This is a qualitative study which purpose is to examine how the social workers in a medium-sized municipality in southern of Sweden are experiencing the different forms of housing that the municipality has for disposal. The purpose is also to examine opinions - belonging to the social workers’ representatives - concerning the value of motivational work in changing the lifestyles of assaulted and addicted women. The questions we have decided to examine are; how is the social services' work with assaulted and addicted women designed, how do the social workers experiences the situation on these forms of housing and what the social workers believe is promoting and inhibiting factors for motivation with assaulted and addicted women. The results in this study are built on qualitative semi-structured interviews with social workers where both sexes are represented. The responses that emerged during the interviews have been analyzed and then associated with theory and previous research. According to the informants the attitudes and commitment shown by social workers are extremely important in order to motivate an assaulted and addicted woman. It has also emerged that there is no specific treatment for women who are abused or active substance abusers. In general the informants do not think that it is optimal to place women on one of the housings that the municipality has for disposal / Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur socialsekreterare och behandlare, i en medelstor kommun i södra Sverige, upplever de olika boendeformerna som kommunen har att erbjuda. Avsikten är också att undersöka vad socialsekreterarna och behandlarna anser att motivationsarbetet med misshandlade missbrukande kvinnor har för betydelse i ett förändringsperspektiv. De frågeställningar som vi har valt att undersöka är; hur socialtjänstens arbete med misshandlade och missbrukade kvinnor i den undersökta kommunen är utformat, hur socialsekreterarna och behandlarna upplever situationen på dessa boenden samt vad socialsekreterarna och behandlarna anser är främjande och hämmande motivationsfaktorer till förändring med misshandlade missbrukande kvinnor. Resultaten i denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare och behandlare där båda könen är representerade. Svaren som framkom under intervjuerna har sedermera analyserats och sammankopplats med teori och tidigare forskning. Enligt informanterna är bemötande och engagemang från socialsekreterare och behandlare oerhört betydelsefullt för att på bästa sätt kunna motivera en misshandlad och missbrukande kvinna. Det har också framkommit att det inte finns några specifika insatser till kvinnor som blir misshandlade och är aktiva i missbruk och att informanterna över lag inte tycker att det är optimalt att placera kvinnorna på lågtröskelboendet som kommunen tillhandahåller.

The purpose of this study was to describe and analyze IntimatePartner Violence (IPV). How does contemporary science illustrate men as victimsand women as perpetrators in these relationships? Ten articles were presentedand analyzed in a systematic literature study. The results show that men beingabused by their female intimate partner, do exist and that they in many ways doconform to abused women. There are many underlying causes to the violence inclose relationships. There are also many shapes and degrees in violence and inIntimate Partner Violence (IPV). Furthermore, Intimate Partner Violence (IPV) exhibitssymmetry in socio-demographic characteristics, such as gender and ethnicity. Thefindings also points out that Common Couple Violence (CCV) are a much morecommon form of violence than Intimate Terrorism (IT) and that both forms areused by men and women. Finally, violence is ambiguous, includes many aspectsand is not easy to explain among cultural values, norms and social contexts.Still, violence is a universal human issue which demands social interventions.

Män utsatta för våld i nära relationer är en målgrupp som får begränsad uppmärksamhet i vårt samhälle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur män utsatta för våld i nära relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrågor. För att få en djupare förståelse av bemötandet använde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannämnda verksamheter, och hade varit i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer. Den teoretiska utgångspunkten i studien har främst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med målgruppen. Skam och föreställningar kring manligt och kvinnligt samt att maskuliniteten kan utmanas påverkar männens hjälpsöksbeteende. Utbildning kring föreställningar om manligt och kvinnligt samt heteronorm är viktigt för att kunna bemöta målgruppen på ett bra sätt. Vidare visar resultaten att ett inkluderande, förtroendefullt och öppet förhållningssätt, mellan professionell och klient, är viktigt för bemötandet av målgruppen. / Male victims of domestic violence is a group that gets limited attention in our society. The purpose of this study was to examine how male victims of domestic violence are treated by social actors, such as authorities, nonprofit organizations and municipal projects working with male issues. To gain a deeper understanding of attitudes towards this group of men, we used a qualitative approach and conducted semi structured interviews. Respondents, active in above mentioned organizations, who were interviewed, have been in contact with the target group. The theoretical base in this study has been Connell´s theory of masculinities. The results show that the organizations primarily work with the male victims individually, using a psychosocial method. Emasculation, shame and stereotypes of masculinity and femininity can affect men’s help-seeking behavior. Education concerning stereotypes of masculinity and femininity and the heterosexual norm is important to be able to respond to male victims of domestic violence in a good way. Furthermore, the results show that an inclusive, trusting and open relationship, between the professional and the client, is important for the response to the target group.

