Den ökade invandringen, särskilt av barn och unga, har inneburit en stor utmaning för det svenska samhället, inte minst för skolan. I takt med den ökade invandringen, ökar andelen flerspråkiga elever i den svenska skolan och var femte elev i grundskolan har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska. Studien har ett tvådelat syfte, dels att utveckla kunskaper kring hur lärare i förberedelseklass respektive ordinarie klass arbetar för att nyanlända elever ska utveckla färdigheter i svenska språket, dels att utveckla kunskaper kring deras uppfattningar om placering av nyanlända elever. Studiens empiri består av intervjuer med fyra verksamma lärare som arbetar på två olika skolor belägna i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att lärare arbetar med olika stöttningsstrategier i undervisningen. Utöver detta framkom även att lärare förenklar undervisningen för nyanlända elever. Vidare ansågs en stor utmaning vara att veta för lite om elevens tidigare skolgång, kunskaper och erfarenheter. Samtliga lärare i studien ansåg att nyanlända elever bör placeras i förberedelseklass, under en tidsbegränsad period. För vidare forskning finner vi ett intresse att utforska hur man som lärare kan ta till vara på flera språk i undervisningen.

Det ökade antalet nyanlända elever sätter det svenska utbildningsväsendet på hårda prov. Forskningsläget visar på ett ömsesidigt förhållande mellan inkludering och språkinlärning. Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om inkludering av nyanlända elever i skolan. Det empiriska materialet består av vetenskapliga artiklar. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar i förberedelseklass och ordinarie klass. En elev kan vara fysiskt inkluderad i en ordinarie klass, men känna sig exkluderad både socialt och pedagogiskt. På samma sätt kan en elev känna sig socialt och pedagogiskt inkluderad i förberedelseklassen, men uppleva att förberedelseklassen präglas av exkludering i relation till övriga skolan. Vidare visar resultatet att lärarnas attityd, inställning och kompetens är avgörande för att skapa en inkluderande undervisning. Det saknas dock forskning kring hur skolor och lärare kan arbeta för att undervisningen ska bli mer inkluderande, och tillgodose alla elevers behov. För vidare forskning finner vi ett intresse att utforska hur förberedelseklassen bör utformas för att ge nyanlända elever förutsättningarna att bli fysiskt, socialt och pedagogiskt inkluderade vid övergången till ordinarie klass.

Jag har gjort en undersökning om nyanlända elevers studieframgång. Det jag ville titta och komma närmare var, aspekter och fenomen som kan ha betydelse för nyanlända elever studieframgång. Jag har intervjuat de som sysslar med yrket d. v. s ämneslärarna, studiehandledarna och språkutvecklarna. Det har varit en intressant process att få möjlighet samtala och prata med intervjudeltagarna och få deras synpunkter om ämnen som är ytterst aktuella. Jag anser att jag har lyckats tydliggöra de faktorer som kan påverka nyanlända elevers lärandesituationer. Undersökningens resultat visar deltagarnas uppfattningar om möjligheter och hinder som finns i den verksamhet de verkar i. Intressanta fenomen tydliggörs i undersökningen. Organisatoriska faktorer, kartläggning och betydelse av samarbete var viktiga aspekter i undersökningen. I arbetet framkom resultat som har associationer med ledningsfråga, kompetens, arbetsformer och samarbete.

Sammanfattning Studien handlar om hur lärare inkluderar nyanlända elever i klassrummet. Hur lärarna anser är bästa sättet för inkludering av nyanlända elever. För att ta reda på detta intervjuades fyra lärare som har eller har haft nyanlända elever i sina klassrum. Syfte Syftet med studien är att erhålla kunskap om lärarnas inkluderingspraktik gällande nyanlända elever. Frågeställningarna i studien är 1) Hur arbetar lärarna för att inkludera de nyanlända eleverna? 2) Hur anpassar lärarnas sitt språk för att inkludera nyanlända elever? 3) Vilken relation har lärarna gentemot de nyanlända eleverna? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Studien bygger på intervjuer från fyra lärare som arbetar på en och samma skola, fast i olika arbetslag. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån ett analysprotokoll som skapades utifrån teorin praktikarkitektur. Resultat Resultatet visar att lärare beskriver studiehandledare som viktiga att ha tillgång till när man inkluderar nyanlända elever. Andra viktiga sätt att inkludera nyanlända elever är digitala verktyg, bildstöd och translanguaging. En annan viktig sak som visar sig i resultatet är att lärarna förenklar språket och upprepar ord och meningar för de nyanlända eleverna. Resultatet visar att de nyanländas relation till lärarna anses vara viktigt. Relationen till andra elever i klassen anses också vara viktig.

