Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen kvinnor diagnostiseras av världen över. Cytostatikabehandling är en frekvent metod som används vid bröstcancer och bidrar till en mängd olika biverkningar. När kvinnan går från frisk till sjuk sker en transition, vilket innebär förändringar i livet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin vardag under cytostatikabehandlingen vid bröstcancer.Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ design. Sexton artiklar söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. En modell av Friberg i fem steg användes i analysen. Resultat: Upplevelsen av cytostatikabehandlingen gav kvinnorna en förändrad bild av sin vardag. De upplevde att vardagen blev påverkad när kroppen förändrades och de fick olika känslor när biverkningarna kom. Kvinnorna fick existentiella tankar kring livslust och döden.  Yttre faktorer som familjestöd, stöd från sjuksköterskan, arbetsrelaterade upplevelser samt hur kvinnan upplever sin vardag vid fysisk aktivitet under cytostatikabehandlingen var fynd som framkom. Slutsats: Cytostatikabehandlingen bidrog till att kvinnorna upplevde en känsla av förlorad identitet likväl ett nytt synsätt på livet. Familj och vänner hade en betydelsefull roll under behandlingsperioden. Sammanfattningsvis uttrycks transitionen varierande beroende på kvinnans förutsättningar.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Riskfaktorer för bröstcancer är det kvinnliga könet, hög ålder samt ärftlighet. Möjligheten att bli botad har ökat de senaste årtiondena. Kvinnor som lever med bröstcancer får en ökad kroppsmedvetenhet vilket kan leda till en försämrad självkänsla. Chocken av diagnosen kan vara omtumlande och många kvinnor utvecklar oro och rädsla. Syfte: Studiens syfte är att belysa upplevelsen av att i sitt vardagliga liv leva med bröstcancer efter besked och under behandling. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts och baserats på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Att förlora ett bröst spelar en stor roll för den drabbade kvinnan som kan känna att hon förlorar en del av sin identitet och att kroppens förändring är stor. Det är viktigt att omge sig med nära och kära samt ha en stödjande relation med sjukvården. Vardagen påverkas av mycket tankar och funderingar och biverkningar av sjukdomen men det upplevs även ett välbefinnande.Slutsats: För att uppleva välbefinnande måste kvinnan känna stöd från omgivningen. Allmänsjuksköterskan ska vara öppen och följsam i vårdandet. Varje kvinna ska bemötas utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv och hänsyn ska tas till varje individs unika upplevelser.

ABSTRAKTBakgrund: Hormonella preventivmedel är av de vanligaste metoderna att förhindra enoönskad graviditet. Forskningen visar att hormonella preventivmedel kan påverka kvinnanslivskvalitet och samtidigt medföra allvarliga biverkningar som kvinnan förväntas leva med.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av ohälsa vid användandet av hormonella preventivmedel.Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Den baseras på ensystematisk litteratursökning av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl och PubMed. Tiokvalitetsgranskade artiklar analyserades med hjälp av en innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier; En emotionellberg- och dalbana (Negativa psykiska effekter, Oro för att bli gravid, Att inte veta varför manmår som man gör och Kvinnors reflektioner kring att sluta använda hormonellapreventivmedel, Positiva psykiska effekter) och Påverkan på den sexuella hälsan (Försämradsexuell hälsa och Förbättrad sexuell hälsa). Kvinnor upplevde att hormonella preventivmedelhade främst en negativ inverkan på den psykiska och sexuella hälsan, men det fanns ävenpositiva upplevelser av hormonella preventivmedel.Slutsats: Slutsatsen är att det finns en variation i hur kvinnor upplever sin ohälsa vidanvändandet av hormonella preventivmedel. Genom den nya kunskapen skulle sjuksköterskorkunna hjälpa kvinnorna och på så sätt kunna lindra lidande, förbättra livskvaliteten samt fåkvinnorna att uppleva en bättre hälsa

