Att leva med bröstcancer, kvinnors upplevelser Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Hur kvinnor upplever bröstcancer är högst individuellt, men sjukdomen påverkar kvinnornas liv. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer   Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där resultatet byggts upp av artiklar med kvalitativ design. Examensarbetet grundas i kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem teman framkom; upplevelserna av att förlora kontrollen, att känna rädsla och oro, att förlora sin identitet, att leva med en förändrad kropp och känslan att orka gå vidare. Att inte  förlora kontrollen handlar om kontrollförlust av den egna kroppen och livet i helhet.  Att känna rädsla och oro beskriver lidande och negativa tankar och oro för sjukdomen. Att förlora sin identitet, beskriver upplevelserna av att förändras och inte känna igen sig själv. Att leva med en förändrad kropp är upplevelser om hur kroppen påverkas och påverkan av biverkningar utav behandlingar. Känslan av att orka gå vidare beskriver olika strategier för hur kvinnorna ska kunna gå vidare i livet. Slutsats: Sjukdomen påverkar kvinnorna på flera olika plan. Både psykiskt, fysiskt och emotionellt. De är viktigt att vården ser till hela människan och inte bara de kroppsliga behoven.

Bakgrund: Många graviditeter slutar i missfall. Tidigare forskning visade att missfall leder till känslor av ångest, oro och sorg. Den psykiska hälsan glöms bort och förbises av vårdpersonal. Ett vårdvetenskapligt synsätt kan bidra till ökad hälsa och minskat lidande för kvinnor efter missfall. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av missfall. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie och byggde på en sammanställning av tio stycken kvalitativa kvalitetsgranskade artiklar. I analysprocessen togs meningsbärande enheter ut som kondenserades. De kondenserade meningarna bildade koder som sedan skapade kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet bestod av fyra kategorier: den subjektiva kroppens upplevelse av det pågående missfallet, vårdlidande i samband med missfall, krisreaktioner efter missfall och livslidande en tid efter missfall. Missfall är en traumatisk händelse som medför en förändring i efterföljande livet. Slutsatser: Kvinnor upplever att vårdpersonal har en bristande förståelse för upplevelsen av att drabbas av missfall. Missfallets påverkan på kvinnor sätter krav på de vårdande sjuksköterskorna och personer i kvinnornas omgivning. Genom att öka sjuksköterskors förståelse för kvinnors upplevelser av missfall kan omvårdnaden förbättras. Den ökade förståelsen kan även skapa möjlighet för ökat stöd som kan resultera i ett minskat livslidande för kvinnorna.

Urininkontinens definieras som ” ofrivilligt urinläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt eller hygieniskt problem för individen”. Detta drabbar ca en halv miljon människor i Sverige, främst kvinnor. Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens och hur urininkontinensen förändrade kvinnornas livskvalitet. Metoden är en deskriptiv litteraturstudie där databasen Cinahl har använts vid litteratursökningen. Litteraturstudiens resultat bygger på 12 vetenskapliga artiklar varav sju hade kvalitativ ansats och fem hade kvantitativ ansats. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens varierar beroende på vart i livet de befinner sig, men även vart i världen de bor. Urininkontinensen kan ge stor påverkan genom försämrad livskvalitet på grund av att kvinnorna känner skam som kan leda till social isolering. Kvinnor med urininkontinens kan finnas i ett stort mörkertal då det anses vara ett laddat ämne de ogärna pratar om. Därför är det viktigt att sjuksköterskan som en omvårdnadsåtgärd ställer obekväma frågor om detta ämne för att hitta de drabbade och hjälpa dem till en bättre livskvalitet. Slutsatsen är att väldigt många kvinnor lider av urininkontinens i tysthet, därför är det av stor vikt att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal våga lyfta ämnet för att kunna hjälpa dessa kvinnor till bättre livskvalitet.

Bakgrund: Den vanligaste dödsorsaken på grund av cancer hos kvinnor är bröstcancer. Många faktorer påverkar risken att bli drabbad men med stigande ålder ökar risken. Bröstcancer påverkar kvinnan som upplever en rad olika känslor av både diagnos och behandling. Bättre förståelse behövs för att veta hur vårdpersonal ska bemöta den drabbade samt kunna erbjuda stöd och god omvårdnad. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av att drabbas av och leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie som inkluderade tretton kvalitativa studier som sökts i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Analys och bearbetning av studiernas resultat gjordes med inspiration av Fribergs modell. Resultat: Resultatet av litteraturstudien kunde delas in i fem kategorier som beskrev kvinnors erfarenheter av bröstcancer: Att få diagnosen, stöd respektive brist på stöd från omgivningen, det vardagliga livet under behandlingen, en förändrad kropp och själ och livet efter behandlingen. Konklusion: Att drabbas av och leva med bröstcancer är en upplevelse som påverkar kvinnan och hennes liv på många nivåer. Det är en individuell upplevelse av symtom och svårigheter, bland annat förluster och behov av stöd. Att leva med en livhotande sjukdom bidrar till en stor förändring då stöd värdesätts i olika former. Nyckelord: Bröstcancer, erfarenheter, kvinnor, omvårdnad.

Bakgrund- Fibromyalgi är en sjukdom med okänd etiologi och det är främst kvinnor som drabbas. Att lida av fibromyalgi innebär symtom som kronisk smärta, ständig trötthet och sömnsvårigheter. Diagnosen ställs utifrån olika kriterier och behandlingen riktar sig till att lindra symtomen. Syfte- Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod- En litteraturstudie har använts. 12 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat- I resultatet framkom olika teman som beskriver upplevelser ur olika kontexter vilket bidrog till en ökad förståelse om dessa kvinnors. Det handlade om upplevelsen av fysiska symtom, att få en diagnos, hantera situationen, sociala relationer och möten i en sjukvårdskontext. Slutsats- Utifrån kvinnornas upplevelser om sjukdomen fann vi att bekräftelse var värdefullt då deras upplevelser måste tas på allvar. Att känna trygghet och tillit till människor har betydelse för kvinnornas förmåga att kunna hantera sin sjukdom. Som sjuksköterska är det viktigt att bekräfta dessa kvinnor för att hjälpa dem själva finna sina resurser och förbättra sin livssituation.

This paper contains analysis of Viking age female graves on the island Gotland in Sweden. The question asked is why some of these women carry penannular brooches, when these brooches were generally associated with males during the Viking age. The analysis shows that the majority of the women on Gotland wearing penannular brooches were found at the gravesite at Havor, Hablingbo. Depending on where the brooches were located in the grave; possible reconstructions of the individuals clothing were made. This shows that the women in Havor with penannular brooches had a different outfit than the general Viking woman of Gotland. When compared to women buried with penannular brooches in Birka, it shows that they do not use the brooches in the same way.

I dag har cirka 450000 personer i Sverige diabetes. Typ 2 diabetes står för den största delen, cirka 85 procent. Att drabbas av diabetes kan inverka på livet och individen men god egenvård skapar goda förutsättningar för att ändå leva ett gott liv. Det är inte alltid lätt att fullgöra denna egenvård. Kvinnor i de artiklar som använts i denna studie talade om de olika roller de hade och hur de påverkade förmågan att sköta sin diabetes. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor upplever det att leva med Typ 2 diabetes. Hur påverkar sjukdomen vardagen för kvinnor som vårdar och sköter om både sig själv och andra? Metoden som använts är Axelssons analysmodell (Axelsson 2012, ss. 203-220) för litteraturstudier. Under detta analysarbete identifierades olika teman och subteman. Dessa behandlar kvinnornas förändrade självbild samt hur de hanterar sin vardag. De behandlar också kvinnornas upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande  och  hur  det  är  att  sköta  kosten.  Kvinnorna  uttryckte  att  sjukdomen påverkade deras möjligheter att fullfölja sina åtaganden gentemot familjen då de samtidigt skulle sköta sin egen sjukdom. I diskussionen belyses kost ur olika perspektiv och hur kvinnans roller påverkas av hennes sjukdom. Den bristande kommunikationen kvinnorna möter i hälso- och sjukvård diskuteras också. Det är viktigt att kvinnorna får individanpassat stöd och hjälp att hantera sin livssituation, både av hälso- och sjukvård samt av anhöriga. Stödet ska skapa bra förutsättningar för en god egenvård och hälsa. Att främja hälsa och lindra lidande är grunden för vårdvetenskapen.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom har länge setts som ett manligt hälsoproblem och det råder därför brist på forskning om den hjärtsjuka kvinnan. År 2014 var 40 % av dem som drabbades kvinnor. Kvinnors symtom är mer atypiska än mäns vilket gör att de kan misstolkas av dem själva och av sjukvården. En hjärtinfarkt förändrar livssituationen och påverkar hälsan och välbefinnandet. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av hur livet förändras efter en hjärtinfarkt. Metod: Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psyhinfo. Artiklarna granskades utifrån Forsberg och Wengström (2008) granskningsmallar. Till litteraturstudien inkluderades nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Dessa analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalysmodell inspirerad av Forsberg och Wengström (2008). Resultat: Två kategorier och sju underkategorier identifierades: Förändringar i det dagliga livet: En andra chans, Nya prioriteringar, Fysiska begränsningar och Förändrade roller. Emotionella erfarenheter: Känslomässiga reaktioner, Meningsfulla relationer och Relationen till sjukvårdspersonal. Slutsats: En hjärtinfarkt blir livsomvälvande för kvinnor och tvingar dem att ändra på sin livsstil och tidigare prioriteringar. Behovet av stöd från omgivningen blir en viktig komponent för deras tillfrisknande. Ett tydligt uteblivet stöd från sjukvård konstaterar att sjukvården behöver arbeta för ett mer individuellt anpassat vårdande med fokus på behovet.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem och en av de främsta anledningarna till kvinnors ohälsa. Hälso- och sjukvården möter ofta kvinnor som utsätts för våld av en manlig partner inom en relation. Att hjälpa våldsutsatta kvinnor är således hälso- och sjukvårdens ansvar, inte minst för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Sjuksköterskors upplevelser av att ställa frågor om intimt partnervåld påverkar hur ofta kvinnor tillfrågas. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och uppfattar att tillfråga kvinnliga patienter som besöker hälso- och sjukvården om våldsutsatthet. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts utifrån studier med kvalitativ ansats. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor upplevde flertalet barriärer och olika känslor av att tillfråga kvinnor om våld. Sjuksköterskors upplevda barriärer var brist på kunskap, tid, mannens närvaro och negativa känslor. Positiva känslor och ett uppbyggt förtroende hos kvinnan ökade frekvensen av frågeställandet. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att sjuksköterskor upplever såväl negativa som positiva känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor, samt när de ställer frågor om våldsutsatthet. Sjuksköterskor och barnmorskors upplevda hinder för att ställa frågor om våld skulle kunna reduceras genom en stressreducerad arbetsmiljö, utbildning och praktisk träning i att ställa frågor om våld. Upplevt stöd från kollegor är viktigt, likaså tydliga riktlinjer och handlingsplaner.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över och står för 30 % av alla cancerfall hos kvinnor i Sverige. Trots att insjuknandet har ökat i Sverige har dödligheten minskat. Detta innebär att det är många kvinnor som överlever efter primär bröstcancerbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av tiden efter primär bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie av nio kvalitativa studier där resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. De databaser som användes för att söka studier var CINAHL och PubMed. Resultat: Att känna sig annorlunda, som en börda, känslan av rädsla och stress, att inte känna igen sig, upplevelsen av kognitiva problem, förändrad syn på livet, betydelsen av stöd, både från anhöriga och från vården var upplevelser som framkom. Slutsats: Tiden efter primär behandling innebär många olika känslor och upplevelser för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Många av de upplevelserna är mycket svåra för kvinnorna och påverkar deras liv negativt. Det är viktigt att vården ser till patientens helhet som person och fortsätter att finnas som ett stöd även långt efter att den primära behandlingen är klar.