Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer inom en mansdominerad bransch upplever sin ledarskapsroll. Genom en kvalitativ studie genomfördes sex intervjuer med kvinnor i en ledarskapsroll inom mansdominerade branscher. Dataanalysen genomfördes utifrån en induktiv tematisk analys och utifrån det transkriberade materialet framkom fyra huvudteman; ledarskapsrollen, hinder som kvinna och chef, branschkultur och stereotypa attityder. Resultatet visade att flertalet kvinnor upplevde att deras ledarskap är av mjuk karaktär vilket de menade var en väsentlig skillnad i jämförelse med deras manliga kollegors ledarskapsstil i samma position. Utifrån respondenternas upplevelser framkom även att kvinnorna upplevde hinder och utmaningar som inte män i samma position står inför i en mansdominerad bransch. Dessa hinder var bland annat en tuff jargong och kultur samt låga förväntningar och höga prestationskrav som grundar sig i stereotypa föreställningar. / The aim of the present study was to examine how female managers perceive their role as a leader in a male-dominated industry. To investigate this, a qualitative method was applied, using semistructured interviews with sex female leaders within a male-dominated branch. The data collection was analysed using inductive thematic analysis where four themes was identified: the leadership role, obstacles for female managers, branch culture and gender stereotyped attitudes. The result revealed that most of the women experienced that their leadership style was characterized by a soft nature, which they believed was a significant difference compared to their male colleagues’ leadership style in the same position. Based on the respondents experiences it was found that women experienced obstacles that not men in the same position face in a male-dominated industry. These obstacles were a tough jargon and culture as well as low expectations and high-performance requirements based on stereotypical conceptions.

Since North Africa is considered as one of the future hot spots for tourism development, western hotel chains increasingly expand to this region. Especially in the opening phase, these hotel groups tend to fill leading positions with male and female western managers. However, we assume that since the Arab culture is very male-dominated, the employment of women managers might cause cultural conflicts. Thus, our thesis aims to identify possible barriers for women to succeed in hotels in North Africa as well as to elaborate critical success factors for future female western leaders to overcome these barriers and to manage effectively. In order to find out about underlying attitudes towards foreigners and female superiors, we conducted a survey among Arabic hotel employees at an international five star hotel in Egypt. The results of our survey were topped up with insights from the literature and the remaining knowledge gaps were filled by holding conversations with industry experts. The findings of our study indicate a trend towards a more liberal Arabic society as well as certain openness towards foreigners and women, which could be ascribed to driving forces, such as globalization and a rise in information technology. However, there are still cases of gender inequality and religious intolerance, which shows that social practices have not yet completely changed. It is thus suggested that female western leaders still face barriers, such as chauvinistic behavior as well as suggestiveness. In order to be able to deal with these barriers, we developed critical success factors for future women managers, such as being cultural intelligent, being interested in the employees, being a coach and a team player, and trusting yourself. In addition, we provided general implications for women operating in other seemingly hostile environments, such as male-dominated industries or women-aversive surroundings.

Syfte: Syftet är att skapa en djupare förståelse för hur bakslagseffekten verkar inom en kvinnodominerad organisation när kvinnor avancerar i hierarkin. Metod: Vår studie antar en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio kvinnliga chefer inom en kvinnodominerad organisation. Vi har en abduktiv ansats där vi låtit teorin ligga till grund för de teman vi har tagit upp och som är återkommande genom vår studie. Respondenternas åsikter har sedan tolkats genom en innehållsanalys. Vår teoretiska referensram bygger på tidigare forskning inom bakslagseffekten, könspräglade organisationer, könsroller och ledarskap. Resultat & slutsats: Vår studie visar att de kvinnliga cheferna antar ett transformativt ledarskap men att de trots det i vissa avseenden antar manliga karaktärsdrag. De möter vidare en bakslagseffekt som kan karaktäriseras av att de missgynnas i rekryteringsprocesser. När kvinnor blir chefer över tidigare kvinnliga kolleger möts de av en bakslagseffekt där de ogillas, deras kompetens ifrågasätts och i vissa fall blir de även utfrysta. Förslag på fortsatt forskning: Framtida forskning bör rikta in sig på att studera om det finns informella hierarkier som påverkar kvinnor när de avancerar i hierarkin. Organisationskulturer och generationsfrågan bör studeras närmare för att se deras inverkan på bakslagseffekten. En sista punkt är att definitionerna av könsroller och de karaktärsdrag som förskrivs till kvinnor respektive män förändras över tid därför kan det vara ett intressant område för att se vad det har för effekt på bakslagseffekten. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag är att vi har visat att kvinnor som avancerar i hierarkin inom en kvinnodominerad organisation möter en bakslagseffekt till följd av att de blivit chefer över tidigare kvinnliga kollegor. De praktiska bidragen är att organisationer måste arbeta med att motverka informella hierarkier och att sträva efter att skapa mindre löneskillnader mellan könen. / Aim: The purpose with our study is to create a deeper understanding of how the backlash against women works in a female-dominated organization when women advances in the hierarchy.  Method: The study applies a qualitive research perspective. We have conducted semi structured interviews with nine female managers in one female-dominated organization. We have an abductive approach. Respondents' views have been interpreted through a content analysis. Our theoretical frame of reference is based on previous research on backlash, gendered organizations, gender roles and leadership. Result & conclusions: Our study shows that the female managers assume a transformative leadership, although they assume male characteristics in some respects. They face a backlash that can be characterized as being in disadvantage in recruitment processes and also by facing disapproval from colleagues. When women become managers of former female colleagues, they face a backlash in which thet are disliked, their skills are being questioned and, in some cases, they are also being exploited.   Suggestions for future research: Organizational cultures, informal hierarchies and different generations should be studied more closely to see how they impact on the backlash. One last thing is that the definitions of gender roles and the characteristics attributed to women and men change over time, hence it would be an interesting area to study, in order to see what possible effect it may have on the backlash. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution is that we have shown that women who advance in the hierarchy in a female-dominated organization face a backlash as a result of becoming managers of former female colleagues. The managerial contributions are that organizations must work to counter informal hierarchies and to strive to decrease the salary gap between the sexes.

Bakgrund: Jämställdhetsbarometern (2020) visar att det fortfarande råder stora könsskillnader i det svenska arbetslivet. Att jämställdheten inte är optimal visar bland annat fördelningen av kvinnor respektive män på ledande positioner, där den största skillnaden av andelen kvinnor respektive män på chefspositioner finns inom mansdominerade branscher. Ledarrollen är förknippad med maskulina handlingskraftiga egenskaper som ses som synonymt med den manliga könsstereotypen. Den kvinnliga könssterotypen är i kontrast feminin, och diskrepansen mellan rollerna har resulterat i negativa konsekvenser för kvinnliga ledare. Sverige anno 2021 målas upp som ett jämställt land vilket borde medföra att problemen inte existerar i Sverige som de gör i andra nationella kontext.              Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur följare ser på kvinnliga ledare och vilken typ av egenskaper de föredrar hos en ledare i en mansdominerad bransch i Sverige utifrån ett Implicit Leadership Theory, där bedömningen av kvinnliga ledare sätts i relation till Role Congruity Theory. Teoretisk referensram: Studien utgår från empiri inom Implicit Leadership Theory (ILT) och Role Congruity Theory (RCT). ILT är en ledarskapsteori som berör perceptionen av ledare och menar att ledarskap skapas av kognitiva kategoriseringar, som avgör vem som ses som ledare. RCT är en teori som uppkom genom en analys av de deskriptiva aspekterna av könsroller för att förstå hur könsfördomar möjligtvis skadar kvinnliga ledare. Metod: Den kvantitativa undersökningen, som utfördes i den här studien, genomfördes via en enkätstudie och riktades till medarbetare på en organisation inom verkstadsindustrin som hade en kvinnlig produktionsledare som närmsta chef. Slutsats: Det finns signifikanta samband mellan åsikter om kvinnor och andra faktorer, som vi anser berör ledarskap, i mansdominerade branscher. Fördomar verkar vara av betydelse när det kommer till preferensen av maskulina ledare samt om man upplever en kvinnlig ledare som effektiv eller inte. Resultatet från den här studien stödjer tidigare forskning som visade att maskulinitet och femininitet är något som har ett positivt samband till hur följare upplever ledare i relation till effektivitet. Däremot kan inga kausala slutsatser dras. / Background: The Equality Barometer (2020) shows that gender differences are large in  Swedish work life. That equality isn’t optimal shows in the distribution of women, respectively men, in leading positions, where the largest difference in the amount of women respectively men can be seen in director/management level positions in male-dominated industries. The leader role is associated with masculine, agentic, characteristics which is seen as synonymous with the male gender stereotype. The female gender stereotype is, in contrast,feminine, and the discrepancy between roles have resulted in negative consequences for female leaders. Sweden year 2021 is branded as an equal country which should mean that the problems should not exist in Sweden to the same extent as they do in other national contexts. Purpose: The purpose with the study was to investigate how followers view female leaders and what kind of characteristics they prefer a ledare expresses, in a male-dominated industry in Sweden. This will be done from an Implicit Leadership Theory perspective, where the evaluation of female leaders are put in relation to the Role Congruity Theory. Theoretical framework: The study emanates from the empirical work within Implicit Leadership Theory (ILT) and Role Congruity Theory (RCT). ILT is a leadership theory which focuses on the perception of leaders and says that leadership is created out of cognitive categorisations which decide who is seen as a leader and who is not. RCT is a theory which arose from an analysis of the descriptive aspects of gender roles to understand how gender prejudice possibly harms female leaders. Method: The quantitative research, which was conducted in this study, was conducted through a survey and aimed at workers at an organisation within the engineering industry which had a female production manager as their closest boss. Conclusion: There are significant correlations between opinions about women and other factors, which we consider affect leadership, in a male-dominated industry in Sweden. Prejudice appears to be of significance when it comes to preference for masculine leaders and if female leaders are perceived as effective or not. The results from this study support previous research which showed masculinity and femininity as something with a positive 4correlation to how followers perceive leaders in relation to effectiveness. However, nofactitive conclusions can be made.