The term femicide was used to refer to the murder of women. Intimate femicide referred to the murder of women by men with whom they had an intimate love relationship. The purpose of this research was to make visible the intimate and domestic nature of femicide by describing all femicides in Saskatchewan between 1988 and 1992 inclusive. A second purpose of this research was to learn about prevention both from committed femicides and from two women who had survived an attempted intimate femicide. This research was feminist in nature and utilized elements of both quantitative and qualitative research methodologies. Data were gathered on all women known to be murdered between 1988 and 1992 from sources such as newspaper searches, coroners' reports, and police files. Based on these data, femicides were classified as intimate or non-intimate femicides and as possibly preventable or not preventable within the femicidal incident itself. Further data were gathered from interviews with two women who had survived an attempted intimate femicidal attack. Both sets of data were then reviewed and themes relating to the prevention of femicide were elicited. These themes focussed on failures of the communities in which these women resided or were murdered, failures of the medical community to correctly identify femicidal men, failures of the judicial system in their dealings with femicidal men, failures of the organized church, and failures of the institution of the family. Ten femicides were classified as possibly preventable within the femicidal assault itself. In addition, the interviews with both survivors identified many areas of possible intervention relating to prevention over a longer period of time. The study concludes with my reflections on the process of engaging in research on femicide, discussions about areas for further research and the identification of possible implications for public policy.

Syftet med studien har varit att undersöka hur personal på kvinnojourer upplever att samverkan med socialtjänsten fungerar. Dessa organisationer är båda betydelsefulla aktörer i arbetet med våldsutsatta kvinnor och därför är det viktigt att de kan mötas och ta tillvara på varandras kompetenser för att uppnå en så god samverkan som möjligt. Frågeställningarna som resultatet bygger på är Hur tycker personalen på kvinnojourerna att samarbetet med socialtjänsten fungerar? Finns det något som skulle behöva förändras för att förbättra arbetet och i sådana fall hur? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan kvinnojour och socialtjänst - finns det tydliga roller att förhålla sig till i det gemensamma arbetet att ge stöd och hjälp till en utsatt kvinna? Informanterna i den här studien arbetar på sex olika kvinnojourer. Kvalitativ forskningsmetod, med semistrukturerade intervjuer har använts för att få svar på frågorna och de inspelade intervjuerna har transkriberats och sedan meningskategoriserats för att få struktur på empirin. Ur detta skapades teman som vi sedan fann kopplingar till i samverkansteori. Resultatet visar att informanterna upplever samverkan med socialtjänsten som mycket varierande, beroende på olika omständigheter. Det finns en önskan och ett behov hos informanterna om att socialtjänsten ska vara mer insatta i och förstå mäns våld mot kvinnor för att kunna samverka bättre. Brist på resurser och otydlig ansvarsfördelning nämns som orsaker till varför samverkan emellanåt inte fungerar optimalt. Med hjälp av samverkansteori analyserade vi resultatet och kan dra slutsatsen att en god samverkan förutsätter vissa faktorer, som exempelvis gemensamt mål, tillräckliga resurser, samsyn, tydlig ansvars- och rollfördelning. Vår tolkning är att informanterna upplever ett behov av att ovanstående faktorer är implementerade i samverkansarbetet. / The purpose of this study was to examine how staff at women's shelters is experiencing the collaboration with Social Services. These organizations are both significant players in working with abused women and therefore it is important that they can come together and use each other's competencies to achieve a sufficient collaboration as possible. The questions of which the results are based on are How do staff at women's shelters experience the collaboration with Social Services? Is there anything that would need to be changed to improve the work and if so how? What is the division of responsibilities between the shelter and Social Services - are there distinct roles to relate to in the joint work to provide support and assistance to a woman victim of violence? The informants in this study work at six different women's shelters. Qualitative research, with semi-structured interviews was used to obtain answers to the questions and the recorded interviews were transcribed and then categorized to be able to structure the empirics. From this, themes were created, which we then found links to in interaction theory. The results show that informants experience a good collaboration with the Social Services as highly variable, depending on various circumstances. There is a need by the informants that Social Services should be more familiar with and understand men's violence against women in order to work better together. Lack of resources and an unclear division of responsibility is mentioned as reasons why collaboration sometimes does not work optimally. With the help of interaction theory, we analyzed the results and conclude that the proper collaboration requires certain factors, such as common goals, adequate resources, common understanding, clear responsibilities and roles. Our interpretation is that the informants experience a need of the above factors to be implemented into the collaboration.

