När kvinnor drabbas av en hjärtinfarkt har de ofta diffusa symtom som kan vara svåra att förstå då deras symtom inte passar in i den typiska hjärtinfarkts-bilden. Kvinnor får heller inte likvärdig behandling som männen vid en hjärtinfarkt. Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt. Studiens Metod var en litteraturöversikt, denna metod lyfter vad tidigare forskning kunnat visa om kvinnors upplevelser och erfarenheter av insjuknandet vid en hjärtinfarkt. I resultatet framkom två teman och sju subteman. Tema ett: Otydliga och svårtolkade tecken, där tre subteman kunde urskiljas, dessa var Fatigue som dominerande debutsymtom, Olika symtom och Behov av hjälp och stöd för att söka vård. Tema två: Kvinnors förväntningar av en hjärtinfarkt och där kunde fyra subteman urskiljas: Förutfattade meningar om hjärtinfarkt, Andra ofarliga förklaringar, Oro över att inte bli tagen på allvar och Kvinnans känsla av ansvar. Huvudfynden visade att kvinnor, när de drabbas av hjärtinfarkt, inte alla gånger förstår allvaret i situationen då de symtom de får är så pass diffusa att det inte alltid går att relatera dem till något allvarligt. Detta resulterar i att vård inte söks i tid, vilket fördröjer tid till behandling. Författarna anser att fynden är viktiga för sjukvårdspersonal att uppmärksamma, för att ett onödigt vårdlidande skall kunna undvikas. Det finns okunskap hos kvinnor och sjukvården kring kvinnors insjuknande i hjärtinfarkt. Detta kan orsaka problem då kvinnorna inte söker vård i tid samt att sjukvården riskerar att missbedöma dem och vård kan utebli.

Bakgrund: Bröstcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i världen. Diagnosen kan framkalla en känsla av overklighet hos kvinnan som drabbas samt  behandlingen kan vara mycket påfrestande. Kvinnor med bröstcancer behöver stöd från omgivningen för att klara av tiden från att de fått diagnos och genom behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever stöd från diagnos till avslutad behandling. Metod: Litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. Resultatet bygger på tio artiklar från CINAHL och två från PubMed. Totalt tolv artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Becks (2017) granskningsmall. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Informationsstöd, emotionellt och fysiskt stöd samt praktiskt och finansiellt stöd. Slutsats: Informationsstödet var viktigt för att hjälpa kvinnorna att skilja mellan fantasi och verklighet. Kvinnorna fick information från familj, vänner, andra kvinnor med bröstcancer samt vårdpersonal. Det emotionella och fysiska stödet kom främst från familj och vänner, det gav kvinnorna kraft att kämpa mot bröstcancern. Familj och vänner gav också kvinnorna praktiskt och finansiellt stöd.

Föreliggande uppsats undersöker damfotbollens framväxt och utveckling i Värmland under perioden 1970-1982. Detta utifrån verksamhetsberättelser från Värmlands Fotbollförbund (VFF) utgivna vid slutet av varje verksamhetsår - samt hur Värmlands Fotbollförbunds agerande påverkade denna utveckling. 1970-talet ter sig som ett genombrottsår i hela Sverige för den fotbollsspelande kvinnan, med uppstartande av damserier landet över, Sveriges första SMturnering för damer och Svenska Fotbollförbundets (SvFF) officiella stöd och administrerande av damfotboll. Materialet analyseras utifrån tre analytiska teorier. Ekonomisk utveckling, som menar till att se den ekonomiska aspekten av utvecklingen. Institutionellt inflytande, som ämnar att undersöka vilken formell makt kvinnan tar inom förbundet. Diskurs, som ämnar att undersöka hur VFF:s kommunikation till sina medlemmar kring damfotbollen sett ut. Resultatet av denna studie pekar mot att damfotbollen i Värmland har sedan sin start arbetat mot en tröghet inom förbundet att agera på det intresse som finns. Det tar tid och försiktighet hos VFF att påbörja utveckling av damfotbollen, och kräver ofta en explicit undersökning och förfrågan ut i klubbarna för att den skall fortsätta utvecklas. Ändock tar den sig plats och vid slutet av studieperioden är den stor och levande. Genom ekonomiska incitament, främst från SvFF, så påbörjas även flickfotbollen, även om detta sker sent på 1970-talet. Tidigare än så visar VFF upp samma tröghet och försiktighet som kring damfotbollen. Något som genomsyrar hela det material som studerats är framtoningen av förvåning och häpnad kring kvalitén på damfotbollen, och hur den kommer leda till goda resultat i framtiden. Damfotbollen skiljs åt herrfotbollen i materialet med genomgående könat språk och ett konsekvent mindre utrymme än herrfotbollen. VFF:s agerande anses vara en orsak till att en utveckling som kunnat gå snabbare drabbades av tröghet, men VFF:s agerande leder också till att serier, kurser och turneringar faktiskt skapas för damerna i länet.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 8000 personer varje år av bröstcancer. Av alla diagnostiserade cancerfall hos kvinnor i Sverige står bröstcancer för 30 procent. Trots ett standardiserat vårdförlopp och nationella riktlinjer vid diagnostiserad bröstcancer, finns brister i stödet från sjukvården. Den grundutbildade sjuksköterskan kommer med stor sannolikhet möta denna patientgrupp under sitt yrkesverksamma liv. För att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt till dessa kvinnor är det viktigt att ha kunskap om deras upplevelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med besked om bröstcancer till och med första behandling. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design. Informationssökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Relevanta studier kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. Inkluderade studier analyserades med innehållsanalys för att identifiera relevanta teman. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema: Vikten av intersubjektivitet vid den initiala fasen av bröstcancer samt två teman: Kommunikation och information från vårdpersonal samt Behov av psykosocialt stöd. Fyra subteman identifierades utifrån temana; hantering av all omfattande information, öppen kommunikation baserad på tillit, känslan av att bli sedd och hörd av vårdpersonal samt helhetssyn på individen bakom sjukdomen. Konklusion: Kommunikation och information är väsentligt i omvårdnaden av bröstcancerpatienter under tiden mellan diagnos och första behandling. Kvinnorna hade behov av psykosocialt stöd vid denna tid, som inkluderade en känsla av att bli sedd och hörd av vårdpersonal ihop med att vårdpersonalen hade en holistisk syn och såg individen bakom bröstcancerdiagnosen.

