På den svenska arbetsmarknaden beskrivs det idag finnas en tydlig könssegregering där kvinnor och män arbetar inom olika yrken och branscher, och där vissa arbeten anses lämpade för kvinnor medan andra anses lämpade för män. Att kvinnor söker sig till mansdominerade yrken är idag mer vanligt än tidigare. Syftet och frågeställningarna i denna studie var att undersöka en grupp kvinnors egna upplevelser av att arbeta inom olika typer av mansdominerade yrken, samt att undersöka hur de kommit dit och vilka vägar de tagit under resans gång. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer och urvalet bestod av åtta kvinnor som alla arbetade inom mansdominerade yrken. För att kunna förstå och analysera vårt material använde vi oss av tidigare forskning inom ämnet, samt teoretiska utgångspunkter som kön och genus, genusordning, uppfattningen om manligt och kvinnligt, könsmärkningsprocessen samt homosocialitet. Studiens resultat visade att intresset för yrket och dess arbetsuppgifter varit betydande i kvinnornas val av yrke, men att deras vägar till det valda yrket skilt sig åt. Flertalet lyfte svårigheter och hinder utifrån att vara i minoritet inom ett mansdominerat yrke, och kvinnorna redogjorde för hur de ibland använde sig av olika strategier och förhållningssätt för att kunna hantera dessa situationer. Trots upplevda hinder redogjorde dock samtliga kvinnor för hur de trivs med sitt yrke och på arbetsplatsen.

Bakgrund: Personer med Borderline Personlighetsstörning (BPS) ses ofta inom sjukvården och är starkt förknippade med hög dödlighet. Återkommande egenskaper i denna patientgrupps liv är instabilitet, impulsivitet, en växlande självbild samt bristande relationer. Tidigare forskning visar att allmänsjuksköterskor besitter bristfälliga kunskaper om borderlinepatienter och deras upplevelser av att leva med BPS. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur kvinnor med Borderline Personlighetsstörning (BPS) upplever sin livsvärld, för att genom livsvärlden delge allmänsjuksköterskor bättre verktyg för att möta och vårda denna patientgrupp på bästa sätt. Metod: Studien genomförs utifrån en kvalitativ ansats, med utgångspunkt från hermeneutiken. Fyra självbiografier analyseras med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av Borderline Personlighetsstörning beskrivs i studiens resultat genom fyra huvudkategorier: uppväxtens betydelse, behovet av relationer, ett svårthanterligt känsloliv samt synen på sig själv. Slutsatser: Ett livsvärldsperspektiv är nödvändigt att ha med sig som allmänsjuksköterska, för att förstå, vårda och möta borderlinepatienter på bästa möjliga sätt. Utifrån livsvärlden kan patientens sanna upplevelse av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande nås. Genom att kartlägga ett mönster av vad som bidrar till lidande respektive välbefinnande kan vårdpersonal vägleda patienterna till ett tillfrisknande samt till en mer hanterbar vardag.

Bakgrund: Fibromyalgi är en smärtsjukdom lokaliserad i muskler som främst drabbar kvinnor i medelåldern, orsaken till sjukdomen är inte fastställd. Sjukdomens symtom har en negativ inverkan på funktionsförmågan. De drabbade upplever en påtagligt sänkt livskvalitet samt förlust av olika livsroller.                                                         Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi i ett livsvärldsperspektiv. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Analys av texten är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Denna metod styrks av Polit och Beck (2010). Resultat: Kvinnor upplever att sjukdomen orsakar stora förändringar i olika livsroller, såsom yrkesrollen, familjerollen och rollen de intar i ett socialt sammanhang. Fibromyalgi påverkar också upplevelsen av sig själv och medför ofta en ny identitet. Kvinnor beskriver betydande upplevelser av misstro och tvivel hos vårdpersonal samt arbetskollegor men även från familj och vänner. Slutsatser: Sjukvården måste bli bättre på att lyhört lyssna på kvinnor med fibromyalgi. Vårdvetenskapliga förhållningssätt bör användas som att se situationen ur patientens perspektiv. Detta kan skapa välbefinnande för dessa kvinnor.

Denna undersökning handlar om hur elever ser på sina studier inom Grundläggande vuxenutbildningen. Genom intervjuer med fyra kvinnor i 40-årsåldern, har jag kommit fram till att de trivts med utbildningen och den har gett dem ökat självförtroende. Flera av dem anser att den specialpedagogiska hjälp de fått har varit avgörande för att klara av sina fortsatta studier. De elever som har provat ut hjälpmedel har använt dom aktivt när de läst vidare efter den grundläggande utbildningen. Samtliga elever tycker att de har förändrats av sina studier detta gäller främst som tidigare nämnts självförtroendet. De tycker också att de har utvecklats som människor, de ser på händelser på nytt sätt. Någon säger att hon följer mer med i det som händer i världen, hon följer med i nyheterna på ett annat sätt än tidigare.

Aim: The aim of this study is to examine roma women´s experiences of health professionals’ attitudes towards them in Swedish health care. Method: Exploratory qualitative study with individual interviews was used. Semi-structured interviews were conducted with eight women of Roma origin. Data were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Many of the Roma women have experienced a good response when they were in contact with the Swedish health care. A good response involves commitment and respect for the individual and the cultural group. However, half of respondents have experienced prejudiced behavior from health professionals. These women associate this behavior by health professionals with their traditional clothes. When health professionals do not possess enough knowledge it is esay to experiance irritation and misunderstanding say several of the women. Conclusion: Half of the Roma women have experienced a good response from professionals in the Swedish health care. Women dressed in traditional clothes felt that they been treated worse and more discriminated against than women without these clothes.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades. Resultat: Kvinnor upplever; ”Osäkerhet i tillvaron” och ”Ett behov av stöd” tiden efter att de har drabbats av hjärtinfarkt. För kvinnorna blir det en stor omställning i livet och det får en helt annan betydelse. Diskussion: Kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt känner stark oro och ångest inför framtiden och det är viktigt med ett personligt stöd för att hitta en stabilitet i det dagliga livet från såväl vänner och familj som från hälso- och sjukvården. Slutsatser: Hälso- och sjukvården behöver bistå med tydlig information, hjälp och stöd till kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt. Ett sätt att organisera sådant stöd kan vara att anordna träffar med andra kvinnor som befinner sig i samma situation.

Sedan 70-talet och ökningen av kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden har hemarbetets fördelning diskuterats som en viktig jämställdhetsfråga i Sverige. Det anses inte längre givet att kvinnor ska stå för matlagning medan män ska stå för försörjning, då många av de tidigare könsbaserade skyldigheterna inte längre har samma legitimitet. Många tidigare studier har utförts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfördelning i familjer med barn. När sambor får barn förändras arbetsfördelningen mellan dem. Denna studie bidrar med att belysa samt illustrera kvinnornas egen subjektiva upplevelse av hemarbetet i familjebildningens första stadie då paren ännu inte skaffat barn. Syftet med studien har varit att studera unga svenska kvinnors subjektiva syn på hemarbete och sina roller i hemarbetet, med utgångspunkt i en kvalitativ konstruktivistisk ansats. Studien har utförts med en teoretisk utgångspunkt i rationell handlingsteori, utbytesteori samt i teorin om att göra kön. Respondenterna har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. De har berättat om hur de upplever hemarbetet utifrån sina roller och ansvarsområden, förväntningar, jämförelser, förändringar och emotioner. På grund av urvalets storlek kan resultaten inte anses vara representativt för hela populationen. Materialet kan dock anses vara tillräckligt för att beskriva den subjektiva upplevelsen av hemarbetet inom urvalet. Enligt respondenterna finns det i enlighet med tidigare studier en stark koppling mellan att sköta hemarbete och att vara kvinna. Resultatet visar bland annat ett missnöje hos respondenterna kopplat till en ojämn arbetsdelning i hemmet, samt till deras respektives oförmåga att ta ansvar i hemarbetet. Respondenterna delar en önskan om att varje par ska ha möjlighet att skapa en individuellt anpassad arbetsdelning utan att ta hänsyn till samhällets normer kring kön och jämställdhet. De menar att en balans mellan kompensationer och motprestationer är viktigare än att ta hänsyn till normer kring jämställdheten. Resultaten visar även på de svårigheter som respondenterna upplever att potentiella förändringar är kopplade till. Samtliga respondenter anser att en förändring av dess nuvarande arbetsfördelning är möjlig, dock endast genom handlingsalternativ som är förknippade med negativa konsekvenser. Detta leder till att de undviker att försöka förändra sin situation, trots missnöje.