I föreliggande examensarbete undersöks utmaningen bildlärare möter i sitt arbete med nyanlända elever. Genom tre kvalitativa intervjuer undersöks vilka didaktiska och medmänskliga utmaningar bildlärare ställs inför i bildundervisningen av nyanlända elever och hur lärarna hanterar dessa utmaningar. Resultatet från intervjuerna redovisas i en textbaserad del och i en gestaltande del, där den textbaserade delen och gestaltningen kompletterar varandra för att få fram ny kunskap och nya insikter. Intervjumaterialet sätts i relation till tidigare forskning som belyser vilka fördelar bildundervisning kan ha för nyanlända barn och vuxna. Materialet sätts också i relation till de teoretiska perspektiv som Hetland et al (2013) och Fors & Bäckström (2015) står för, Hetland et als teori sätts främst i relation till det textbaserade resultatet då den teorin berör vilka förmågor elever kan tillskansa sig genom en bildundervisning. Fors & Bäckström teori om visuella metoder används främst i relation till den gestaltande delen då deras teori synliggör hur det visuella kan tillföra en ny dimension till en textbaserad studie. Resultatet från föreliggande studie visar på vikten av att ta hänsyn till varje enskild elevs förutsättningar. Även om mötet med nyanlända kan vara utmanande på grund av bland annat elevernas emotionella behov handskas lärarna med det genom att ventilera sina känslor med exempelvis kollegor. Föreliggande studie belyser också hur nyanlända elever kan gynnas av att få undervisning i bildämnet tidigt i sin utbildning.

Sammanfattning: Det är många familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan här i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlända elever. I min studie har jag särskilt fokuserat på dessa elevers inlärning av svenska som andraspråk och hur övergången sker från förberedelseklass till ordinarie klass men också vad modersmålet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlända eleverna har haft olika problem som påverkat deras utbildning och utveckling i skolan. Lärares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svårigheter som elever uppvisar inför inlärning av ett nytt språk. Elever har svårt för inlärning av ett nytt språk om de inte kan sitt modersmål ordentligt. Här är det modersmålslärarens uppgift att entusiasmera eleven om vikten att lära sig sitt modersmål flytande för att tillägna sig ännu ett nytt språk. Genom intervjuer av lärare och elever i förberedelseklass har jag studerat hur skolan organiserat sin undervisning för nyanlända elever dessutom har jag undersökt förutsättningarna för elever på olika nivåer, ålder, kunskap och bakgrund och hur dessa påverkas av svårigheter såväl som möjligheter på sin nya skola.

Abstrakt: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och svårigheter som läraren möter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet engelska, samt de strategier och ar-betssätt som läraren använder för att inkludera dessa elever i den ordinarie undervis-ningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser de hinder och framgångsfak-torer i arbetet med nyanlända elever, samt hur läraren kan stödjas för att främja elever-nas lärande och integration. Studien utgår från den sociokulturella teorin, genom att in-tegrera sociokulturella teorin med forskning om flerspråkighet och transpråkande fick vi en djupare förståelse om hur lärandet sker i flerspråkiga skolor.Genom kvalitativa semistrukturella intervjuer med fyra lärare från två olika skolor sam-lades det empiriska materialet in. Resultaten visar att de största utmaningarna som lära-ren möter är de varierande kunskapsnivåer hos nyanlända elever, brist på tid, resursper-soner, studiehandledning på modersmål samt otillräckliga föräldrastöd vilket lede till att eleverna tappade motivation. Dessa faktorer påverkar möjligheten till effektiv undervis-ning och anpassning av material och stöd. Vidare har det framgått att lärarna använder olika användbara strategier och hjälpmedel för att möta dessa utmaningar såsom bild-stod, kroppsspråk, digitala verktyg, transpråkandet genom att använda elevernas mo-dersmål som resurs i lärandet och stöttning.Trots de positiva strategier som läraren använder för att stödja och inkludera nyanlända eleverna, kvarstår betydande utmaningar på grund av de brister på resurser och stöd-strukturer. Denna granskning betonar vikten av att skolorna säkerställa att eleverna får tillräckliga resurser och studiehandledare, och att lärarna får den utbildning och stöd de behöver för att möta elevernas varierande behov.

Syftet med denna studie var att undersöka studiehandledares uppfattning om sitt arbete och sin roll i förhållande till andra yrkesgrupper inom skolan. Sju studiehandledare från olika skolor intervjuades för att besvara på studiens forskningsfrågor. Resultaten visar att studiehandledarna har en viktig roll i skolan och att deras arbete är avgörande för nyanlända elevers lärande samt skolans övergripande funktion. Studien identifierar flera utmaningar, bland annat bristande samarbete mellan lärare och studiehandledare. Resultaten lyfter fram vikten avstudiehandledarnas arbete, de utmaningar de står inför och okunskapen om derasyrkesroll bland övrig skolpersonal. Studien visade också att rollen somstudiehandledare ofta missförstås och förväxlas med andra yrkesgrupper, såsomtolkar, elevassistenter och extra resurser i klassrummet, vilket gör att de ofta måsteutföra arbetsuppgifter som inte ingår i deras egentliga arbetsbeskrivning.Studiehandledarna uttrycker oro över sin anställningssituation och även om deanser att deras arbete är viktigt, riskerar de att förlora jobbet när som helst på grundav att elevantalet snabbt kan förändras.

De senaste åren har en stor ström av flyktingar kommit som nyanlända till Sverige. Enligt Skollagen (8 §) ska alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oavsett geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden, därför har syftet med denna uppsats varit att göra en fallstudie över hur en svensk skolas mottagande av nyanlända elever ser ut och eventuellt kan förbättras. Genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på en skola i en medelstor svensk stad studeras här hur mottagandet av nyanlända elever ser ut, samt vilka rutiner som finns och vilka förbättringar som eventuellt kan göras i detta arbete. De områden som lyfts i studien är: Kartläggning; Skolgången; Inkludering, exkludering, integrering och segregation; Lärarens roll; och, Området som skolan ligger i. Resultaten som har framkommit i studien gäller bland annat lärarnas samarbete kring kartläggningen, bemötandet som nyanlända elever får av de övriga eleverna, språkstöd och vilka som bär störst ansvar för detta - lärarna, skolan eller de jämnåriga klasskamraterna. Lärarnas attityder gentemot mottagande av nyanlända elever, och även mot elevernas framgång eller icke- framgång, är också något som har visat sig vara av vikt i mottagningsprocessen. Inkluderingen sätts även i ett större perspektiv när det uppkommer frågor om huruvida man lyckas följa det som skollagen säger om likvärdig utbildning eller ej när det gäller nyanlända elever, när skolan i fråga ligger i ett socioekonomiskt utsatt område med hög invandrartäthet. Uppsatsen utgår från det sociokulturella perspektivet, som handlar om hur människor lär och under vilka omständigheter de utvecklar kompetenser och färdigheter av olika slag.

Bristande organisation kring nyanlända elever kan skapa oro hos verksamma lärare, som ställer sig frågande till hur undervisning ska organiseras när språket blir ett hinder. Denna litteraturstudie behandlar nyanlända elevers språkutveckling i relation till vetenskapliga teorier om lärande och det faktum att organisationen kring nyanlända elever varierar. Studien beskriver hur utvecklingsekologisk systemteori, sociokulturellt perspektiv och poststrukturellt perspektiv kan sammanföras för att förklara samverkan mellan aktörer som är en del av elevens sammanhang. Syftet är att undersöka forskning som rör samverkan kring nyanlända elever, en samverkan som kan skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sitt första- och andraspråk. Studiens vetenskapliga material har samlats in via internetbaserade söktjänster och därefter bearbetats, kategoriserats och analyserats. Urvalet består av rapporter, en avhandling, en masteruppsats, tidskriftsartiklar och kapitel ur antologier. Resultatet visar att det saknas riktlinjer för hur bemötandet ska organiseras och att organisationen kring nyanlända elever varierar. Det framkommer också att en samplanering mellan lärarprofessioner och samarbete med föräldrar bidrar till goda resultat i det språkutvecklande arbetet men det är svårt att organisera. Studiens slutsats är att: Om det finns en fungerande organisation underlättar det samverkan mellan aktörerna vilket i sin tur kan bidra till att de utvecklar interkulturell kompetens. Detta påverkar elevers språkutveckling och skapar förutsättningar för en mer likvärdig utbildning.