Den här undersökningens syfte har varit att undersöka vilka våldsbrott kvinnor begick på Norrmalms centralfängelse mellan åren 1879 till 1892 samt Landskronas tvångsanstalt mellan åren 1890 till 1908. Undersökningen har bestått av frågeställningar som berör vilka våldsbrott kvinnorna begick, vilka straffpåföljder som våldsbrotten resulterade i samt om det gick att urskilja eventuella skillnader samt likheter mellan anstalterna. Undersökningen använde en kvantitativ metod för att samla in resultatet för att sedan redovisa resultatet i stapeldiagram samt tabeller. Stapeldiagrammen och tabellerna har sedermera används för att upptäcka skillnader bland de olika våldsbrotten samt straffpåföljder. Den tidigare forskningen som har använts har redogjort för hur kvinnor och våldsbrott har integrerat med varandra under historien samt olika tankar och teorier om varför kvinnor begår mindre våldsbrott än män. Den tidigare forskningen har samtidigt behandlat anledningar till att specifika våldsbrott anses vara kvinnobrott samt hur eventuella sociala och ekonomiska strukturer har påverkat att somliga våldsbrott var så pass utpräglade under tidsperioden. Resultatet redovisade att våldsbrottet barnamord var i stor majoritet på Norrmalms centralfängelse men att straffpåföljden för barnamord var betydligt lägre än för mord. Samtidigt redovisade resultatet att giftmord var i högre antal på Landskronas tvångsanstalt än på Norrmalms centralfängelse samt att skillnader i straffpåföljder för giftmord var markant, eftersom strafftiden på Landskronas tvångsanstalt för giftmord uteslutande var livstid men på Norrmalms centralfängelse varierade strafftiden för giftmord mellan de intagna. Sammanfattningsvis har den här undersökningen redovisat att kvinnor under slutet av 1800-talet samt början av 1900-talet begick våldsbrott och de våldsbrotten kvinnorna begick var inte enbart barnamord, utan det återfanns en stor variation mellan de olika brotten. Resultatet har förhoppningsvis gett läsaren en inblick i att kvinnor, oavsett om en del forskare anser att det inte ingår i kvinnors natur att använda våld eller är kapabla till att begå ett mord, har begått olika våldsbrott under en lång tid i Sveriges historia men om det beror på kvinnans natur det överlåts till någon annan att besvara

Denna uppsats lyfter kvinnor diagnostiserade med autism och fokuserar på förståelsen utav deras verklighet och position. Autismspektrumtillstånd är ett brett begrepp som innefattar ett flertal diagnoser. Däremot är forskning och kunskap inom området manligt snedvriden vilket gör att kvinnor med autism riskerar att bli odiagnostiserade eller diagnostiseras i vuxen ålder.  Att bli diagnostiserade med någon typ av neuropsykiatrisk diagnos kan medföra en förståelse för sig själv. av omgivningen och tillgång till det stöd som samhället erbjuder. Dock kan  diagnosen tillskriva individen till negativa attityder och fördomar som etablerats, detta är en form av stigmatisering.  Syftet med studien är att med en fenomenologisk ansats undersöka hur kvinnor som diagnostiserats med autism i tonår eller som unga vuxna hanterar och förhåller sig till sin diagnos, samtidigt leva upp till det som de upplever vara samhällets förväntningar. Tidigare forskning visar att kvinnor i stor utsträckning kamouflerar sina symtom. En anledning kan vara att de socialiseras in i en roll där kvinnan förväntas att ta det sociala och emotionella ansvaret. I intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 18-31, samtliga diagnostiserade med autism, var intentionen att förstå deras upplevelser av att ständigt balansera och upprätthålla svårigheter som diagnosen innebär.  Den bristande kunskap och det något skeva uppfattningar om autism hos kvinnor kräver förståelse för hur dessa upplever sin tillvaro i relation till allt som hör livet till. Genom att låta denna minoritetsgrupp tala och beskriva deras verklighet bidrar studien till mer kunskap och förståelse som är nödvändig för att rätt förutsättningar ska fastställas. Jag vill lyfta tidigare forskning och dessa kvinnors upplevelser i hopp att skapa förutsättningar till en bättre tillvaro. Inte minst är denna studie för just hon som lever i detta kaosartade tillvaro, du är inte ensam.

