanför idrotten sågs de som starka, inom friidrotten möttes de ibland av fördomar och utanförskap. Särskilt kläderna bidrog till detta och förstärkte känslan av att vara onormal och okvinnlig även i idrottsmiljön.   Med hjälp av Self Discrepancy Theory och The Social Comparsion Theory analyserades sedan resultaten. Förslag till vidare studier är bland annat hur kroppsbilden påverkas av skada eller avslutad karriär.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på om barn med hjälp av en övning kan utveckla sin förståelse för olika lägesbegrepp samt deras uppfattningar och inställningar för övningen. De lägesbegrepp som undersökts är Framför, Bakom, Under, Över, Bredvid och Mellan. De metoder som används är observationer i samband med för- och eftermätning samt inspelning med filmkamera och transkribering av den. Resultaten har redovisats i diagram och en tabell som visat att barnen till största del utvecklat sin förståelse för lägesbegrepp men att de negativa inställningarna och uppfattningarna övervägt de positiva. För att göra studien mer tillförlitlig skulle för- och eftermätningar gjorts enskilt med barnen då de kan ha påverkat varandras resultat.

Bakgrund: Globalt sett är bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi, framförallt mastektomi som innebär att ett eller båda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet är det vanligt att kvinnors psykiska välmående påverkas. Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgått mastektomi. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt tillämpas och data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framträdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. Utifrån kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och känsla av att vara könlös. Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde både psykisk och fysisk påverkan. Det var därför viktigt att sjuksköterskan hade förståelse och var öppen i mötet med mastektomerade kvinnor.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 25 000 stomibärare. Stomiuppläggning och relaterande kirurgi kan leda till skador och smärta för kvinnor i bäckenområdet. Stomiuppläggning kan ge en förändring i kroppsuppfattning och funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor beskriver sin kropp efter stomiuppläggning samt hur de hanterar sin nya situation. Vidare vill kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter stomiuppläggning beskrivas samt hur de hanterar sin nya situation i sexuallivet. Kvaliteten avseende undersökningsgrupp för de inkluderade artiklarna kommer även att granskas. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kodades och utifrån detta utformades två huvudkategorier med tillhörande kategorier.  Resultat: Kvinnor upplevde förlust av kontroll efter en stomiuppläggning, de kände sig oattraktiva och upplevde stomin som något främmande på deras kropp. De hittade nya hanteringssätt runt stomin. En stomiuppläggning kunde innebära ett förändrat sexualliv som innebar oro och smärta. En del kvinnor hittade nya möjligheter sexuellt i samband med stomiuppläggningen andra hittade nya sätt att hantera sin sexualitet i relation till stomin. Äldre kvinnor upplevde liten påverkan på sin sexualitet i samband med stomiuppläggningen. Slutsats: Att genomgå en stomiuppläggning och bli stomibärare innebar en stor förändring i en kvinnas liv. Det påverkade på många plan och blev för många en inskränkning vad gällande kroppsuppfattning och sexualitet. För många av kvinnorna innebar stomiuppläggningen ett nytt sätt att leva där de alltid måste tänka på sin stomi och på de eventuella begränsningar som denna gav.

Bakgrund: En tarmstomi hanterar avföring och innebär att tarmen läggs ut på buken. En tarmstomioperation skapar kroppsliga förändringar som ofta påverkar individen negativt. Tarmstomin påverkar individens vardag och behovet av stöd är viktigt för att kunna hantera den nya situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa individers erfarenheter av att leva med en tarmstomi. Metod: Denna kvalitativ systematisk litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarnas innehåll har kvalitetsgranskats med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) kvalitativa granskningsmall. Resultat: Att få en tarmstomi skapade fysiska och psykiska begränsningar i vardagen. Gas, lukt och läckage från tarmstomipåsen var vardagliga orosmoment. Tarmstomin skapade en förändrad kroppsuppfattning som påverkade individerna i sociala sammanhang samt i sexuella och intima relationer. Egenvård av tarmstomin var betydande för individernas autonomi och främjades med hjälp av stöd. Det var betydande att kunna anpassa sig till och acceptera tarmstomin för att uppnå hälsa och välbefinnande. Slutsatser: En tarmstomi påverkar alltid individens liv. Erfarenheten av tarmstomin präglas av uppskattning till ett nytt liv utan sjukdom samt lidande då den orsakar oro, rädsla och skam för den förändrade kroppen. Författarna anser att fenomenet är viktigt att belysa för att skapa god vård för individen med en tarmstomi.