Många har varit utsatta för incest och det är viktigt att belysa erfarenheter av berättande och avslöjanden om att ha varit utsatt för incest för att öka kunskap och förståelse för upplevelser och effekter av att berättande, kunskapen är viktig både för de som har varit utsatta, för närstående och för professionella.  Det finns relativt lite studier om effekter av berättandet av att ha varit utsatt för incest som undersöker effekter i förhållande till olika aktörer som rättsväsende som hälso- och sjukvård, familj och vänner. Det behövs också forskning som täcker bredden i gruppen som har varit utsatta för incest, då flertalet av studierna är kliniska studier. Jag vill därför bidra till att med min uppsats öka förståelse för erfarenheter av att berätta för andra om att ha varit utsatt för incest.  Min teoretiska utgångspunkt är fenomenologi. Jag har valt en kvalitativ forskningsansats för att genom semistrukturerade djupintervjuer få kunskap om och förståelse av en grupp kvinnors verkligheter och upplevelser. Som analysmetod har jag använt tolkande fenomenologisk analys. Mina slutsatser är att det kan vara viktigt för personer som har varit utsatta för incest att veta att berättandet för ursprungsfamiljen kan leda till att man inte blir trodd, förklaras galen, anklagas för att förstöra familjen och att berättandet kan leda till att kontakten med medlemmar i ursprungsfamiljen bryts. Genom att vara förberedd så ökar möjligheten att redan innan berättandet se till att ha stöd från andra, antingen personer i det privata nätverket, stödorganisationer eller från professionella. För professionella kan det vara bra att veta att personer som berättar för ursprungsfamiljen kan behöva stöd då berättandet och dess effekter ofta är en svår och smärtsam process. Då cirka fyra % av befolkningen enligt undersökningar har varit utsatta för incest så kanske vi alla behöver bli mer vana mer att prata om incest och bli medvetna om omfattningen av problemet för att kunna vara ett bra stöd för de som berättar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnokroppar framställs i klädbutikers visuella kommunikation, främst på deras webbutiker och i sociala medier. Undersökningen syftar även till att undersöka hur kvinnor i olika åldrar påverkas av de kroppar som framställs på klädbutikers webbutiker och reklam. Dessutom har uppsatsen som syfte att upplysa verksamma inom grafisk design kring frågan om hur kvinnokroppar representeras i klädföretags visuella kommunikation. De metoder som används för att besvara frågeställningen är en statistik undersökning som undersöker vilka storlekar klädbutikerna H&M och Ellos modeller bär på webbutikerna, en semiotisk analys av bilder från H&M och Ellos instagramkonton samt semistrukturerade intervjuer i form av digitala formulär med 10 kvinnor i olika åldrar. Resultatet visar att H&M främst framställer kvinnor med storlek S och att Ellos främst framställer kvinnor med storlek M. Den semiotiska analysen visar att båda butikerna presenterar kvinnor av olika storlek på sina instagramkonton, men att det finns en skillnad i hur de olika kroppstyperna representeras vad gäller kroppsrörelse och bakomliggande teorier. Intervjuerna visade att kvinnor påverkas av de smala modeller klädföretag väljer att presentera i sin visuella kommunikation och att det finns en önskan om en större representation av olika kroppar hos klädföretag.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar människor världen över varje dag. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor med bröstcancer var mer positiva än negativa. Som närstående kan det vara många känslor som brusar upp när någon i ens omgivning drabbas av bröstcancer.Trots ny forskning och flera behandlingsalternativ förlorar var fjärde kvinna med sjukdomen sitt liv. Som sjuksköterska ligger ansvaret i att främja hälsa och välbefinnandet samt ha ett gott bemötande.

