No description available.

Studiens syfte har varit att få insikt och kunskap om kvinnor med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och vilka upplevelser och erfarenheter dessa kvinnor bär med sig av arbetslivet, samt deras olika strategier i arbetssituationer. För att få ett ytterligare perspektiv på de berörda kvinnornas situation på arbetsmarknaden, har syftet med studien även varit att undersöka hur en rehabiliteringsaktör ser på kvinnornas situation samt vilka stödinsatser som finns för den berörda gruppen. Som blivande Studie- och yrkesvägledare bedömer vi studiens ämne som viktigt, då vi anser att dessa kvinnor ska få det stöd de kan tänkas behöva på arbetsmarknaden. Vi menar också att det är en viktig samhällsekonomisk fråga. Eftersom kvinnor med ADHD är en grupp som hittills inte fått samma utrymme i forskningen som män med ADHD är detta ämne i hög grad aktuellt och relevant. I avsnittet tidigare forskning presenteras studier som belyser ADHD och dess konsekvenser såsom stress och självuppfattning kopplat till arbetssituationen samt ADHD ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem kvinnor med diagnosen ADHD samt två handläggare från Försäkrningskassan. Resultatet visar att samtliga av de intervjuade kvinnorna har erfarenheter av svårigheter på grund av sin ADHD i arbetssituationer samt konflikter i sitt arbetsliv, utifrån detta använder de sig av olika strategier i arbetssituationer. Handläggarna som företräder Försäkringskassan menar att de har uppfattningen av att det skiljer sig hur personer med ADHD upplever sin arbetssituation. De stödinsatser som finns tillgängliga från Försäkringskassan är samverkan mellan myndigheter samt arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Resultatet har analyserats utifrån Meads teori om den symboliska interaktionismen, Banduras teori om social inlärning och Goffmans teori om stigma. En slutsats som dragits är att det är övervägande negativa aspekter som lyfts fram i samband med ADHD vilket kan bidra till negativa associationer från omgivningen som leder till en negativ självbild hos kvinnorna.

Syftet med uppsatsen är att sammanfatta Tanzanias utbildningssystem med särskild fokusering på kvinnors utbildningsmöjligheter, samt genom en etnografisk fältstudie vid ett ”Montessori Training Centre” i Tanzania presentera ett exempel på vad som konkret görs för att stärka flickors utbildningsmöjligheter. I uppsatsen presenteras resultatet av observationer, intervjuer och samtal rörande centrets uppbyggnad och funktion, kvinnors möjlighet till utbildning i landet samt tankar kring montessoripedagogiken. Slutligen lyfts vikten av gemensamma satsningar globalt, nationellt och individuellt för att utveckla jämställdhet mellan könen och skapa förutsättningar för ”utbildning för alla”. Här diskuteras även likheterna människor emellan och vikten av att belysa dessa, samt hur kvinnans nyckelfunktion i familjen i Tanzania skapar förutsättningar att sprida kunskap i samhället och att generera en mer utbildad befolkning överlag.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett utbrett problem och ett hot mot kvinnors hälsa. Hälso- och sjukvården har ett distinkt ansvar att upptäcka våldsutsatta kvinnor då de frekvent återkommer i vården. Våldsutsatta kvinnor ser sig själv som icke välkomna inom vården och upplever sig bli dömda. Syfte: Var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor i vården. Metod: En litteraturstudie där vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats har granskats. Sammanställning av resultatet utgörs av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna kan både vara handlingsförlamade i mötet med den våldsutsatta kvinnan liksom handlingskraftiga. Det fanns utmaningar och osäkerhet samt behov av mer kunskap, stöd och erfarenhet kring ämnesområdet och handläggandet av dem våldsutsatta kvinnorna. Det upplevdes nödvändigt att utveckla sig själv och sitt bemötande med den drabbade kvinnan. Konklusion: Det finns tydligt behov av kunskapsutveckling för att stärka sjuksköterskor i sin roll när dem möter en våldsutsatt kvinna inom sjukvården. Bemötandet bör genomsyras av respekt och stödinsatserna var individanpassade. Forskning är nödvändig för att utveckla kunskapsläget i Sverige samt samla evidens för på vilket sätt det är bäst att arbeta med denna känsliga fråga. / Background: Violences against women is a global problem and a serious threat to womens health. Health care has a distinct responsibility in discovering female victims of violence. They appear frequently in health care. Victims don’t see themselves as being welcomed in healthcare and have experiences of being judged. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experience of caring for female victims of violence in healthcare. Method: A Literature review where scientific articles with a qualitative method has been reviewed. Compilation of the results is made up of ten scientific articles. Results: Results showed that nurses’ could be both paralyzed in the meeting of an abused woman and vigorous. There was challenges, uncertainty and strong needs of more knowledge, support and experience about the phenomenon. Also more knowledge about the caring for abused women was needed. Nurses’ felt that it was necessary to develop yourself and the attitudes towards female victims of violence. Conclusion: There is a clear need of knowledge development to strengthen nurses’ in their role when they meet female victims of violence in healthcare. Respect is a leading concept where the treatment should be individually adjusted. More research is needed to develop the field of knowledge in Sweden and how to response to this sensitive problem

This essay studies trends from earlier inflows of refugee women to Sweden. The study uses aggregated data to conduct the trends, with help of earlier studies and theories. The aim is to give an insight into what to expect from future inflows of refugee women into the Swedish labour market. The study looks at women’s employment integration in the Swedish labour market.  The results show that women have a harder time becoming employed compared to men. Women tend to take a larger burden of childcare and household work and decide to stay outside of the labour market. Which leads to a lower employment rate at a younger age. Over time the employment gap between men and women decreases. One explanation is that the children become older, and time frees up for women to start working. It also shows in line with theories and earlier studies that the employment rates for refugees increase over time. When refugees have lived in the host country they accumulate host country-specific human capital. The study finds three important factors. Human capital with a focus on Swedish human capital is of most importance. Education is important since Sweden is moving towards the service sector. This means that higher education increases the probability of gaining employment