SAMMANFATTNING Bakgrund Barnmorskan har en viktig roll under en kvinnas graviditet då hon har kontinuerlig kontakt med kvinnan under graviditeten och en unik möjlighet att informera kring betydelsen av en hälsosam kosthållning. Att öka förståelsen för hur barnmorskorna känner inför kostrådgivning kan ge verktyg för att utveckla samarbetet mellan barnmorskor och dietister, och därmed förbättra mötet med den gravida kvinnan. Syfte Syftet med studien var att utforska hur bekväma barnmorskor var i sin roll att ge kostråd till gravida kvinnor både inom specifika kostområden och generellt. Metod En webbenkät med 22 frågor rörande barnmorskornas upplevda bekvämlighet vid kostrådgivning, hur de upplevde sin kunskap och vad de önskade att lära sig mer om skickades ut till minst 360 barnmorskor, varav 139 svarade. Materialet analyserades i SPSS (v.20). Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Generellt rankade barnmorskorna sin kunskap inom kost som hög, dock svarade endast 35% att de var bekväm att ge kostråd inom alla områden. De kostområden barnmorskorna kände sig mest bekväm med var fett, kolhydrater, mineraler och övervikt medan de var mindre bekväm med allergier och intoleranser, vegetarisk kost och modedieter samt minst bekväm med vegankost. Varken ålder, yrkeserfarenhet, vårdenhet eller storlek på arbetsort påverkade hur bekväma de kände sig. Slutsats Trots att barnmorskorna ansåg att de hade goda kunskaper kring kost kände de sig inte helt bekväma att ge kostråd till gravida kvinnor i alla situationer. Resultatet var oberoende av barnmorskornas ålder, yrkeserfarenhet, storlek på arbetsort eller vid vilken vårdenhet de arbetade, vilket tyder på att mer fortbildning borde erbjudas till alla barnmorskor samt att mer kostutbildning borde finnas i barnmorskornas utbildning. Framtida studier skulle kunna undersöka varför barnmorskorna kände sig mindre bekväma inom vissa kostområden.

No description available.

Våld i nära relation betraktas idag som ett globalt folkhälsoproblem på grund av dess prevalens  och  de  fysiska  och  mentala  skador  som  det  innebär  för  den  drabbade. Forskning har funnit att en separation från gärningsmannen inte alltid innebär att våldet upphör.  Det finns dock begränsad  forskning gällande vad som gör kvinnor som lämnat ett  förhållande  sårbara  för  att  bli  fortsatt  utsatta  för  våld.  Syftet  med  uppsatsen  vardärmed  att  undersöka  förekomsten  av  sårbarhetsfaktorer  hos  kvinnor  som  lämnat  en manlig partner  som utsatt dem för våld och hur dessa sårbarhetsfaktorer är kopplade till den  bedömda  risken  för  fortsatt  utsatthet.  Materialet  som  studien  byggde  på  var bedömningar genomförda under samtal med 101 kvinnor som deltog i en kurs riktad till personer  som  upplevt  våld  i  nära  relation.  Bedömningarna  bestod  av  bedömda sårbarhetsfaktorer och bedömd risk utifrån SARA:SV samt anteckningar nedskrivna av bedömaren vid samtalen. Korrelationen mellan sårbarhetsfaktorerna  och  den bedömda risken analyserades genom  χ2test  och  odds-  ratio. Anteckningarna analyserades genom en  innehållsanalys  för  att  undersöka  om  det  fanns  ytterligare  sårbarhetsfaktorer  som bedömaren lagt vikt vid. Resultatet visade en hög förekomst av sårbarhetsfaktorer med en  varierad  korrelation  med  den  bedömda  risken.  Innehållsanalysen  resulterade  i  fem teman,  där  ”relationella  problem”  utgjorde  ett  tema  som  inte  omfattades  av instrumentet.  Utifrån  resultatet  drogs  slutsatsen  att  sårbarhetsfaktorer  är  av  vikt  att beakta  vid  bedömning  av  risk  för  fortsatt  utsatthet  och  att  de  brottutsatta  kvinnornas relationella  problem,  utifrån  dess  anknytning  till  dynamiken  och  normaliseringen  av våldet samt risk för allvarligt/dödligt våld, bör övervägas att inkluderas i manualen. Nyckelord: partnervåld, brottsutsatta kvinnor, sårbarhetsfaktorer, riskbedömning / <p>2013-06-11</p>