IT-branschen har under de senaste åren kommit att bli allt viktigare för Sveriges ekonomi eftersom branschen omsätter och exporterar IT-tjänster för höga belopp. Därtill har branschen stor inverkan på Sveriges sysselsättning, således har IT-branschen ett stort inflytande på det svenska samhället. I och med hög tillväxttakt och digitaliseringstrend råder det emellertid kompetensbrist inom IT där det behövs ny personal inom flera yrkeskategorier. Att åtgärda kompetensbristen som råder inom IT-branschen är väsentlig, annars riskerar tillväxttakten avta vilket skulle vara ett hårt slag för Sveriges ekonomi. Trots brist på arbetskraft och hög efterfrågan är kvinnor underrepresenterade i IT-branschen. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön inom IT-branschen på olika sätt utgör barriärer för kvinnliga anställda som innebär att de byter yrke, lämnar branschen och har svårt att avancera. Få studier har emellertid undersökt kvinnliga ledares upplevelser inom IT-branschen. Detta är ett väsentligt forskningsområde eftersom fler kvinnliga ledare kan resultera i att fler kvinnor söker sig till IT-branschen vilket är essentiellt för att möta rådande kompetensbrist och ur ett jämställdhetsperspektiv.  För att få en djupare förståelse över kvinnliga ledares situation och hur de motiveras i sitt ledarskap utgår denna uppsats från konceptet Motivation Att Leda (MTL), det introduceras som ett koncept för att undersöka hur individuella skillnader kan förklara skillnader i motivation inför ledarrollen. Få studier har undersökt sambandet mellan arbetsmiljö och motivation att leda, därav ämnar denna uppsats besvara följande frågeställning:  Hur påverkar arbetsmiljön kvinnliga chefers motivation att leda inom den svenska IT-branschen? För att besvara på studiens frågeställning har vi med semi-strukturerade intervjuer undersökt nio kvinnliga chefer inom svenska IT-branschen om hur arbetsmiljön påverkar deras motivation att leda. Resultaten visar att kvinnliga chefernas MTL stärkts genom att erhålla och tillhandahålla psykosocialt stöd på arbetet samt att få empowerment i sin yrkesroll. Därtill visar sig en traditionell organisationsstruktur försvagar MTL.  Resultaten i vår studie bidrar med teoretiska insikter där studien erbjuder ny kunskap om MTL som koncept och sambandet mellan arbetsmiljö och MTL. Vidare ges det praktiska rekommendationer för relevanta intressenter såsom arbetsgivare, handledare och kvinnliga chefer som kan använda sig av studiens resultat för att bibehålla och utöka utbudet av kvinnlig arbetskraft inom IT.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förstå vilka ledarskapsstilar som kvinnor använder sig utav i kvinno- och mansdominerande idrotter. Teori: I teorin beskrivs det situationsanpassade ledarskapet, den auktoritära-, demokratiska-,transaktionella-, transformativa-, autentiska-, karismatiska-, och byråkratiska ledarskapsstilen. Metod: i min studie har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetodik och ansats. En abduktiv ansats har använts genom att utgå från teorier och tidigare forskning. Intervjumaterialet har kodats genom en tematisk analys. Sju personer har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer. Slutligen har empirin kopplats till teori och ledarskapsstilar. Slutsats: Min slutsats är att nästintill alla respondenter använder sig utav det situationsanpassade ledarskapet på ett eller annat sätt, beroende på grupp och situation. Utöver det fanns det tendenser från det demokratiska, auktoritära, transformativa, autentiska, karismatiska och byråkratiska ledarskapet. Den transaktionella ledarskapsstilen återfanns inte hos någon av respondenterna. Många av kvinnorna upplevde inga större skillnader jämte deras manliga kollegor i ledarskapet även om de flesta tog upp några punkter. De tar upp både nackdelar och fördelar. Barnen anförtror sig mer till kvinnliga ledare och flickor lyssnar bättre i viss utsträckning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till kunskap och förståelse om hur en kvinnlig ledare utövar sitt ledarskap. Min studie bidrar även med viktig kunskap om ledarskap inom ungdomsidrotten. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan fokusera på likheter och skillnader mellan män och kvinnors ledarstilar inom idrotten, men även ledarskapsstilar inom näringslivet. / Purpose: The purpose of the thesis is to examine and understand the leadership styles by women in sports, both in female- and male dominated sports. Theory: The theoretical framework includes the situational leadership theory, as well as the authoritarian, democratic, transactional, transformational, authentic, charismatic, and bureaucratic leadership styles. Method: A qualitative research methodology and approach were employed in this study, using an abductive approach based on existing theories and previous research. Semi-structured interviews were conducted with seven participants, and the interview data was analyzed thematically. The empirical findings were then connected to the theoretical framework of leadership styles. Conclusion: The findings suggest that nearly all respondents employ some form of situational leadership, adapting their leadership style based on the group and the situation. Additionally, tendencies towards democratic, authoritarian, transformational, authentic, charismatic, and bureaucratic leadership styles were identified, while the transactional leadership style was not found among any of the respondents. Many of the participants reported few significant differences in their leadership compared to their male colleagues, although some points were raised regarding both advantages and disadvantages. Children were found to confide more in female leaders, and girls were observed to listen better to a certain extent. Contribution of the thesis: This thesis contributes to knowledge and insights into how female leaders exercise their leadership in sports. It also provides important information about female leadership in youth sports as experienced by female youth leaders. Suggestions for future research: Suggestions for further research include comparing the similarities and differences in leadership styles between men and women in sports, as well as exploring leadership styles in the sports industry and the business sector.

Utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, har studien undersökt kvinnliga ledares upplevelser av sitt ledarskap i mansdominerade miljöer. Syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för hur kvinnliga ledare ser på sitt ledarskap i en mansdomineradkontext och hur det påverkar deras roll som ledare. Urvalet består av åtta kvinnliga ledare som arbetar inom tre olika mansdominerade branscher. Deras intervjusvar har analyserats utifrån den teoretiska referensramen som består av rollkongruensteorin och fyra ledarstilar. Trots att inga av de kvinnliga ledarna anser att den manliga kontexten påverkar deras ledarskap, visar deras svar att en påverkan ändå finns. Kvinnliga ledare upplever en inkongruens då kvinnans könsroll inte anses stämma överens med den manliga rollen som ledare. Inkongruensen är större i den mansdominerade miljön vilket resulterar i att kvinnorna upplever sig använda en transformativ och demokratisk ledarstil för att balansera inkongruensen. / Based on a qualitative research method, drawing on semi-structured interviews, this study investigates female leaders' experiences of their leadership in male dominated environments. The aim of the study is to develop the understanding of how female leaders view their leadership in a male dominated context and how it affects their own role as leaders. The interviewees are eight female leaders who work in three different male-dominated industries. Their responses are analyzed according to a theoretical framework consisting of the role congruity theory and four leadership styles. Although none of the female leaders believed that the male context affected their leadership, their answers show that there is still an influence. Female leaders experience an incongruence where the women's gender role is not in line with the typically male role as leader. The incongruence is greater in the male dominated environment which results in the women experiencing that they need to use a transformative and democratic leadership style to balance the incongruence.

No description available.