No description available.

The report intends to investigate, account for and analyze problematic behaviors that occur and women's experiences in the construction industry, as well as to report on what construction companies can do to attract more women to the construction industry.As many know, the construction industry is a male-dominated workplace with few women in Sweden, but also around the world. Through a literature study, various scientific articles, journals and articles on the subject were analyzed. From the analysis, it can be seen that a major problem in the construction industry is the rooted macho culture that contributes to, among other things, discrimination and sexual harassment. Furthermore, it can also be seen that this has a major impact on how women are treated and how construction sites are not shaped for women.In conclusion, it turns out that there are plans and ideas on how to attract more women and young girls in the future to the construction industry.

Titel: Betydelsen av sjuksköterskors bemötande för våldsutsatta kvinnorBakgrund: Våld mot kvinnor är ett problem som förekommer över hela världen. Det fysiska våldet leder till såväl psykiska problem som hälsoproblem på sikt. När våldsutsatta kvinnor vänder sig till hälso- och sjukvården kan det första bemötandet ske av sjuksköterskor som misstänker och kan identifiera våldet.  Syfte: Syftet var att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande.Metod:Studien genomfördes som en litteraturstudie genom en systematisk översikt av kvalitativa artiklar. En integrerad analys genomfördes av artiklarnas resultat.Resultat:Våldsutsatta kvinnor kände rädsla och oro över att ha blivit dömda och misstrodda av sjuksköterskor. De upplevde brist på privat utrymme, tid, förståelse samt att sjuksköterskor ej var närvarande i mötet. Kvinnorna upplevde det negativt när stereotypa frågor ställdes och positivt när frågorna ställdes individuellt formulerade på ett ödmjukt, känslofyllt och icke dömande vis. Kvinnorna förväntade sig att sjuksköterskorna besatt den kompetens som krävdes för att kunna förstå och hantera situationen.Slutsats:Det negativa bemötandet påverkade etableringen av en vårdande relation med de våldsutsatta kvinnorna och blev en stor hindrande faktor för att kvinnorna skulle få hjälp. För att förbättra våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande behövs mer adekvat utbildning i ämnet samt förbättrade rutiner, tid och avskilt utrymme.

Bakgrund: Varje år drabbas 8400 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Diagnosen kan förändra livet dramatiskt och leda till en traumatisk kris. Sjuksköterskan som möter kvinnor med bröstcancerdiagnos har som ansvar att lindra lidandet hos dessa kvinnor och göra både henne och närstående delaktiga under sjukdomsprocessen. Hendersons (1970) omvårdnadsteori kan i sammanhanget fungera som vägledning. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en bröstcancerdiagnos. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar. Sökningen av urvalet gjordes i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO, som innehöll omvårdnadsrelaterade artiklar. Granskningen gjordes med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar (2016). Till analysen användes Fribergs (2017) trestegsmodell. Resultat: Litteraturöversikten visade att bröstcancerbeskedet kan försätta de drabbade kvinnorna i ett chocktillstånd och leda till att de upplever rädsla och stark oro inför framtiden. För att hantera den dramatiska situation sjukdomen kan leda till är familj, sjukvård och andlighet viktiga stöd för många kvinnor. Resultatet av litteraturöversikten kan sammanfattas i tre huvudkategorier: att få diagnosen bröstcancer, kampen att bemästra den nya situationen och stödets betydelse, och åtta subkategorier som är: chocken av beskedet, rädsla för sjukdomsförloppet och dess konsekvenser, existentiell medvetenhet, betydelsen av tro och andlighet, utmaningen att acceptera sjukdomen, svårigheten att behöva berätta, stödet från familjen och omgivningen och stödet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån de kvalitativa trovärdighetsbegreppen, trovärdighet, bekräftelsebarhet, pålitlighet och överförbarhet. Därefter diskuteras tre fynd från resultatet och kopplas till Henderssons (1970) omvårdnandsteori och Erikssons (1994) teori om den lidande människan. Fynden diskuteras även utifrån ett etiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv.