Introduktion: Att få ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer är ett förödande besked för hela familjen. Därför behöver sjukvården se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjälp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrarnas upplevelse och reaktion när deras barn får en cancerdiagnos samt vilka strategier de använder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingår 14 stycken artiklar varav 12 stycken är kvalitativa och 2 stycken är kvantitativa som granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna reagerade på diagnosen med stor sorg, rädsla och ångest. De beskrev en stor känslomässig stress och förnekelse. Stöd var viktigt för föräldrarna och det kunde vara från familj, vänner, sjukvårdspersonal och föräldrar som är i samma situation. Föräldrarna beskrev också olika strategier som de använde sig av för att hantera situationen, det kunde vara allt från att hålla en positiv attityd till att ta en mycket aktiv roll i barnets vård och tillstånd. Diskussion: Den rädsla, oro och sorg som uppstår hos föräldrarna ger upphov till lidande för dem. Detta lidande är ingenting som kan elimineras utan är något som sjukvården bör försöka lindra och hjälpa föräldrarna igenom. Genom att finnas till hands och tillgodose deras behov på bästa sätt så kan sjukvården underlätta för föräldrarna i en svår situation. Slutsats: Med denna litteraturöversikt kan sjukvården lättare sätta sig in i föräldrarnas tankar och känslor utifrån deras perspektiv när deras barn drabbas utav cancer. Därför kan sjukvården möta föräldrarnas behov och därmed lättare hjälpa dem hantera situationen.

Bakgrund: Blodsmittorna hiv, hepatit B och hepatit C har spridits med hög hastighet sedan smittorna upptäcktes och sjuksköterskan har blivit allt mer involverad i vården av blodsmittade patienter. Det sätt som sjuksköterskan vårdar denna patientgrupp på, kan bestämmas genom hennes eller hans attityder till blodsmitta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och 16 vetenskapliga artiklar inkluderades. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultat: Det fanns generellt sett positiva attityder bland sjuksköterskor till blodsmittade patienter. Olika faktorer som kunskap, ålder, kön, yrkeserfarenhet, smittvägar och rädsla för smitta påverkar sjuksköterskornas attityder. Diskussion: Smittvägar, kunskap, rädsla och vilja att vårda var faktorer som var starkt förknippade med sjuksköterskornas attityder och därför anses det behövas mer utbildning kring blodsmittor. Slutsats: Attityden till blodsmittade patienter varierar bland sjuksköterskor, och den största faktorn till detta är kunskap. Mer kunskap behövs hos sjuksköterskan för att främja den goda omvårdnaden till blodsmittade patienter.

Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med hypertoni. Diskussion: Forskning om hur ökad fysisk aktivitet påverkar blodtrycket är delad. Men forskningen enas om att det finns en positiv korrelation mellan viktnedgång och sänkt blodtryck. För att utföra och bibehålla en livsstilsförändring kan frekventa gruppsessioner och motiverande samtal vara ett bra alternativ. Slutsats: Det finns många olika icke farmakologiska behandlingsalternativ som hjälper patienter med hypertoni att reducera blodtrycket. Livsstilsförändring är en ständigt pågående process varav vården bör lägga fokus på en långsiktig uppföljning där patienten är i centrum.

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kroniskfolksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektivblodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även deföljdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård encentral roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck. Metod:Litteraturöversikt gjordes av 14 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna PubMed ochCinahl. Dessa granskades genom fyra urval och bildade sedan fyra kategorier. Resultat: Detvisade sig att goda egenvårdsstrategier så som kost, fysisk aktivitet, viktnedgång,saltreduktion och stresshantering kan sänkta blodtrycket avsevärt. Diskussion: Det kanvara svårt att bibehålla livsstilsförändringar för patienten. Då är det sjuksköterskans uppgiftatt ge råd och stöd för att motivera personen i sina livsstilsförändringar ochegenvårdsstrategier. Slutsatser: De två största egenvårdsstrategier som sänker blodtrycketär kost och fysisk aktivitet.

