Bakgrund: Stroke innebär en stor omställning för personen som har insjuknat men också för anhöriga. Sjuksköterskan ska finnas där som stöd till anhöriga för att de enklare ska kunna hantera den nya livssituationen. Dagens sjukvård har inte tillräckligt med kunskap om anhörigas informationsbehov, vilket leder till att anhöriga inte får det stöd de behöver.  Syfte: Syftet var att belysa anhörigas informationsbehov när en familjemedlem insjuknat i stroke. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats där artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga var intresserade av att erhålla information som var anpassad till deras situation och som kunde hjälpa dem individuellt. Informationen gav även anhöriga en bättre förståelse för vad som hade hänt och på vilket sätt de kunde stödja deras familjemedlem. Det framkom även att anhöriga ville ha allmän information för att kunna förbereda sig inför vad som skulle komma efter sjukhusvistelsen och för att hantera sin vardag bättre. Slutsats: Det framkom att anhöriga hade ett stort informationsbehov, men de upplevde att den information de fick av sjuksköterskan ofta var både begränsad och irrelevant gällande deras unika situation. Detta resulterade i att anhöriga kände sig tvungna att söka information på egen hand. Det framkom att anhöriga inte var intresserade av att få information som inte berörde dem utan de önskade att få individanpassad information. Anhöriga var även i behov av att få allmän information med syfte att få förståelse för den nya livssituationen och för att känna sig förberedda inför att deras familjemedlem skulle skrivas ut till hemmet.

Den här studien undersöker vilka musikrelaterade informationsmaterial som instrumentallärare inom den kommunala musikskolan använder sig av i sin undervisning, var och hur de hittar detta material samt vilka situationer som leder till att de söker efter material. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem instrumentallärare. Resultatet visar att informanterna främst använder sig av noter, spelböcker, sångtexter, ljudfiler och det egna gehöret. De kriterier som ofta efterfrågas för materialet är att det har rätt svårighetsnivå, innebär en viss teknisk utmaning, omfattar en viss genre, artist eller typ av melodi, att det liknar något som eleven spelat tidigare, att det fungerar för en viss instrumentuppsättning samt att det är "roligt och bra". Materialet hittar de på den egna arbetsplatsen, på internet samt via gehör. Strategier för att hitta material är förmågan att transponera låtar efter gehör, den egna erfarenheten och kunskapen om låtar, tips från kollegor och forum för musiklärare samt "browsing" (planlöst sökande). Behov av material uppstår i huvudsak då eleven är i behov av viss teknikutveckling, vid önskemål från elever samt vid tristess. Studien bekräftar tidigare forskning om komplexiteten i musikmaterial och visar även att denna komplexitet kräver en stor domänkunskap hos instrumentallärarna samt att kollegialt utbyte, trots internets intåg, ännu är av stor vikt.

No description available.

Samtidigt som informationsteknologins användning ökar i samhället riktas idag dessvärre för mycket fokus på själva tekniken och användarna tenderar att hamna i teknikens skugga. Det medför en risk för brist av acceptans om användarna själva inte varit med i processen att ta fram ett lämpligt system i verksamheten. Därför är användarinvolveringen en viktig aspekt när det kommer till systemutveckling. Internets utveckling har bidragit till en ökad tillgång av information Vilket ställer krav på att informationen behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. En möjliggörare av effektivare hantering och insamling av information är att införa ett informationssystem i verksamheter. Ett nyttigt sätt för verksamheter att kunna fatta goda beslut utifrån information är att använda sig av ett beslutsstödsystem som genererar beslutsunderlag för att stödja verksamheten till beslutsfattande. Ett bra beslutsstödsystem ställer krav på att informationsbehoven matchas utifrån användarna samt att informationen uppnår en hög informationskvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats inom ämnet informatik är att undersöka hur informationsbehoven och informationskvaliteten påverkar valet av ett beslutsstödsystem ur ett ledningsperspektiv. Uppsatsen är vinklad ur ett användarperspektiv. Val av fallverksamhet är Skövde Kommun som är en organisation inom den offentliga sektorn. Utifrån kvalitativa intervjuer med potentiella användare till ett beslutsstödsystem har en kartläggning av informationsbehov och krav till ett system frambringats. Den empiriska undersökningen har också bidragit till en kartläggning av behoven för att systemet ska uppnå en god informationskvalitet. Användarinvolveringen, vilken har innefattat en involvering av de framtida användarna av ett beslutsstödsystem i den empiriska undersökningen, har varit en betydelsefull del under fallstudien. Det framgår i undersökningen att respondenterna har behov och krav gällande hur de själva ska kunna hantera och behandla information utifrån egna intressen och anpassningar i systemet. Det framgår också att systemet ska vara användbart och matcha de krav som uttryckts för att uppnå en informationskvalitet. Jag kan identifiera att användarinvolvering och användbarheten är faktorer respondenterna lägger stor tonvikt på för en lyckad systemutveckling. Det framgår även i den empiriska undersökningen att respondenterna har ett behov av att kunna jämföra data utifrån olika perspektiv och ändmål inför beslutsfattande gällande E-tjänsteutveckling.

No description available.

The purpose of this bachelor's thesis is to examine the information needs and behavior of Swedish theater students. The aim is to get an increased insight into how theater students search and use information as they create their character roles and also to examine how the information seeking is integrated in the creative process. The findings of this study have been made through qualitative data gathered from five interviews with six theater students who are studying at the Swedish Theater Academy. These students studied between autumn term of 2014 and spring term of 2015. To analyze the result of the interviews four different theories’ have been used, Carol Kuhlthau’s information search process model, Lars Höglund and Olle Perssons model of four domains, Lars Höglund and Olle Perssons information search barriers and Tom Wilson’s model of information behavior. In summary the research shows that the students have to search actively for information helping them to understand the situations and circumstances that happens to their character in the play. Theater students share similarities with other university students in the way they seek information. Both groups use Google, online databases and books to immerse themselves in specific areas of research. The difference is that the theater students are more flexible in the way they use information. The barriers that are usually involved in information search do not concern the theater students in the same way. They can gather information from sources that are not generally suited for their needs and they put in a lot of effort to embody their knowledge collected from the information search. The students can also use a variety of different sources when they seek information. Sources that can’t be found online or in a book can usually be obtained through dialogue.

This bachelor thesis examines how professional artists seek information and what information needs they have within their creative work. Previous research have mostly been focused on art students and there is a small amount of research that have focused on professional artists. The purpose of this study is therefore to examine how the artists seek information and what information needs they have. This is done by using qualitative interviews with five professional artists. The results are analyzed with two of Tom Wilson’s models of information seeking and information seeking behavior. The study also reviews a themed based theory on artists main information needs by Susie Cobbledick. This study found that Cobbledick's five themes regarding the information needs, fits well with the artists information needs overall, but some themes are perceived more prominent than others. The artists information seeking behavior and information needs vary depending on the situation in which we have found that the artists primarily seek information by turning to their colleagues, early teachers and by searching information on the internet. When we analyzed how artists seek inspiration, we found that the artists find their information through information encountering rather than information seeking.

The aim of this Master’s thesis is to study the information needs of the homeless. The main focus is to investigate what kind of information needs that are to be found among the homeless and also how information is exchanged and shared by the group. Another aspect of our study includes the sources that are used to fulfil these information needs. The homeless use of the library, as one of these sources, is also examined. The empirical material was gathered through 8 qualitative interviews with homeless persons in two Swedish cities. The literature review covers material deriving from the library and information science field as well as sociological studies of homelessness. In the analysis we have in part used the theoretical concepts Social Network Analysis and Theory of Information Poverty as well as our own empirical material in order to add another perspective to our results. Findings from the study show that homeless people prefer to exchange information with their friends rather than authorities, although many of them also find help-organisations valuable. The main information needs stated by the informants are life necessities such as food and shelter. Other results confirm that the homeless who use the library have a positive view towards it and mostly take use of the libraries resources in a quite traditional way. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master thesis is to examine theinformation use and information seeking behaviour amongpersons who actively work with information. For this study,interviews have been conducted with a group of six personswho work with information in information intensiveorganizations. The aim is to answer the following questions:What kind of information is connected to the respondents’work tasks? What is the purpose of their search forinformation? Which information sources do they use and whatkind of information sources do they demand? The theoreticalframework consists mainly of Wilsons information needs andinformation seeking model.The results of this study show that none of the respondentshad any strategic model for their work with information. Theinformation that the respondents were searching for is ofdifferent content and depends on the organization in which therespondent operates. There were six different purposes of theinformation search: to stay up to date, to prepare for work, todevelop work, to plan work, to make decisions and performwork tasks. The sources of information used by therespondents were the following: library, books, databases,Internet, contact/network and different types of newspapers.The information sources that were most frequently used werecontact/network, newspapers and Internet. Finally, therespondents had a demand for the following additionalinformation sources: an extra person who could help with thework related to information, different kind of information portals and information which has been filtered and prepackaged. / Program: Bibliotekarie

<p>Denna studie undersöker ett problem hos en butik ingående i en kedja därförsäljning av lagerförda varor utgör större delen av verksamheten. Det upplevda problemet är dock att försäljning av varor som faller utanför det lagerförda sortimentet hanteras som beställningar på papper och för hand, vilket upplevs fungera bristfälligt och med oreda som resultat. Syftet med denna studie var att hitta lösningar på dessa problem då de föll utanför organisationens befintliga informationssystem. För att undersöka problemet vi intervjuat personal angående deras befintliga arbetssätt. Baserat på detta tog vi fram användarfall som beskrev processen. I ett led att ta fram en lösning på den upplevda problematiken valde vi att utveckla en prototyp av ett system för att visa en möjlig lösning på det upplevda problemet. För att skapa prototypen har ett antal metodiker använts inom systemutveckling bland annat då prototyping men även bland annat UML har använts. Prototyperna blev utvecklade ifrån ett användarcentrerat perspektiv då dessa var de vi hade bäst kontakt med. Vi utvecklade utkast till prototyper och varje ny version var lite bättre, med mer omfattande funktionalitet än dess föregångare. Prototyperna utvecklades i C# vilket var för oss ett nytt språk och prototyping underlättade också att lära sig detta språk för oss. Vi har med den utvecklade prototypen visat en funktionell lösning på problemet som undersöktes. Prototypen är inte helt komplett men implementerar den mesta funktionaliteten, och vi anser att denna prototyp är ett bra exempel på en lösning för företag som upplever lokala problem med system som faller utanför det generella systemets ramar, men skulle kunna lösa det observerade problemet.</p>