Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to “Swedish” culture by presenting and educate the pupils in this. I have also chosen to investigate if this creates an othering of the newly arrived pupils. The study is executed by a qualitative method by observation in five introduction classes and by interviews with four teachers in these classes. The starting point of this study is social constructivism of culture. There by is culture defined by this perspective and also what culture creates. The theory is built through what culture can be in an anthropological perspective which in this study means patterns of actions, people’s way of thinking, norms people live after and basic values in the culture. Also what can happen when different cultures meet and how humans categorize each other. The conclusion of this investigation is that all four respondents believe that it’s important to convey “Swedish” norms and values to their pupils. Their purpose is for the pupils to learn how to act around others and to learn how to behave in the school, also for the pupils to be able to participate in the community. It has shown that the teachers want to point out the “Swedish” culture and their creation of “Swedish” culture as the superior culture compared to “the others” and the culture that “the others” should reach for. How the schools assignment to create community national identity of the pupils has shown being a complex assignment. When this assignment is interpreted by the teachers something happens and the teachers categorizes the pupils to “the others” and they are shut out from the imagined communities.

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to “Swedish” culture by presenting and educate the pupils in this. I have also chosen to investigate if this creates an othering of the newly arrived pupils. The study is executed by a qualitative method by observation in five introduction classes and by interviews with four teachers in these classes. The starting point of this study is social constructivism of culture. There by is culture defined by this perspective and also what culture creates. The theory is built through what culture can be in an anthropological perspective which in this study means patterns of actions, people’s way of thinking, norms people live after and basic values in the culture. Also what can happen when different cultures meet and how humans categorize each other. The conclusion of this investigation is that all four respondents believe that it’s important to convey “Swedish” norms and values to their pupils. Their purpose is for the pupils to learn how to act around others and to learn how to behave in the school, also for the pupils to be able to participate in the community. It has shown that the teachers want to point out the “Swedish” culture and their creation of “Swedish” culture as the superior culture compared to “the others” and the culture that “the others” should reach for. How the schools assignment to create community national identity of the pupils has shown being a complex assignment. When this assignment is interpreted by the teachers something happens and the teachers categorizes the pupils to “the others” and they are shut out from the imagined communities.

No description available.

Nyanlända elevers erfarenheter i en svensk skola – en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative Study Den senaste tiden har antalet flyktingar från Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige på grund av oroligheterna som förekommer i dessa länder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fått ta emot många nyanlända elever. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de nyanlända elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlända elevernas upplevelser av mötet med det svenska språket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan. Studien är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer som redskap att samla data. De nyanlända eleverna får sin utbildning på gymnasie- och vuxnivå.  Frågeställningarna som berörts i denna studie är följande:       Hur upplever eleverna mötet med det svenska språket i den svenska skolan?       Hur upplever eleverna undervisningen i den svenska skolan?       Hur upplever eleverna mottagandet i den svenska skolan? I studiens resultat framkommer en ambivalent erfarenhet av mötet med den svenska skolan, det vill säga både ett positivt och ett negativt möte. Det svenska språket upplevs som både svårt och inte svårt. Undervisningen uppfattas som både inkluderande och strukturerad samt inte inkluderande och ostrukturerad. Mottagandet ses både som välvilligt och inte välvilligt.

Undersökningens syfte är att synliggöra lärares uppfattning och erfarenheter av nyanlända elever i den svenska skolan, både ur ett lärandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar även till att se vilka möjligheter respektive hinder läraren upplever i mötet med dessa elever samt hur läraren bemöter de svårigheter som kan uppstå. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehållsanalysmodell. Resultatet visade på att i en mångkulturell skola skapas möjligheter att diskutera värdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förståelsen och toleransen för andra människor. Nyanlända elever upplevs även som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vårdnadshavare skiljer sig inte åt jämförelsevis svenskfödda elevers föräldrar. Det största hindret i verksamheten är onekligen bristande språkkunskaper vilket resulterar i ouppnådda mål, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orättvisa betyg. Det sistnämnda är en följd av de kunskapsmål som finns i läroplanen vilken informanterna upplever som direkt segregerande för nyanlända elever. En förutsättning för att verksamhetens skall fungera är att det finns tillgång till resurspersonal, stödmaterial vilket in-formanterna ser som framförallt nödvändigt men också som bristfälligt. Dessutom upplevs mo-dersmålsundervisning positivt då denna stärker känslan av gemenskap och tillhörighet vilket inte alltid är självklart i den reguljära klassen. Dock har informanterna ingen eller mycket liten kontakt med modersmålsläraren och andraspråk läraren vilket undersökningen tolkat som ett hinder. Informanterna har även en viktig roll gällande socialiseringen av nyanlända elever. Dock menar lärarna att det inte är helt enkelt att styra så pass stora elever (högstadieelever) men i klassrummet finns förutsättningar för att öka gemenskapen genom övningar och styrda grupperingar. Trots språksvårigheter, frustration och inte alltför fördelaktiga kursplanemål försöker lärarna arbeta utefter de resurser som finns vilka man också ser som ovärderliga och något man önskar mer av. Trots att både förutsättningar och möjligheter upptar stor del av intervjusvaren är dock de hinder som uppstår övervägande störst och bildar helheten i resultatet. Jag ville även veta vilken typ av lärandeteori som är gynnsamt för de nyanlända eleverna. Min tolkning av resultatet är att det be-havioristska lärandeperspektivet är fördelaktigt för dessa elever. Denna lärandeteori bygger på att eleven lär i lätta, observerbara och hanterbara miljöer där små delar av kunskap bildar en helhet. Det sociokulturella lärandeperspektivet bygger allt för mycket på reflektion, diskussion och muntligt agerande vilket informanterna menar inte gynnar denna elevgrupp

Syftet med min undersökning har varit att se hur nyanlända elever upplever att deras olika identiteter aktiveras och omskapas i mötet med Sverige i form av den svenska skolan och dess lärare. Jag har genomfört fem intervjuer på en gymnasieskola. Jag har sedan analyserat mina resultat utifrån tidigare forskning, genom begrepp som identitet, kultur, framtid, respekt, roller och kunskap. Resultatet visar att informanterna tycker att det både kan vara enkelt och svårt att jämka ihop sina identiteter till en identitet som är funktionell i den svenska skolan. Vissa vill behålla hemlandets mer strikta och auktoritära lärarstilar med tydlig distans mellan lärare och elev, medan andra visar på en förskjutning av elevidentiteten mot en mer ifrågasättande och nära relation till läraren.

Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lärares uppfattning om nyanlända elevers förkunskaper så att läraren kan främja nyanlända elevers skolutveckling. Hur förhåller sig lärarna till de nyanlända elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang?  Vårt resultat visar att det inte är självklart att alla lärare arbetar för att ta tillvara på de nyanlända elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer däremot att det är viktigt att ha samverkan med modersmålslärarna för att kartlägga nyanlända elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lärarnas förhållningssätt som kan påverka hur de nyanlända elevernas förkunskaper integreras i undervisningen. Det handlar om att lärare kontinuerligt måste fortbilda sig inom interkulturell pedagogik. Denna studie har gett oss inblick i hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut i dagens läge.

Resultaten från de nationella proven i matematik från vårterminen 2012 visar att elever som har ett annat språk än svenska som modersmål har svårare att nå de krav som ställs för att eleverna ska uppnå betyget godkänt i matematik än de elever som har svenska som modersmål. Bland elever med utländsk bakgrund finns en högre procentuell andel – oavsett kön – som inte uppnått kraven. Det gäller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b). Studiens övergripande syfte är att se om och hur matematiklärare anpassar sin undervisning med fokus på nyanlända elever. Undersökningen ser även till vilka metoder matematikläraren använder i sin undervisning för att förstärka förståelsen i ämnet, och hur lärarna planerar sin undervisning med fokus på nyanlända elever. Även undervisningsmaterialet i form av att en lärobok analyseras. I undersökningen används både kvantitativa och kvalitativa metoder. En kvantitativ metod används genom att två utvalda lärare har observerats vid två tillfällen var. Efter observationstillfällena har lärarna intervjuats, vilket är en kvalitativ metod. En utgångspunkt i diskussionen har varit Malmers (2002) sex inlärningsnivåer inom matematik. "Samtliga bör beaktas och bli föremål för undervisningen om en effektiv inlärning och förståelse ska kunna ske för alla elever" (Malmer, 2002: 30). Resultatet av studien visar att de två matematiklärare som har observerats och intervjuats inte direkt planerar sin matematikundervisning med de nyanlända eleverna i fokus, men de har ändå de nyanlända eleverna i åtanke på lektionerna. Lärarna anger att de arbetar mycket med att tala matematik och arbeta med begreppen. Det material som genomsyrar undervisningen är traditionellt, en lärobok i matematik och en whiteboardtavla.

Uppsatsens syfte är att se hur nyanlända elever i två olika undervisningsformer upplever att modersmålet påverkar andraspråksinlärningen. Det visade sig i resultatet att de nyanlända eleverna använder sina första- och andraspråk till ändamål som att prata med kompisar, syskon och släktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit i Sverige mellan ett och fyra år och benämns nyanlända. Materialet är inhämtat genom en enkätundersökning som är gjord på 28 informanter, dels på Språkintroduktion och dels i Internationell klass, båda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en viss medvetenhet hos informanterna om modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen. Denna medvetenhet som informanterna visar handlar om översättning mellan förstaspråket och det nya språket

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur skolan organiserar kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper, hur dessa kartläggningar ligger till grund för den individanpassade undervisningen samt att ta reda på hur lärare arbetar för att undervisningen i klassrummet ska vara individanpassad. Detta ur ett lärarperspektiv då vi vill ta reda på hur arbetet i klassrummet organiseras och utförs. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer, där sex stycken lärare i Uppsala, Sandviken och Norrtälje kommun har intervjuats, med fokus på hur deras skolor organiserar arbetet kring nyanlända elevers individanpassade undervisning. Resultatet visar att samtliga skolor använder sig av någon form av kartläggning samt att de upplever att de har tillräckligt med resurser vad gäller språkstöd som modersmålslärare, studiehandledning på modersmålet samt undervisning i svenska som andraspråk. Studiens resultat påvisar dock att lärarna önskar mer tid och kompetens för att kunna individanpassa undervisningen i klassrummet.