När en patient får stomi medför det fysiska, psykiska och sociala förändringar. Att anpassa sig till livet med stomi kan vara utmanande. Syftet med litteraturstudien var att belysa kroppsuppfattning och sexualitet hos patienter med stomi. Metoden som användes var en litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Materialet som användes byggdes på en sammanställning av tidigare forskning. Litteratursökningen utgick från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna som valdes ut svarade på litteraturstudiens syfte och de granskades enligt Polit och Becks (2012) granskningsmodeller för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Resultatet byggdes på 13 vetenskapliga artiklar där det framkom tre kategorier under begreppet Kroppsuppfattning, ”Förändrat utseende”, ”Förändrad funktion” och ”Omgivningen & det sociala” och tre kategorier under begreppet Sexualitet, ”Sexuell lust & förmåga”, ”Sexuell aktivitet & intima relationer” samt ”Minskad sexuell attraktion & känslan av skam”. Slutsatsen var att patientens kroppsuppfattning och sexualitet påverkades i hög grad av att ha stomi. Majoriteten av patienterna visade sig ha negativ kroppsuppfattning samt sexuella och intima problem. Patienterna upplevde känslor som oro, osäkerhet, rädsla och skam. Sjuksköterskan kan i samtal med patienten uppmärksamma patientens problem och därmed bemöta patientens individuella behov av fysiskt och psykiskt stöd.

Bakgrund Vanliga orsaker till att en person får en tarmstomi är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De två vanligaste typerna av tarmstomier är ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation påverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen är en individuell process och kan kräva mycket av patienten och närstående. En tarmstomi kan ge känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rädsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan påverka sexualiteten negativt. Syfte Syftet var att beskriva om, och i så fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förändras och påverkar sexualiteten. Metod En litteraturöversikt valdes för att besvara syftet. Databassökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Femton artiklar inkluderades i studien.ResultatFem teman framkom, att leva med och hantera en förändrad sexualitet, en förändrad kroppsbild, känslor kring den nybildade tarmstomin, oro och rädsla för läckage och gasbildning, behovet av individuell information. En stomioperation påverkade kroppsbilden och känslan av att vara attraktiv negativt vilket inverkade på förmågan att återuppta ett sexuellt aktivt liv. Fysiska komplikationer till följd av stomioperationen som erektionsproblem eller vaginala förändringar innebar att samlag i vissa fall avstods från. Slutsats Sexualiteten påverkades både psykiskt och fysiskt efter en tarmstomioperation. Detta förklarades av en förändrad kroppsbild, nedsatt känsla av att vara attraktiv och sexuella dysfunktioner som smärta eller erektionsproblem. Information och samtal med sjuksköterskan var en viktig del i bearbetningen av den förändrade kroppsbilden.

Bakgrund: Kroppsuppfattning är individens egen syn på sin kropp och utseende. Kroppsuppfattning påverkas inte endast av hur kroppen ser ut utan även av sitt mående och kan påverkas av olika faktorer. Kvinnor beskriver sin kroppsuppfattning som en mental bild av kroppen som påverkas av sociala stereotyper som individen upplevt. Hysterektomi innebär borttagandet av livmodern. Hysterektomi kan leda till mer klimakteriebesvär och påverka fertiliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en genomförd hysterektomi. Metod: Roséns (2017) granskningsprocess har använts för att utforma litteraturstudien. Induktiv analys användes vid databearbetning och analys. Cinahl och PubMed har använts vid litteratursökningen. Sju artiklar valdes ut och relevans- och kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2020) mallar. Resultat: Tre huvudteman identifierades: “Känslan av en ofullständig kropp”, ”Känslan av att förlora sin kvinnliga kropp” och “Känslan av att bli fri”. Resultatet visade att vissa kvinnor upplevde att de förlorat sin kvinnliga kropp och att kroppen upplevdes som ofullständig. Andra kvinnor upplevde förbättrad kroppsuppfattning på grund av frihetskänsla efter att blivit av med ett sjukt organ. Slutsats: Kvinnors kroppsuppfattning förändrades efter hysterektomin. Tidigare besvär, syn på fertilitet, kvinnlighet och utseende påverkade kroppsuppfattningen negativt eller positivt.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Varje år drabbas runt 8000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer kan innebära en knöl i bröstet som uppkommit av okontrollerad celldelning. Att få diagnosen bröstcancer kan hos unga kvinnor skapa oro och lidande. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att ha drabbats utav bröstcancer. Vi har valt att göra en litteraturstudie enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) modell. Vi har analyserat 10 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Utifrån artiklarna har vi kunnat urskilja likheter och olikheter som bildat vårt resultat genom kategorier och subkategorier. De kategorier som vi har identifierat är upplevelsen av en förändrad kropp, upplevelsen av stöd och emotionell berg- och dalbana. Därefter identifierade vi subkategorierna; oro för fertilitet och graviditet, kroppsuppfattning, kvinnlighet och sexualitet, upplevelsen av närståendes stöd, upplevelsen av sjuksköterskans stöd, upplevda känslor och att hitta balansen. Resultatet visar att unga kvinnor kan uppleva en förändrad kroppsuppfattning detta relaterat till behandlingen. Fertilitet är också en viktig del som beskrivs i resultatet, då de kvinnor studien inriktar sig på är i fertil ålder. Att ha drabbats av bröstcancer innebär många känslor samtidigt. Resultatet visar att stöd från närstående var viktigt för kvinnorna, det skapade bland annat en trygghet för kvinnan. Stöd från sjuksköterskan anses också som en viktig del för kvinnan efter att hon har drabbats av bröstcancer då de skapade en trygghet. För att minska kvinnans lidande kan sjuksköterskan bidra med tydlig och adekvat information. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att sjuksköterskan har en professionell inställning, god kunskap och en öppen kommunikation med kvinnan.