Bakgrund: 1 miljard människor världen över lider av hypertoni. Det är en kronisk folksjukdom som påtagligt bidrar till olika kardiovaskulära följdsjukdomar. Med effektiv blodtrycksbehandling kan man minska sjukligheten, dödligheten och även de följdsjukdomar som uppkommer. I samband med följdsjukdomar spelar egenvård en central roll. Syfte: Belysa egenvårdsstrategier för personer med högt blodtryck. Metod: Litteraturöversikt gjordes av 14 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Dessa granskades genom fyra urval och bildade sedan fyra kategorier. Resultat: Det visade sig att goda egenvårdsstrategier så som kost, fysisk aktivitet, viktnedgång, saltreduktion och stresshantering kan sänkta blodtrycket avsevärt. Diskussion: Det kan vara svårt att bibehålla livsstilsförändringar för patienten. Då är det sjuksköterskans uppgift att ge råd och stöd för att motivera personen i sina livsstilsförändringar och egenvårdsstrategier. Slutsatser: De två största egenvårdsstrategier som sänker blodtrycket är kost och fysisk aktivitet.

Bakgrund: Rättigheterna för homosexuella personer har på senare år förbättrats, men inom vården förekommer fortfarande heteronormativa antaganden. Syfte: Belysa homosexuella personers upplevelser av mötet med vården. Metod: Allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär analyserades. Resultat: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i mötet med vården. Resultatet presenteras i de två huvudkategorierna ”Diskriminering och stigma” och ”Respekt”. Slutsats: För att fler ska få en positiv upplevelse i mötet med vården är det viktigt att som sjuksköterska vara öppen för olika familjekonstellationer och inte göra heteronormativa antaganden.

No description available.

Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.  I analysen granskades resultaten flera gånger och meningsenheter markerades. Likheter och skillnader urskildes och resulterade i teman som visas som huvud- och underrubriker. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde det kaotiskt men utvecklande att vara ny inom professionen. Sjuksköterskeutbildningen upplevdes bristfällig och bidrog till känslan av otillräcklighet. Bra inskolning och stödjande arbetsmiljö ökade självförtroendet och bidrog till att de kände sig tryggare i sjuksköterskerollen. Obesvarade förväntningar, krävande arbetssituationer och låg professionell utveckling bidrog till tankar att lämna yrket. Diskussion: Det är viktigt att arbetsgivare ger nyutexaminerade sjuksköterskor en stödjande start i yrket vilket bidrar till önskan att inta en självständig roll. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser påverkar välmående och den professionella utvecklingen, det är därför viktigt att arbetsgivaren möter deras behov.

Bakgrund: Övervikt ses som en riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar. Överviktiga personer upplevde fysiska och psykiska symtom pågrund av sin övervikt. Övervikt kan förebyggas genom hälsofrämjande åtgärder. Syfte; var att belysa överviktiga patienternas erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder för att uppnå en viktminskning. Metod: En litteraturöversikt genom fördes och litteratursökningen skedde i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt tio artiklar, varav fem kvalitativa och fem kvantitativa kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Viktminskningsprogram underlättade för patienterna att göra livsstilsförändringar som bidrog till en viktnedgång. Motivation och stöd krävdes för en viktminskning. Kost och hälsofrämjande rådgivning var betydelsefullt med för att patienterna skulle gå ner i vikt. Hög grad av self-efficacy hos patienterna var förknippat med en lyckad viktminskning. Diskussion: Tid för rådgivning och adekvat kunskap var betydande för att sjuksköterskan skulle kunna ge råd om livsstilsförändringar. Det var väsentligt att ansvaret för viktminskningen skulle läggas på patienten med samtidig stöttning av sjuksköterskan. Slutsats: Det var betydelsefullt att rådgivningen var patientcentrerad och utformad efter den överviktiga patientens behov. Genom motiverande samtal kunde sjuksköterskan få patienten att utföra en livsstilsförändring som främjade patientens hälsa.

Astma är en kronisk sjukdom som påverkar personer i det dagliga livet. Idag beräknas ca 800 000 personer i Sverige leva med denna sjukdom. Genom ökad kunskap och färdighet kan sjuksköterskan ge en optimal vård och omsorg så att personerna med astma får en bättre livskvalitet. Syftet med studien är att beskriva personers erfarenheter av att leva med astma. Metoden är en litteraturöversikt med analys av kvalitativa artiklar. Resultatet innefattar åtta stycken vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Fribergs 5 stegsanalys. Fynden i artiklarnas resultat har sammanförts och sammanställts till en ny helhet där ett huvudtema, erfarenheter, och fyra teman växte fram. Dessa var: att leva med hinder, att leva med sjukdomens påverkan på kroppen, att leva med ständiga vårdkontakter och att skapa kontroll med hjälp av egenvård . Personer med astma behöver bemötas med individanpassad omsorg. Genom att sjuksköterskan bidrar med information om astma och vikten av egenvård kan patienters välbefinnande förbättras.