This applied anthropology study, guided by a feminist perspective and in particular, Black Feminist Thought is an outgrowth of an evaluation study of the Partnership for Peace Program (PFP) in Grenada, West Indies. The PFP is a Caribbean-specific model that was built into a sixteen-week cycle program by the United Nations Entity for Gender Equality and Empowerment of Women (UNWomen). Since 2005, the PFP has been geared towards Grenadian men, who have used violence against women to express their masculine identities. PFP focuses exclusively on rehabilitating male perpetrators with a goal to protect the human rights of women. This research evaluated the PFP program, using qualitative and quantitative methods to measure the program's impact based on the behavioral changes that male participants adopted to avoid violence against women. Furthermore, this study investigated the relationship between masculine identities and domestic violence, exploring the significance of violence actions as markers of Grenadian masculinities. The findings presented show the impact of the PFP on the lives of PFP men, the women associated with the PFP men and the PFP stakeholders. The results illustrate the socio-ecological nature of violence and the power leverages that enact gendered messages for Grenadian men and women. Those entities were used to establish some theoretical understandings about Caribbean Violence.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och enligt socialtjänstlagen skall dessa kvinnor särskilt beaktas. I den tidigare forskning vi har tagit del av finns det bristande underlag kring vilka insatser som våldsutsatta kvinnor är i behov av. Det finns även brist på forskning som undersöker kvinnornas egna upplevelser av de insatser som erbjuds. Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer med kvinnor som varit utsatta för våld skapa en ökad förståelse för vilken betydelse det har haft för dem att delta i en gruppverksamhet genom att lyfta kvinnornas subjektiva upplevelser. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuat fyra kvinnor som har deltagit i en gruppverksamhet. Vi hoppas att vår studie kan lyfta våldsutsatta kvinnors upplevelser av att delta i en gruppverksamhet ur ett brukarperspektiv då vi upplever att detta saknas i tidigare forskning. Vår studie har en abduktiv ansats vilket innebär att vi inte utgått från teori när vi formulerat forskningsfrågan utan i stället valt en teori kring erkännande efter att vi började bearbeta vårt resultat. Vårt intervjumaterial har analyserats med hjälp av tidigare forskning på området och Axel Honneths teori om erkännande. I vår studie kom vi fram till att kvinnorna upplevde gruppen som lyhörd och förstående. De upplevde gruppen som trygg i och med att det var en kvinnogrupp där alla hade liknande erfarenhet. Detta bidrog även till att de kände sig förstådda och mindre ensamma om sin situation. Kvinnorna uppgav även att det fått ökad förståelse för sig själva och det som skett och att denna förståelse varit viktig för att kunna bearbeta och läka från sina erfarenheter. Vi kan konstatera att våldsutsatta kvinnor är en heterogen grupp med skiftande behov. Vissa hade haft nytta av ytterligare insatser både innan och efter gruppen.

The aim of this study is to investigate and analyze the potential effects on a number of social workers that may arise from listening to stories of domestic violence, and how these social workers deal with the potential effects. The study is based on qualitative interviews with seven social workers that work with domestic violence. The theoretical perspective that we used was the theory of coping. The results of this study have indicated that the respondents have been affected of listening to the stories of domestic violence. Examples of different impacts that the work has had on some of the social workers is that they avoid movies and/or books with elements of violence, they are more aware of the domestic violence in the surroundings and there has also been changes in their cognitive schemas. The respondents have also developed coping strategies such as feelings to cope with a situation and collegial support. Another significant coping strategy is the organizational aspects such as professional tutoring, a balance in the workload and additional education. The aforementioned results and the results from previous studies are comparable, and we have been able to identify some similarities, which could indicate vicarious traumatization.

No abstract available. / Thesis (M.A.)-University of Natal, Durban, 2003.

Social workers ideas about what domestic violence is influence their ability to recognize vio-lence in cases where this occurs. Social workers awareness and understanding of domestic violence can also influence the handling of these cases. Education on the subject domestic violence can increase social workers knowledge about, awareness and handling of violence. The present study aims to investigate how social workers in child protection investigations understand, recognize and interpret domestic violence and which interventions the social workers suggest. This is a qualitative vignette study in which semi-structured interviews was carried out with social workers working with child protection investigations. The result of the interviews has been analyzed using a social constructionist perspective and the theoretical concepts victims and perpetrators based on various forms of domestic violence. This study shows that the understanding and the interpretations by the participating social workers of domestic violence and victims and perpetrators influences if and how they recognize violence, which in turn influences their choices of interventions. / Socialarbetares föreställningar om vad våld i nära relation är påverkar om de uppmärksammar våld i de fall det förekommer. Hur socialarbetare uppmärksammar och förstår våldet kan ock-så påverka hanteringen av dessa ärenden. Utbildning i ämnet våld i nära relation kan påverka socialarbetares kunskap och uppmärksamhet på, samt hantering av, våld. I studien avser vi att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barnavårdsutredningar förstår, uppmärksammar och tolkar våld i nära relationer samt vilka insatser socialarbetarna föreslår. Detta är en kvali-tativ vinjettstudie genomförd genom semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med barnavårdsutredningar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av ett socialkon-struktionistiskt perspektiv samt de teoretiska begreppen offer och förövare utifrån olika for-mer av våld i nära relation. Denna studie visar att de deltagande socialarbetarnas förståelse och tolkningar av våld i nära relation samt offer och förövare påverkar om och hur de upp-märksammar våld, vilket i sin tur påverkar val av insatser vid utredning av familjer där våld förekommer.