Background: Endometriosis is a gynecological inflammatory disease that has a negative impact on well-being and quality of life. About 10 percent of women born with a uterus worldwide have endometriosis. Women with endometriosis often suffer from secondary dysmenorrhea, intercourse pain and chronic abdominal pain. Aim: The purpose of this study was to shed light on the patient's experience of pain inendometriosis and how it affects the woman's daily life. Method: A general literature study that was conducted with content analysis from 13 scientific articles with both qualitative and quantitative research methodology. Results: The results revealed two different main categories: The woman's pain in endometriosis and A life with endometriosis. Conclusion: The study show how endometriosis has been shown to have a major impact on many aspects of women's lives. Endometriosis affected women both physically, mentally and socially. It also seems that women who suffer from endometriosis often experienced limitations in everyday life

Bakgrund: Det finns en vedertagen uppfattning om att en mammografisk undersökning skulle vara obekväm och uppfattas som att vara i en utsatt position för kvinnor som genomgår den. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av mammografiundersökning. Metod: Litteraturstudiens resultat består av åtta kvalitativa studier. Sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Litteraturstudiens resultat består av kategorin Maktlöshet med underkategorierna Sakna kontroll, Vikten av bemötande och kategorin Utsatthet med underkategorierna Känna sig utlämnad, Uppleva smärta och Känna oro. Konklusion: Kvinnor upplever mammografiska undersökningar som något obehagligt, men nödvändigt. Det framkommer att kvinnor upplever oro, maktlöshet och utsatthet under en undersökning. Graden av detta beror på flertalet faktorer, så som hur personal hanterar kvinnor och vikten av att ge rätt information till kvinnor Nyckelord: Kvinnor, erfarenheter, mammografi, radiografi, litteraturstudie.

Bakgrund: Ovarialcancer är den cancersjukdom med högst dödlighet inom gynekologisk cancer och omkring 700 kvinnor i Sverige får diagnosen varje år. Femårsöverlevnaden är cirka 50% och sjukdomen upptäcks vanligtvis i ett sent skede. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av att någon gång i livet levt med en ovarialcancerdiagnos.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Artikelsökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Analys utfördes utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och 12 subteman. Temana var: ‘När livet får en kraftig vändning’, ‘Att överleva i stunden’, ‘Att simma i stormiga eller lugna vatten och ‘Som att ta sig över en myr’.  Konklusion: Att drabbas av ovarialcancer är en omvälvande upplevelse och känslan av oro är dagligen närvarande. Till följd av abrupt livsförändring och dyster överlevnadsprognos är det viktigt att som sjuksköterska vara en god lyssnare samt att utföra empatisk och personcentrerad omvårdnad vilket kan bidra till ett förbättrat välmående hos denna patientgrupp.

Den här är en kvalitativ undersökning vars syfte är att utforska hur relationen mellan yrkesrelaterade föreställningar om kön, makt och emotioner inom banker ser ut. Dessutom undersöks om kvinnorna upplever att de påverkas och begränsas av könsrelaterade normer samt om de har någon påverkan på deras emotioner. Kvinnors upplevelser av normer inom bankväsendet är ett understuderat ämne då de flesta studier fokuserar på stereotyper, även emotionellt arbete inom banker är något som är understuderat. Med undersökningen ville vi hitta kunskap kring ämnena samt bidra till en ökad förståelse om hur kvinnor upplever samt påverkas av normer inom bankväsendet, både generellt och specifikt emotionellt. För att skapa en förståelse för problemen så har vi valt att använda oss av sociologiska samt socialpsykologiska teorier och begrepp.  Metoden som användes var kvalitativ intervju, de sex intervjuerna utfördes över telefon och urvalet som användes var bekvämlighetsurvalet, snöbollsmetoden. I intervjuerna så ställdes frågor om hur kvinnorna upplever att man ser på kvinnor respektive män på deras arbetsplats, om de förväntas göra vissa specifika uppgifter på grund av sitt kön samt vilka känslor de upplever att de kan ge uttryck för på arbetsplatsen.  Resultatet visar att kvinnorna upplever att könsnormer är närvarande på deras arbetsplats. Dessa könsnormer har uppkommit genom historiska föreställningar och värderingar om de olika könen. Emotionsregimer bygger på normer och kvinnorna i undersökningen påverkas av sådana regimer. Det går att även se normer som ställer krav på vilka känslor kvinnorna får ge uttryck för på sin arbetsplats. På grund av detta går det utläsa tecken på att kvinnorna upplever emotionell dissonans.