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor där många överlever. Däremot kan behandlingen ge svåra biverkningar och ibland bestående symtom. Detta kan påverka hälsan vilket i sin tur kan påverka den sexuella hälsan.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter genomgången bröstcancer.  Metod: Den design som användes var en litteraturstudie. En systematisk litteratursökning har genomförts i två databaser. Insamlad data har avgränsats till år 2018-2023. Forskningsetiska aspekter har tagits i beaktande och kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av en granskningsmall från Malmö Högskola. Slutligen utfördes en analys. Resultat: Resultatet grundade sig i nio vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa och sex kvantitativa. De kategorier som identifierades var förändrad sexualitet och intimitet, förändrad kropps- och självbild, relationens påverkan på sexuellt samliv samt information.  Slutsats: Efter genomgången bröstcancer upplevde den största delen av kvinnor försämrad sexuell funktion och därmed ihållande påverkan på sexuell hälsa. Kvinnor upplevde även påverkan på kroppsbilden samt relationen. Det fanns ett samband mellan KASAM och sexuell hälsa.

Bakgrund: Arbetsterapi fokuserar på att främja aktivitetsutförande i det dagliga livet. Inom arbetsterapi är det personcentrerade arbetssättet centralt och ligger till grund för bemötandet och för det kliniska arbetet med olika patientgrupper. En av dessa patientgrupper är kvinnor med ADHD. Forskning inom ADHD har hittills främst fokuserat på män trots att många kvinnor med ADHD upplever symtom i lika hög grad som män.Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av hur ADHD påverkar dem i det dagliga livet.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ forskning som sammanställts genom en kvalitativ dataanalys med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl with full text, Medline (EBSCO) och Psycinfo granskades och sammanställdes. En kvalitativ dataanalys med induktiv ansats gjordes där meningsbärande enheter togs ut, kondenserades, kodades och kategoriserades.Resultat: Resultatet av innehållsanalysen visade på en bred variation av upplevelser hos kvinnor med ADHD. Kategorierna som innehållsanalysen resulterade i var Upplevelse av att vara annorlunda, Upplevda svårigheter med att hantera känslolivet, Svårigheter i samspel med andra, Att inte bli tagen på allvar som kvinna med ADHD, Påverkan på kognitiva funktioner och Upplevd hyperaktivitet i det dagliga livet.Slutsats: Kvinnor med ADHD upplever ett brett spektrum av utmaningar i det dagliga livet och mer forskning behövs.

Bakgrund: År 2020 insjuknade 10 893 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Det är den cancerform som leder till flest dödsfall bland kvinnor i världen. Forskning visar på att kvinnor som drabbas av bröstcancer och behöver genomgå en mastektomi, påverkas på åtskilliga sätt.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva efter en mastektomi till följd av bröstcancer.  Metod: En litteraturstudie som baserats på tio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, Pubmed och APA Psychinfo.   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och nio subkategorier. De tre kategorierna var: ’Att leva med den nya kroppen’, ’Att känna sig ofullständig’ och ’Att se den nya meningen’.  Konklusion: En mastektomi påverkar kvinnan på olika sätt. Dels genom en förändrad kroppsbild, men även sexuallivet, kvinnligheten och vardagen blir påverkat. Många upplever att deras kropp har svikit dem och att detta hotar deras kvinnliga identitet. Att erfara stöd från familj, vårdpersonal samt religion kunde hjälpa dem att hantera förlusten av brösten. Med tanke på att bröstcancer är ett globalt problem, är kunskap om kvinnors upplevelser av största vikt för att kunna bidra med en god vård.

No description available.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk och östrogenberoende sjukdom med en uppskattad prevalens på 5–10% av kvinnor världen över. Sjukdomen kan bland annat leda till dysmenorré, svåra bäckensmärtor, trötthet, subfertilitet och infertilitet. Endometrios kan påverka sociala relationer och arbetslivet negativt, detta i följd med att närstående och omgivningen inte har tillräckligt med kunskap och förståelse för kvinnornas upplevelser. Det är viktigt att sjuksköterskor innehar kunskap om sjukdomen då de kommer möta kvinnor med endometrios oavsett kontext, främst primärvården och akutsjukvården. Om det uppstår störningar eller annan problematik i sociala relationer eller i arbetslivet så kan fysisk och psykisk hälsa upplevas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av hur sociala relationer påverkas vid endometrios. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. I studien ingick 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: I studiens resultat framgick tre huvudkategorier och sju underkategorier som beskrev kvinnors upplevelser av hur sociala relationer påverkas vid endometrios.Huvudkategorier var; Påverkar nära relationer med tillhörande tre underkategorier; Vikten av förståelse och stöd från personer i nära relationer, Intimitet och sexuellt umgänge försvåras samt Rädsla för framtida barnlöshet. Arbetsrelationer med tillhörande två underkategorier;Brist på förståelse av kollegor och chefer samt Betydelsen av stöd från kollegor och chefer. Socialt sammanhang med tillhörande två underkategorier; Social isolering samt Förlorad identitet och försämrad självbild. Slutsats: Kvinnor upplevde att deras sociala relationer påverkades till följd av endometrios där relationer med respektive, närstående, kollegor och chefer försämrades. Kvinnor upplevde även att de förlorade deras identitet och självbilden försämrades. Det är därför av vikt att hälso- och sjukvården, omgivningen och närstående ges möjlighet till att få mer kunskap och förståelser om endometrios som kan vara stödjande för kvinnornas välbefinnande.