Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom som innebär att den drabbade svälter sig själv genom att inta en alltför låg mängd kalorier. Personen har en förvrängd självbild och uppfattar ofta sig själv som tjock. Sjukdomen påverkar både kropp och själ och många känner starkt hat mot sig själva och sin kropp. Anorexia nervosa blir allt vanligare i dagens samhälle. Idealet att vara smal kan leda till att personer tar till ohälsosamma metoder för att gå ner i vikt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin livsvärld. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som grundas på fem självbiografier. Analysen gjordes utifrån en manifest innehållsanalys. Resultatet bygger på meningsbärande enheter som valts ut från självbiografierna. Resultat: Resultatet utgår från tre huvudkategorier och nio underkategorier. Kroppsliga upplevelser; att känna sig tjock och äcklig, reaktioner på svält samt effekter av matintag och träning. Psykiska upplevelser; förnekelse och kontrollbehov, att styras av röster och tankar ångest och skam samt att dämpa den psykiska smärtan. Att förhålla sig till andra; ensamhet och stöd och rädsla för omgivningens uppfattning. Slutsatser: Kvinnorna med anorexia nervosa upplever både lidande och välbefinnande i sin sjukdom. De uppfattar sig som tjocka trots sin låga vikt och missnöjet över sin kropp finns ständigt kvar. Ångest, skam och ensamhet är känslor som ofta beskrivs.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvården än andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vård för sina skador identifieras aldrig som offer för våld i nära relation. Detta beror på att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att våld förekommer. Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vården av kvinnan påverkas. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso-och sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Resultat: Det fanns en tydlig emotionell påverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. En påverkan som ibland var så stor att det påverkade deras privatliv. Det visade sig även finnas ett stort utbildningsbehov att förbättra vården för våldsutsatta kvinnor och få sjuksköterskor att känna sig tryggare i rollen som vårdare för dessa kvinnor. Slutsats: Det visade sig finnas ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor i hur de ska bemöta och vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Det fanns även ett behov av att bearbeta de känslor sjuksköterskan upplevde i mötet med kvinnorna.

Idag är människans påverkan på klimatet och den globala uppvärmningen ett ständigt återkommande ämne i samhällsdebatten. Det finns en mängd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan är framställd på ett sätt som är hållbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhållning, arbetsvillkor eller andra faktorer som påverkar ett hållbart samhälle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska få bättre kännedom om matens ursprung och produktion och på så sätt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel.   Vår studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som väntar sitt första barn, resonerar när de står inför att välja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har även undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet påverkar valet av vara. Utifrån vår undersökning har vi kunnat konstatera att det råder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten. Vi valde att använda oss av målgruppen gravida kvinnor som väntar sitt första barn då tidigare studier visat att föräldrar tenderar att i större utsträckning köpa miljöcertifierade produkter än innan de blev föräldrar. Vi ville se om denna förändring sker redan när kvinnan är gravid. Vi har inte kunnat se något ökat intresse för eller konsumtion av miljöcertifierade livsmedel hos respondenterna jämfört med innan graviditeten. Av faktorerna kunskap, pris och tillgänglighet var kunskap den enskilt största faktorn som påverkade val av miljöcertifierade livsmedel då de respondenter som hade mest kunskap inhandlade desto mer miljöcertifierade varor än de som saknade kunskap. Eftersom samtliga respondenter ansåg att mer information och kunskap skulle göra att de köpte mer miljöcertifierade varor stärker det vår slutsats att kunskap är den faktorn som har störst påverkan på respondenterna.    För våra respondenter var tillgänglighet inte ett problem då samtliga handlade på stormarknader där det generellt sett är bra utbud av miljöcertifierade varor. De respondenter som uppgav tillgänglighet som en anledning till att inte köpa miljöcertifierat valde ändå inte miljöcertifierade varor när tillfälle gavs vilket gör att vi tolkar tillgänglighet som en liten påverkansfaktor. Inte heller pris bedömer vi vara en viktig påverkansfaktor. Visserligen fanns det respondenter som uppgav pris som avgörande faktor men det var även dessa som hade låg kunskap och som trodde att mer kunskap skulle få dem att köpa mer miljöcertifierade livsmedel. Detta stärker ytterligare vår slutsats att kunskap är den största påverkansfaktorn. Slutligen kan vi konstatera att större delen av våra respondenter inte uppfyller den gröna köpbeslutsprocessen eftersom det fanns hinder på vägen som påverkade respondenten i dennes beslut.

Sammanfattning Bakgrund: Övergrepp mot kvinnor i nära relation är ett globalt problem. Trettio procent av alla kvinnor världen över har någon gång blivit utsatt för övergrepp i nära relation, men det finns många kvinnor som aldrig ger sig till känna. Det finns vidare ingen lag som säger att sjuksköterskan måste anmäla övergreppet, däremot ska en anmälan ske om det finns minderåriga barn i hushållet. Personal inom hälso- och sjukvård kan tycka det är svårt att behålla sitt professionella förhållningssätt när det kommer till övergrepp i nära relation. Därför behövs mer kunskap för både sjuksköterskans och kvinnans skull, om vad övergrepp i nära relation handlar om och hur det kan upplevas utifrån ur bägges perspektiv. Syfte: Att belysa vården av kvinnor utsatta för övergrepp i nära relation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Baseras på tio vetenskapliga artiklar, analysen utav texten gjordes enligt Lundman och Hällgren Granheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Kvinnors rädslor vid övergrepp i nära relation, Kvinnans upplevelser av vård i samband med övergrepp, Sjuksköterskans kunskap om övergrepp, Överväldigande känslor hos sjuksköterskan, Sjuksköterskans handskande med situationen. Slutsatser: Att som sjuksköterska ha ett professionellt bemötande gentemot kvinnor utsatta för övergrepp, är av största vikt för att kvinnan ska våga berätta om de övergrepp hon blivit utsatt för. För att sjuksköterskan ska kunna vårda denna patientgrupp på allra bästa sätt krävs riktlinjer, utbildning och bättre teamarbete och samarbete i och runt ämnet. Även om sjuksköterskan inte alltid tror det så vill kvinnor bli tillfrågade om övergrepp för att på så sätt göra ett eget val om att berätta eller inte.

No description available.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ”Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig” (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar. Vad man även kunde se var att normer kring kvinnors sexualitet begränsas utifrån normer om ålder, promiskuitet, otrohet, casual sex med mera samt att kvinnors och mäns sexuella beteende bedöms olika utifrån deras kön.

Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd. Data från ESS år 2012 studeras med hjälp av beskrivande analyser och logistisk regression. Resultaten visar att kvinnor som är chefer har en lägre nivå av emotionellt arbete jämfört med kvinnor som inte är chefer. Den lägre nivån av emotionellt arbete bland kvinnor i ledande positioner kan antingen tolkas som att kvinnor i chefspositioner anpassar nivån av emotionellt arbete eller att de är kvinnor med en låg nivå av emotionellt arbete som blir chefer. Den manliga normens primat, glastaket och genusskapandet diskuteras vara faktorer som bidrar till att kvinnor i ledande positioner begränsas, vilket skulle kunna vara en anledning till att kvinnor i chefspositioner har en lägre nivå av emotionellt arbete. En eventuell anpassning av den emotionella arbetsnivån bland kvinnor i ledande positioner diskuteras även vara en potentiell faktor till en reproducering av den vertikala könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige. För att minska den vertikala könssegregeringen på den svenska arbetsmarknaden kan det därför finnas en poäng i att uppmärksamma att kvinnor i ledande positioner har en lägre nivå av emotionella arbete.

Hedersrelaterat våld är ett samhällsproblem i Sverige. Kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld är väldigt utsatta och saknar ofta någon närstående som hjälper eller stödjer dem. Att utsatta kvinnor får stöd och skydd är essentiellt för en lyckad polisutredning. Syftet med denna studie är att studera hur kvinnors utsatthet beskrivs, utifrån det hedersrelaterade våldet och deras deltagande i polisutredningar gällande hedersrelaterat våld. Förhoppningen är att skapa ett hjälpande underlag, för socialtjänst och andra hjälpande instanser, när dessa ska stötta kvinnor som deltar i polisutredning. Studien baseras på 13 polisutredningar gällande kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld. Detta är en kvalitativ studie där en kvalitativ innehållsanalys använts. Studien visar att kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och deltar i polisutredning är väldigt utsatta. Detta beror delvis på aspekter av det hedersrelaterade våldet, men också på specifika problem med polisutredningsarbetet som uppstår då brotten är av hedersrelaterad karaktär. Några av slutsatserna är att socialtjänsten och andra hjälpande instanser kan vara ett betydande stöd. Det är därför viktigt att de erbjuder trygghet och bra  tillvägagångssätt vid bemötande och i arbete med de utsatta kvinnorna och planlägger åtgärder därefter. Det är även viktigt att socialtjänst och andra hjälpande instanser beaktar kvinnornas egna behov och viljor om att delta i polisutredning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskärgård haft en högre ställning än kvinnor på fastlandet. Frågeställningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som använts är kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag där skärgårdsbornas egna berättelser har varit i centrum. Med hjälp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna där ”det ena gett det andra” likt en snöboll som växer ju längre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgångspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som också varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skärgården har haft en högre ställning än kvinnor på land, troligen främst på grund av att den särskilda skärgårdskompetens, som barn på öar fått då de växt upp, varit oumbärlig för familjernas överlevnad såväl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.