Följande examensarbete ämnar undersöka och förmedla en djupare bild av kvinnliga ledares upplevelse av att leda i den svenska bygg- och anläggningsbranschen. Uppsatsen är en kvalitativ studie där åtta kvinnliga ledare djup-intervjuats om deras personliga upplevelser gällande de utmaningar som de navigerat sig genom under sitt avancemang i arbetslivet. Dessa utmaningar är i denna studie uppdelade i fem kategorier för att skapa en tydlighet för läsaren genom uppsatsen. Syftet är att generera en större förståelse för de utmaningar som kvinnliga ledare förhåller sig till, vilket i sin tur kan bidra till att utvecklingen går framåt inom branschen. Samt att undersöka om tidigare forskning kring de metaforer som används för att beskriva dessa utmaningar går att tillämpa på kvinnornas upplevelser av bygg- och anläggningsbranschen. Urvalet till studien omfattar åtta kvinnliga ledare med befattningar som platschef och arbetsledare, där majoriteten av den grupp som de leder består av män. Resultatet av studien visade att tidigare forskning gällande teorin om glaslabyrinten passar in på upplevelserna kvinnorna hade från sina karriärsliv, och andra föregående metaforer anses mindre relevanta i sammanhanget. Inledningsvis uttryckte flertalet av intervjupersonerna att de inte upplevde några svårigheter att leda i branschen. Under intervjuerna uppdagades dock flera faktorer som kvinnorna tidigare inte upplevt som utmaningar, men som författarna till studien tolkar som svårigheter de fått förhålla sig till. Detta uppfattar författarna till uppsatsen vara en del av en copingstrategi för att hantera den rådande kulturen och således bli accepterad och respekterad av sina medarbetare. Dock framkom det i studien att den svenska bygg- och anläggningsbranschen på senare tid haft en positiv utveckling, men för att ytterligare förbättringar ska kunna genomföras behöver dessa utmaningar fortsätta att uppmärksammas i samhället. / This thesis aims to investigate and convey a deeper picture of female leaders' experience of leading in the Swedish construction industry. The essay is a qualitative study in which eight female leaders were interviewed in depth about their personal experiences regarding the challenges they navigated around during their advancement in working life. These challenges are in this study divided into five categories to create clarity for the reader through the essay. The aim is to generate a greater understanding of the challenges that female leaders face, which in turn can contribute to progress in the industry. As well as investigating whether previous research on the metaphors used to describe these challenges can be applied to women's experiences of the construction industry. The sample for the study includes eight female leaders with positions such as site manager and supervisor where the majority of the group they lead consists of men. The results of the study showed that previous research regarding the theory of the glass labyrinth fits the experiences the women had from their career lives and other preceding metaphors are considered less relevant in the context. Initially, the majority of the interviewees expressed that they did not experience any difficulties in leading in the industry. During the interviews, however, several factors were discovered that the women previously did not experience as challenges, but which the authors of the study interpret as difficulties they had to deal with. The authors perceive this to be part of a coping strategy to deal with the prevailing culture and thus be accepted and respected by their employees. However, it emerged in the study that the Swedish construction industry has recently had a positive development, but in order for further improvements to be implemented, these challenges need to continue to be noticed in society.

The culture demonstrates itself in the shared values, attitudes, beliefs, norms and behaviours of people and it is distinguished from each other by differences in those shared meanings of people interacting. As culture is varied across countries, leadership styles are also varied across countries and are not exercised in the same way across different cultures. They are imported in accordance with the cultural environment in which they are perceived. Therefore, understanding the culture is significant in order to explain preferences of leaders concerning leadership styles. The main purpose of the present dissertation is to provide an overview of the relationship between Turkish culture and the way in which leadership is exercised by Turkish female leaders. The present study is completed in three steps in order to demonstrate that the existing relationship between the Turkish culture and leadership styles of female leaders in Turkey. In the first step, the study examined what culture is, what dimensions of the national culture are, what leadership is and how leadership styles are culturally-linked. In the second step, the paper investigated how female leaders perceive and exercise different leadership styles across different cultures. In the third step, the study researched what cornerstones of Turkish culture and how anticipated leadership styles of Turkish female leaders are shaped by Turkish culture.     The study followed a qualitative research approach based on the grounded theory. Ten female leaders coming from different backgrounds were interviewed in order to draw a holistic picture of the relationship between Turkish cultural values and leadership styles of Turkish female leaders. The findings of the study indicate that the Turkish culture has an influence on leadership styles of Turkish female leaders. According to the results, while Islamic values have no significant impact on leadership behaviours of female leaders, such cultural attributes as collectivism, high power distance, uncertainty avoidance and paternalism have a huge impact on leadership styles of Turkish female leaders.       The research examined only leadership styles of Turkish female leaders. Therefore, this study recommends a future research which will investigate leadership styles of Turkish males in order to understand whether gender has also an effect on leadership styles of Turkish leaders.